Konst och Fröbomber på Komedianten i Varberg

Besöket på Komedianten i Varbergs Stadsbibliotek inleddes med att vi (grupp 1) samlades i verkstan där de brukar ta emot förskolegrupper. Vi lyssnade på en intressant föreläsning som handlade om olika konstprojekt i förskolor. Föreläsningen gav mig inspiration till flera olika aktiviteter jag skulle vilja testa att utföra med en barngrupp. Något jag tyckte verkade intressant var Landart(1) (naturkonst). Det innebär att barnen får skapa konst i naturen, med hjälp av smör kan löv,pinnar och annat som barnen hittar i naturen sättas ihop. Barnen kan exempelvis klä in trästammar med löv och eftersom det är smör som används istället för lim är det inte skadligt för naturen. De kan även skapa på stenar, på jord och på andra ställen som fångar deras intresse. Barnen kan sedan återbesöka platsen och utforska hur det de har skapat ser ut och varför det kan ha förändrats. Det här är ett bra tillfälle att samtala om naturens kretslopp med barnen, varför det ser ut som det gör och vad händer med naturen under årstiderna?

Jag reagerade positivt då Mija Renström(2) berättade att vi inte behöver ha förkunskaper om konst för att kunna arbeta med det i en barngrupp. Fokus ska ligga på mötet med konsten och vad den kan väcka hos barnen. Mija Rentröm(2) berättade även att vi inte ska kalla det barnen skapar för konst utan vi ska kalla det för eget skapande. Det som får kallas för konst är sådant som har bekräftats av behöriga i ämnet. Vi kan berätta för barnen att konst är sådant vi ser i konsthallar och på museum. Det är klart att vi ska respektera konstnärerna och deras konst men för mig är konst något subjektivt och personligt. För mig betyder konst att jag skapar något som har en betydelse för mig och som berättar något om mina tankar och känslor. Nu fick jag lära mig att inte benämna det som konst utan som eget skapande. Jag respekterar detta och kommer framöver att tänka på hur jag använder orden konst och skapande i mitt arbete med barnen. 

Mönstervägg När föreläsningen var färdig fick vi besöka konsthallen och vi fick en uppgift att ställa oss vid det konstverket som tilltalade oss mest. Jag tittade runt och tyckte att mönster väggen var intressant. När jag tittade på väggen såg det ut som att den mestadels var gjord av sten. När jag tittade närmare blev jag överraskad att det inte alls var sten den var gjord av. Det var pressade löv, fotopapper, tidningspapper och tyg. Jag ville gärna känna på väggen för den bestod av många olika slags strukturer men vi blev tillsagda att inte röra väggen då den var ömtålig, Det förstod jag och jag respekterade det så jag tittade bara väldigt noga på de olika strukturerna. 

Jag valde att stanna vid det här konstverket som var gjort av olika slags material för att jag tänkte att det skulle vara spännande att lyssna på vad barnen har för tankar kring materialet som har används. Vad tror barnen att väggen är gjord av? Vilka slags former och mönster kan de hitta i konstverket? Persson (2006, s.127) beskriver att barn erfar geometrins grunder då de får utforska former och mönster. Vid den här väggen får barnen använda och utveckla sin matematiska kompetens då de letar efter former och diskuterar kring sitt utforskande. Det går absolut att utveckla detta på förskolan. Barnen kan få skapa en egen mönster och form vägg med olika slags material. Heiberg Solem och Reikerås (2004, s.121) beskriver att en form kan omvandlas till nya former och sättas av andra former. Barnen får erfara det här då de skapar sin vägg. De får leka och skapa med former i olika slags material. Materialet kan bestå av gammalt papper, kartonger och naturmaterial som barnen kan ta med sig från en skogsutflykt. Barnen kan klippa isär en del av materialet och limma ihop det till nya former. Det var inte tillåtet att känna på mönsterväggen i konsthallen men genom att barnen får använda olika slags material i sitt skapande på förskolan får de en möjlighet att känna och diskutera de olika ytstrukturerna.

Fröbomber På utställningen fanns det ett stort bord med en mängd olika fröbomber i olika former. Här fick vi skapa en egen fröbomb där vi tog en bit lera och stoppade in frön i mitten av lerklumpen. När utställningen är färdig kommer dessa fröbomber att slängas ut på ett fält och förhoppningsvis kommer fröna gro och växa. Jag tycker att idén är spännande men valet av namnet har jag svårt att förstå. De flesta lerfigurerna hade formats som bollar så det kan ha påverkat namnet. Jag känner ändå att ordet bomb klingar negativt och att bomberna skulle slängas ut på ett fält målade upp en bild av kriget i Bosnien i mina tankar. Som pedagog hade jag hittat på ett annat namn. De hade till exempel kunnat kallas för fröskatter eller frögömmor. Ordet bomb förknippar jag med krig och elände. Har jag då barn som har flytt från krigsdrabbade länder i min barngrupp kan de påminnas om sitt förflutna. Det kan leda till att dessa barn blir upprörda och förknippar aktiviteten med något negativt. Kallar vi fröbomberna för fröskatter blir det mer spännande tror jag, barnen får göra en egen skatt som ska slängas ut på ett fält. Då kan frågor väckas och nya aktiviteter kan utvecklas. Den här aktiviteten passar både barn och vuxna, jag vill gärna testa det här med en barngrupp. Barnen kan få reflektera över vad de tror händer med fröna och hur tror de att det kommer se ut på fältet när vi gör ett återbesök? Den här aktiviteten kan definitivt utvecklas till ett tema om barnen visar intresse för det.

Besöket på komedianten upplevde jag som inspirerande och jag hade absolut besökt utställningen med en barngrupp. Jag hade också tagit med barnen till verkstan där de får skapa fritt utifrån det material som museet erbjuder.

För mer information - Komedianten i Varbergs Stadsbibliotek

Ett besök på komedianten med en barngrupp berör följande mål i Läroplan för förskolan (98, rev 2010, ss.6-10)

• ”Barnen ska få möjligheter att utveckla sin förmåga att iaktta och reflektera. Förskolan ska vara en levande social och kulturell miljö som stimulerar barnen att ta initiativ och som utvecklar deras sociala och kommunikativa kompetens. Barnet ska också ha möjlighet att enskilt fördjupa sig i en fråga och söka svar och lösningar."

• ”De ska få hjälp att känna tilltro till sin egen förmåga att tänka själva, handla, röra sig och lära sig dvs. bilda sig utifrån olika aspekter såsom intellektuella, språkliga, etiska, praktiska, sinnliga och estetiska.”

• ..utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp.

• utvecklar sitt intresse och förståelse för naturens olika kretslopp..

__________________________________________________________________
Referenser

(1) Camilla Rosberg. Workshop på Komedianten i Varberg [2015-03-24]

(2) Mija Rentröm. Workshop på Komedianten i Varberg [2015-03-24]

• Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
• Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Persson Annika i Doverborg, Elisabet, Doverborg, Elisabet & Emanuelsson, Göran (2006). Små barns matematik: erfarenheter från ett pilotprojekt med barn 1 - 5 år och deras lärare. 1. uppl. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet 

• Solem, Ida Heiberg & Reikerås, Elin Kirsti Lie (2004). Det matematiska barnet. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur
• ___________________________________________________________________________

Berörda kursmål:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser. 

• skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet.