Planering och skapande av mitt didaktiska material

Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11 2011, ss9-10) nämner att leken under de tidiga skolåren har stor betydelse för att barnen ska erövra nya kunskaper. Estetiska och sinnliga aspekter ska uppmärksammas. Jag tog stöd i det här målet när jag funderade på hur jag skulle fläta samman arbetet med bokstäver med intresset för spel och lek. Min tanke var att skapa något som var lekfullt för att jag anser att leken är en förutsättning för ett roligt lärande.

Jag kom fram till idén om att skapa ett spel med uppdrag som handlar om språk, matematik, sinnen och annat jag upplever att barnen visar intresse för. Uppdragskorten är lätta att skapa och det går att skapa kort samma dag som spelet ska spelas om barnen gör något speciellt just den dagen och jag vill fånga upp det intresset. Jag vill skapa ett stort golvspel där barnen skapar egna spelpjäser av lera eller använder sig själva som spelpjäser då spelbrickorna är cirka 30 cm i diameter. Spelplattorna vill jag ha lösa så att ja kan välja hur många steg det ska varje vid varje spelomgång. Då blir det lättare att ändra svårighetsgraden och tidsåtgången. 

Eftersom det är ett stort golvspel tänkte jag använda en stor skumgummi tärning och spelbrickorna vill jag lägga ut i en cirkel runt en matta för att barnen ska vara vända mot varandra, det ökar känslan av relation och gemenskap menar Körling (2012, s.143.) Tanken är också att barnen ska hjälpas åt med uppdragen och reflektera kring uppdragen tillsammans. Lärande uppstår i sociala sammanhang och i kommunikation med andra. Om jag tillåter en atmosfär i aktiviteten där barn får samarbeta och reflektera hittar de vägar till förståelsen tillsammans (Körling 2012, ss. 162-163). Genom att de samarbetar tror jag också att de kommer utveckla sin språkliga medvetenhet då de uttrycker sina tankar och lyssnar på andras berättande.. 

Jag startade igång mitt skapande på workshopen för didaktiskt material(1). Jag började med att klippa ut 32 stycken spelbrickor till cirklar, 27 stycken geometriska former (cirkel, kvadrat, rektangel och triangel) och jag skrev ut siffrorna 1-27 som skulle limmas på cirklarna. Att klippa ut spelbrickorna, de geometriska formerna och siffrorna tog mycket längre tid än vad jag hade räknat med så jag hann inte laminera något den dagen. Jag tog med mig material och spenderade många timmar vid pysselbordet hemma. Att pyssla och skapa ett eget material är riktigt roligt så jag valde att tillverka lite större uppdrag på vissa av korten. Det gjorde jag för att de ska kunna användas vid sidan av spelet, som en separata aktiviteter. När de används i spelet behöver inte hela uppdragsmaterialet användas. De större uppdragen är ett ljudmemory, ett känselmemory och kort med bild och text som kan sättas ihop och bilda nya ord.

Spelbrickor - Texten och målningarna gjorda av M- 5 år

Ljudmemory

Jag blev inspirerad av ett ljudmemory på matematikworkshopen med Carina Mattson(2) och ville skapa ett eget ljud och känselmemory. På matematikworkshopen(2) fick vi prova på att spela ljudmemory, vi skulle para ihop två flaskor med samma ljud. Hon hade använt squeeze syltflaskor som var täckta med papé mache. Jag blev nyfiken på vad flaskorna innehöll men det gick inte att öppna ock titta efter, då blev jag intresserad av att skapa ett liknande ljudmemory men välja något som går att öppna. Jag valde att använda kinderägg för att barnen ska kunna öppna och titta efter vad som finns inuti. Då kan spelet utvecklas genom att barnen själva hittar saker att fylla kinderäggen med eller att jag byter ut innehållet efter ett tag. Jag har fyllt 12 stycken kinderägg med ris, gem, träkulor, små och stora frigolit kulor och häftstift i hjärtform. Syftet är att barnen ska skaka på kinderäggen och lyssna efter smma ljud, de ska träna på urskilja och para ihop ljud de hör.

Känselmemory

Det andra uppdraget som kan användas på olika sätt är ett känselmemory som jag har skapat av papper, tyg och olika slags material som har limmats på pappret. De känselmemory jag tidigare stött på har bestått av material som är insytt i tygpåsar, då går det inte att öppna tygpåsen och titta vad som finns inuti. Jag har skapat ett känselmemory av saker som jag har hittat i min pyssellåda och i bildsalen på högskolan. Jag klippte ut rektanglar av svart papper och limmade ihop två och två för att pappret skulle vara lite kraftigare. Jag limmade fast olika geometriska former, saker med olika ytstrukturer som mjukt, strävt och lent och annat som finns beskrivet under bilderna nedan. Det blev fler kort än vad jag hade tänkt men jag tyckte att det här var riktigt roligt så jag skapade 30 stycken (15 par). Syftet är att barnen ska känna på korten utan att titta på dem och försöka urskilja och para ihop kort som känns likadana. Dem kanske till och med kan säga vilken form de tror att det kan vara. 

Min första tanke var att det ska spelas som ett vanligt memory där formerna ligger vända nedåt mot bordet och att samma regler ska gälla som i ett memory. Sedan funderade jag på hur jag kan utveckla det här för att det ska kunna anpassas till barnens ålder och att det ska kunna spelas på olika sätt. Jag hittade en stor tygbit i fleece hemma som jag klippte i bitar och sydde ihop så att det blev slags tub där barn kan stoppa in händerna på sidorna och känna på korten utan att de ser något. Då kan de känna med några fingrar eller hela handen, tygbitarna är tillräckligt stora så att barnen kan vrida och vända på korten. Min tanke är då att barnen ska stoppa in händerna i minimum fyra olika tygbitar och para ihop korten som de tror är lika. Sedan tas korten ut och barnen kan då titta på dem. För att göra aktiviteten lättare kan barnen få titta och känna på korten först innan de läggs in i tygbitarna. Jag har sytt 12 stycken tygbitar så det går att para ihop sex stycken par.

Sätta samman ord

Eftersom förskoleklassen delvis utgår från Bornholmsmodellen har jag skapat ett tredje uppdrag som kan användas i en egen aktivitet. Det är en språklek med sammansatta ord. Jag har skrivit ut ord som kan sättas ihop och som då bildar nya ord. Bilderna limmade jag fast på papperskort tillsammans med ett ord som förtydligar bilden. Korten har jag laminerat och klippt så att jag får ett ord plus en bild på varje kort. Till nästa gång ska jag tänka på att klippa korten så att de blir lika stora, det underlättar när de ska samlas ihop och jag tycker att det blir lättare för ögat att titta på korten när alla kort är lika stora. Jag hoppas att det inte kommer att distrahera och försvåra uppgiften för barnen. Min tanke är att testa aktiviteten en gång och om jag märker att de tänker på det då ska jag göra nya kort som är lika stora. Jag laminerade även kort med bara text skriven med gemener för de barn som vill ha en svårare utmaning. 

Syftet med språkleken är att barnen ska leka med språket, fundera och utforska vad som händer när vi sätter ihop ord, tar isär dem och byter plats på dem. Barnen kan ta upp två kort från de utspridda korten och berätta vilka kort de har valt och vilket nytt ord de bildar tillsammans. Jag kommer att ställa frågor som till exempel, vad händer om du byter plats på dina kort? Vilket ord får du då? Lundberg (2007, s.20) beskriver att den här sortens språklekar skapar ett lekfullt sätt att utveckla sin språkliga medvetenhet. 

Innan jag testar mitt didaktiska material med barnen i förskoleklassen kommer jag att testa det hemma tillsammans med min familj. Det ger mig ett tillfälle att reflektera över hur det går och vad jag kan tänka när jag spelar det med klassen (Björkdahl Ordell, Eldholm & Hagstrand Velicu 2010, s.1). Det ger mig också en möjlighet att reflektera över hur jag kan koppla mitt spel till olika ämnesområden barnen möter. Jag ser fram emot att testa detta med barnen och erbjuda dem ett lekfullt lärande.

(BILDER på korten) (Bilder på uppdragskort)

_____________________________________________________________________

Referenser

(1) Marie Lundgren. Workshop Handledning i didaktiskt material. Högskolan i Borås på Campus Varberg [2015-03-31]

(2) Carina Mattson, Workshop i Matematik. Högskolan i Borås på Campus Varberg [2015-03-20]

• Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand-Velicu, Kerstin (2010).Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. 1. uppl. [Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell]

Körling, Anne-Marie (2012). Nu ler Vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr 11. 1. uppl. Stockholm: Liber

• Lundberg, Ingvar (2007). Bornholmsmodellen: vägen till läsning : språklekar i förskoleklass. 1. uppl. Stockholm: Natur & kultur

• Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket
• Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575
• ______________________________________________________________________
• Berörda kursmål
• • redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser. 
• • utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande. 
• • kritiskt granska och analysera olika vetenskapliga texter med relevans för kursens innehåll och för den kommande yrkesrollen.
  • skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet.