Textilmuseet i Borås - Workshop

Museipedagogen Karin Olsson Lindström från Textilmuseet i Borås besökte Högskolan och gav oss en inspirerande föreläsning och workshop i textil. Hon berättade hur de möter och arbetar med barngrupper som besöker Textilmuseet. De flesta utställningar som barnen får besöka är tillåtna att känna på om de inte står i glasmontrar. Det tycker jag är positivt då barn lär genom att känna, se, lyssna och dofta (Dahlbeck & Persson 2010, ss.191-192). På museet finns en avdelning med kläder från 1900 talet upphängda på galgar, hängandes på låg höjd. Här kan barnen prova alla kläder och accessoarer som hänger framme. Olsson Lindström(1) berättade att den här avdelningen är uppskattad av barn och det förstår jag. Mina erfarenheter av mina egna barn och av min verksamhetsförlagda utbildning säger mig att många barn gärna klär ut sig i leken. Här får de en möjlighet att pröva och leka med olika slags kläder, skor och accessoarer. Intill  klädavdelningen finns en pysselhörna där barnen kan skapa med olika slags material och verktyg. Det som ligger framme är fritt att använda. Jag tycker att det är underbart att miljön är tillåtande, att barnen själva får utforska och prova på olika slags aktiviteter.


På textilmuseet i Borås kan barngrupperna som besöker museet bli guidade av olika sagokaraktärer som bland annat pirater eller Pippi Långstrump. Olsson Lindström(1) berättade att några ur personalen brukar klä ut oss och spela en viss karaktär för att förhöja barnens positiva upplevelse av museet. De skapar då ett tema som genomsyrar museet. Läroplanen för förskolan (lpfö 98. rev.2010, s.9) beskriver att barn ska utveckla sin förmåga att leka och lära och det erbjuder de utklädda guiderna barngruppen. Barnen får titta på de aktuella utställningarna och de får skapa och leka med den utklädda personalen. De har roligt samtidigt som de utvecklar sina kunskaper.

"Det viktiga är att barnen har kul för då lär de sig!"

                                                 Karin Olsson Lindström

Det här tycker jag är en jättebra idé för att jag kommer ihåg mina museum besök från skoltiden. Jag har blandade upplevelser från besöken, mottagandet och förhållningssättet från lärare och personal på museet spelar en stor roll för hur barn upplever besöket. En tillåtande miljö lockar fram barnens nyfikenhet och utforskande. Upplever de museibesöket som lustfyllt blir det också lärorikt. Olsson Lindström(1) betonade vikten av att tänka på hela utflykten till museet och inte bara själva besöket på utställningen. Som pedagog behöver jag tänka på att barnen möter en ny miljö och för vissa barn är det kanske en helt främmande miljö ifall de inte har besökt ett museum tidigare. Förberedelserna och hela resan till museet är en av del av utflykten till museet och pedagoger ska tänka på att förmedla glädje under besöket och under resans gång. Det kommer skapa spännande minnen och det blir en bra utgångspunkt för vidare utforskande på förskolan.

Skapandet av en insekt

Textil kan utmana barnens matematiska tänkande och problemlösning. Barnen får med stöttning från pedagoger fläta samman teori och praktik i sitt lärande. En möjlighet att skapa förståelse och erfara nya kunskaper blir aktuell då barnen får ska med textil. Den språkliga utvecklingen gynnas då barnen sätter ord på sina upplevelser och samtalar om processen (Björkdahl Ordell, Eldholm & Hagstrand Velicu 2010, s.5). Med textil som redskap kan vi utmana barnen i utforskande både inom textilen och inom andra ämnen. Skapande med textil öppnar upp möjligheter för lustfyllda lärandesituationer.

När Textilmuseet i Borås flyttade till nya lokaler upptäckte de att vissa av kläderna på museet hade blivit angripna av klädesmalar. Deras första tanke var att det här endast var något negativt för det kan förstöra kläderna. En av museipedagogerna(1) blev nyfiken på att se hur klädesmalarna ser ut i förstoring och när hon letade fram och skrev ut bilder på klädesmalarna fick de en idé. Ett nytt tema skapades av detta. De skrev ut bilder på många olika slags insekter och besökarna fick skapa egna insekter av olika slags material. Detta fick även vi testa på workshopen.

På ett av borden i bildsalen fanns det mycket material framdukat. En stor låda med gamla slipsar fångade mitt intresse. Jag tyckte att formen på slipsarna påminde mig om en insektskropp. Vi fick fria händer och det blev jag glad över för kreativiteten är som störst hos mig när jag får pröva mig fram på olika sätt. Jag började med att välja ut två insekter på de utskrivna bilderna. Jag utgick till en början från klädesmalen och pälsmalen men när jag var färdig blev slutresultatet en stor fantasi-insekt. Jag fyllde slipsen med vadd och hittade ett pälsliknande snöre som jag lindade runt slipsen. Insekten fick även vingar som jag sydde fast med symaskin. 

Det var spännande att skapa med olika slags material på workshopen och idén tyckte jag var jättebra! Va roligt att museipedagogerna hittade något positivt i den negativa händelsen så att ett tema utvecklades. Hade jag besökt museet med en barngrupp då det här temat var aktuellt hade jag utvecklat besöket genom att utforska vidare om insekter. Beroende på vad barnen visar intresse för kan ett spännande tema ta form och leda in på lärorika aktiviteter. Genom att vi dukar fram mycket material får barnen möjlighet att skapa egna fantasi-insekter. Aktiviteten kan inledas med ett besök i naturen. Barnen kan själva fotografera insekter och dokumentera sin upptäckt. Bilderna kan skrivas ut om barnen vill utgå ifrån bilderna annars kan pedagogen uppmuntra barnen till att skapa en fantasi-insekt. När barnen har skapat en insekt kan diskussioner om var insekterna ska bo väckas. Det kan leda till nya aktiviteter där barnen kanske bygger bon och skapar nya i textil eller i annat material

Intresset kan leda arbetet i flera olika riktningar. Lyhörda pedagoger utvecklar aktiviteterna så att barnen får utforska insekter och naturen på ett meningsfullt sätt.Det finns olika vägar att ta när vi siktar mot ett nytt lärande och det kan som i det här inlägget vara textil. Olika ämnen används som ett redskap för att ta sig till ett nytt lärande. Att pedagoger kan vara flexibla och hitta nya vägar och ingångar till lärande är en viktig faktor för barnens utvecklingsmöjligheter. Detta benämner Leijon (2013, ss. 54-55) som medierat lärande. Pedagoger som är lyhörda och närvarande förstår vad barnen har intresse för just då och anpassar aktiviteter utifrån det. Tycker barnen om att skapa med textil kan det användas som ett medel för att till exempel utveckla barnens matematik och språkförmåga. Pedagoger som styrker sina syften med olika aktiviteter i styrdokumenten intar barn perspektiv och försöker utveckla aktiviteter så att de bemöter barnens behov. 

För mer information - Textilmuseet i Borås

___________________________________________________________________
Referenser

(1) Karin Olsson Lindström, Föreläsning och workshop i textil. Högskolan i Borås på Campus Varberg [2015-03-05]

• Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand-Velicu, Kerstin (2010).Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. 1. uppl. [Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell]

• Dahlbeck & Persson i Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.) (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

Leijon, Marie (2013) Rummet som resurs förlärande och ilärande. I Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel & Leijon, Marie (red.) (2013). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. Lund: Studentlitteratur.

• Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
• Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
• ______________________________________________________________________________
• Berörda mål
• • redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser.
• • skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet

Workshop - Tova en tavla

Syftet med workshopen i textil var att vi skulle utforska hur vi kan skapa med ull genom att tova den. Upplägget för dagen var välplanerat och förberett för att vi direkt skulle kunna börja med att tova en sagotavla. Min första tanke när jag fick reda på att vi skulle tova ull var att jag ville prova på att tova en 3D figur som jag skulle kunna ha användning av under min verksamhetsförlagda utbildning. Även om vi inte kunde välja helt fritt tyckte jag att skapandet av tavlan, själva processen var lärorik. Vi arbetade i smågrupper och det ledde till samtal och diskussioner kring hur vi skulle göra, ett bra samarbete växte fram och vi siktade mot ett gemensamt mål. Vi bestämde oss för att tova en tavla med babblarna som sagomotiv. Tavlan kommer jag inte att använda under min VFU men nu kan jag tekniken och förhoppningsvis kan jag vid ett senare tillfälle tova 3D figurer.

 Min film om skapandet av Babblar-tavlan

Processen till en färdig tavla tar tid och innehåller flera steg, de olika stegen visas i filmen ovanför. För att ullen ska bli platt och för att motiven ska sitta fast på bakgrunden måste ullen bearbetas flera gånger. Vi fick använda en tovningsnål för att motiven skulle fästa bättre och den rekommenderar jag inte om tovningen ska göras tillsammans med barn. Längst ner på nålen finns det små krokar och det kan göra väldigt ont att sticka sig i fingret. Det är mycket säkrare att använda bubbelplast på ullen och sedan kavla på bubbelplasten. 

Den här aktiviteten är inte anpassad för de yngsta barnen på förskolan anser jag. Med de minsta barnen kan pedagoger introducera ull och tovning genom att till exempel göra det första steget bara. Det är att lägga ut ull på en plastpåse, hälla på såpvatten och trampa på det tills det blir platt. Här kan barnen lyssna på musik och dansa på ullen. Levin (2012, s.81) beskriver en av Vygotskijs grundregler att värdet i skapandet ligger i processen och inte i slutresultatet. De yngsta barnen kan bara få vara och uppleva processen av att skapa med ull tills de känner att de vill utveckla processen till ett färdigt resultat. Björkdahl Ordell,Eldholm och Hagstrand Velicu (2012, s.17) nämner att barnen ska ges möjlighet att utforska och känna med alla sina sinnen. Tovningen leder till utforskande med sinnen och till samtal. Vi kan ställa frågor som till exempel, hur luktar ullen? Hur känns det när vi trampar på ullen? Hur känns ullen före och efter tovningen? 

Det går också att tova en bit ull till maskar genom att barnen rullar en bit ull på bordet och tillsätter såpavatten. De äldre barnen kan skapa en tavla tillsammans med en närvarande pedagog som förklarar steg för steg hur det går till. Men istället för att det ska bli styrt och förutbestämt vad det ska föreställa tycker jag att även de äldre barnen ska få skapa något eget. Det kan vara att tova en boll, en mask eller något helt annat. Genom att utgå från barnens intressen och ge dem förslag på olika enkla tekniker inom tovning ska vi sedan låta barnen tova och forma ullen på ett sätt som de själva har valt och tycker är intressant. 

Läroplanen för förskolan (lpfö 98 rev.2010, s.7) beskriver att barnen ska ges möjlighet att använda sin fantasi och kreativitet i lärandet. Pedagogen ska finnas där som stöd men inte ta över tovningen när barnet ber om hjälp. Istället för att se rätt och fel ska vi se möjligheter i det barnen gör. Ge dem uppmuntran och ställa frågor som väcker tankar hos barnen. Det går att utveckla aktiviteten genom att till exempel använda barnens tovade figurer till att skapa en saga eller en dockteater. Björkdahl Ordell,Eldholm och Hagstrand Velicu (2012, s.17) beskriver att det är kunskaper och upplevelser som leder till att barnen känner tillit till sin egen förmåga. Vi som pedagoger kan stötta barnen i deras utforskande så att de upplever tovning som lustfyllt och meningsfullt.

"Det finns många möjligheter med textil men vad jag tror kan hindra vissa pedagoger att använda sig av textil i det vardagliga arbetet kan vara bristen på kunskap. Pedagogers erfarenheter kan påverka vilken inställning de har när det gäller att använda textil i förskolan som ett pedagogiskt redskap. Har pedagoger negativa erfarenheter kan textil uppfattas som något svårt och alltför komplicerat för att det ska kunna gynna de yngsta barnens lärande. Min förhoppning är att dessa pedagoger kan få möjligheten att närvara på liknande workshops som jag har får fått erfara på högskolan. Det kan ge pedagoger en instinkt att textil inte behöver vara svårt och komplicerat att introducera för barnen. Björkdahl Ordell m.fl. (2010, s.18) nämner att tovning är en rogivande aktivitet som inbjuder till samtal mellan pedagoger och barn men även barnen emellan då de berättar om sitt skapande.

Enkla aktiviteter med tovning där barnen får vara i processen länge kan skapa lustfyllda och även lärorika möten med textil. "                                                   (Grozdanic, 2015)

______________________________________________________________________

Referenser

• Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand-Velicu, Kerstin (2010).Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. 1. uppl. [Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell]

Levin, Annika. Knack, knack! Finns det några skapande barn här? (Del 2) i 

• Klerfelt, Anna & Qvarsell, Birgitta (red.) (2012). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. 1. uppl. Malmö: Gleerups

• Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
• Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Senadina Grozdanic, Textil Seminarium. Högskolan i Borås på Campus Varberg [2015-03-11]

• ______________________________________________________________________
• Berörda kursmål

• kritiskt granska och analysera olika vetenskapliga texter med relevans för kursens innehåll och för den kommande yrkesrollen. 
• skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet. 

• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande.