Ett pedagogiskt verktyg - Kalasresan

Kalasresan är en bok som är tänkt att användas som ett pedagogiskt verktyg i förskolans verksamhet. Boken är skapad av mig och sex studiekamrater under kursen 11FK30. 

Kalasresan är en uppdragsbok som ger möjlighet att arbeta tematiskt med språk och matematik i förskolan. I boken är uppdragen utformade för att lämna utrymme till barnens egna tankar och idéer, vilket ger barnen inflytande och gör dem delaktiga. Uppdragen är skapade för att pedagogerna ska kunna anpassa dem efter barnens ålder och förmåga. Kalasresan lockar till samarbete och kreativt tänkande, samt erbjuder barnen möjlighet att på ett lustfyllt sätt möta matematik och språk.


Pedagogernas och barnens intressen avgör vilka delar av boken de vill fördjupa sig i och på vilken sätt de väljer att arbeta med boken. De olika uppdragen i boken inriktar sig på rim, berättelse, konstruktion, återberättande samt musik. Under vår workshop estetiska uttrycksmedel skapade vi karaktärerna som fick bli grunden till berättelsen i boken. I Kalasresan följer vi Loffsan på väg till Toffsans kalas. Under resans gång stöter Loffsan på hinder, där pedagogen som läser boken kan involvera barnen i uppdragen. Det finns inget facit på hur uppdragen ska utföras utan de är utformade för att barnens tankar och idéer ska lyftas fram. Det är barnen som själva bestämmer hur de vill lösa uppdragen. Enligt Kennedy (1999, s.22) ska pedagogen inte ge barnen färdiga svar utan ta tillvara på barnens många lösningar.

Enligt Läroplanen för förskolan (lpfö 98. rev. 2010, s.7) blir barnens lärande mer kreativt och bildar en helhet när man arbetar tematiskt. Persson och Wiklund (2007, ss. 21-25) beskriver hur innehållet i ett tematiskt arbete bör uppmuntra till undersökande samt lyfta fram barnens tankar och idéer i lek och skapande. Innehållet i temat ska kännas intressant för barnen och i processen bör barnen få möjlighet att uttrycka sig på olika sätt, vilket vi har tagit hänsyn till i vårt arbete. Det är tänkt att uppdragen i boken genomförs i grupp för att barnen ska få ta del av varandras erfarenheter och lära av varandra. Under arbete med uppdragen är samtal mellan pedagog och barn viktigt. I samtalet lyfter pedagogen fram barnens olika tankar och erfarenheter samt diskuterar dem, vilket leder till nytt lärande (Siljehag 2012, s.211).

Språk
Förskolan bör sträva efter att varje barn utvecklar ett rikt ordförråd, nya begrepp och utveckla sin förmåga att leka med ord. Barnen bör få möjlighet att uttrycka sina tankar samt diskutera och kommunicera i samspel med andra (Lpfö 98, rev 2010, s.10). Böcker är språkutvecklande då högläsning utökar barnens ordförråd, lär barnen hur språket är uppbyggt och får dem att bli intresserade av böcker samt skriftspråket (Svensson 1995, s.35). I fyra av bokens uppdrag ligger fokus på språkstimulering i form av rim, sång, godnattsaga och återberättande.

I berättelsen möter vi Rim-Ragnar och barnen får då i uppdrag att hjälpa Loffsan att rimma. Vi har valt att arbeta med rim för att det gynnar barnens språkutveckling samt utvecklar barnens fonologiska medvetenhet, vilket underlättar läs- och skrivinlärning (Jederlund 2011, s.168). Bokens andra språkliga uppdrag innebär att barnen ska hjälpa Loffsan arr hitta på en godnattsaga efter barnens ålder. Syftet med uppdraget är att barnen ska utveckla sin samarbetsförmåga och få möjlighet att uttrycka sig fritt. Enligt artikel 13 ska alla barn ges möjlighet att yttra sina tankar och idéer genom olika uttrycksformer (Barnkonventionen, 1989). Pedagogen har som uppgift att inte endast se barnen utan även lyssna på vad de har att säga (Qvarsell 2012, s.69).


I ett av uppdragen ska barnen hjälpa karaktärerna i boken skapa en sång at ge bort i present. Här uppmärksammas att gåvor inte behöver vara materiella ting utan att det är tanken som räknas. Pedagogen ska ge barnen tid för lek och kreativitet när de skapar musik tillsammans, det viktigaste är inte slutprodukten utan hur barnen tillsammans tar sig dit (Jederlund 2011, s.202). I Kalasresan ställs frågan "Hur kan vatten låta?" och Jederlund menar att frågor om hur något låter är bra att utgå från för att låta barnen skapa ljud, använda sin röst och lyssna på varandra (s. 204). Ett annat uppdrag handlar om att barnen ska återberätta, när de återberättar övar de på att hålla ordet en längre stund samt ta del av andra tankar och reflektioner (Wedin 2011, ss. 99-100).

Matematik
Enligt  Läroplanen för förskolan (Lpfö 98, rev 2010, s.7) ska förskolan sträva efter att varje barn utvecklar sitt lärande om rumsuppfattning, läge, riktning och egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp. I boken används lägesord och ordningstal för att beskriva var karaktärerna befinner sig i förhållande till varandra. Jämförelseord används för att beskriva karaktärerna, ett exempel är när de ska klättra över ett berg "Först Loffsan, sedan lilla Lea, bredvid klättrar stora Thea, som fjärde person kommer Hugo Huggtand och sist klättrar Henry". Här får vi in både lägesord, jämförelseord samt ordningstal. Användning av lägesord för att barn ska förstå sin omvärld och med hjälp av fler matematiska begrepp lär sig barn uttrycka sig mer precist vilket är viktigt för att omvärlden ska förstå dem (Sterner  2006, s.49). Förskolan ska sträva efter att varje barn får nyttja olika material, redskap och tekniker att bygga, skapa och konstruera med i förskolan (Lpfö 98, 2010, s.10). I ett av bokens uppdrag ska barnen hjälpa Loffsan att ta sig över ett vattendrag och tanken är att barnen ska få välja fritt hur de ska gå till väga. Beroende på vad barnen har för tankar anpassar pedagogen materialet efter det och låter barnen skapa en väg över vattendraget. Barnen lär sig i byggleken, mätning, geometri, tyngd och volym. Om barnen dessutom får bygga efter egna ritningar får de fördjupade kunskaper om längd, höjd och bredd samt kunskaper inom perspektiv och proportioner (Persson 2006, ss. 96-97). I byggprocessen utvecklar barnen sin visualiseringsförmåga då de skapar inre bilder av hur de har tänkt att bygget ska se ut (s. 101).

Tanken med boken är att pedagogen bokens tema på en mängd olika sätt, exempelvis genom att dramatisera berättelsen både utomhus och inomhus. Andra sätt att utveckla temat kan vara besöka skogen, undersöka vattendrag eller klättra i små berg som karaktärerna i Kalasresan gör. Barnen kan även tillverka sina egna figurer och diskutera kring dessa. Till en början tänkte vi skriva en handledningsbok för hur pedagoger kan använda sig av Kalasresan, men efter en längre diskussion valde vi att låta bli för att undvika att pedagogerna blir påverkade av våra tankar. Vår grundtanke med Kalasresan är att barnens tankar och idéer ska lyftas och forma temaarbetet. Vi vill att Kalasresan ska locka barnen till ett lustfyllt och spännande lärande.

Arbeta utifrån Bornholsmodellen

Bornholmsmodellen(1) är en strukturell metod som även kan kallas för Ljudningsmetoden. Materialet är utformat och byggt utifrån ett projekt på Bornholm i Danmark. Lundberg (2007, ss.6-7) visade i sin forskning att barn som får ägna en liten stund av sin vardag till språklekar kommer få en bättre förutsättning för läs och skrivinlärningen. De får en förståelse att man kan ljuda ihop olika fenomen och bilda ord, att ljuden inte bara en betydelse utan även en ljudmässig form och att orden kan få en helt annan betydelse om man byter ut fonem. Bornholmsmodellen utvecklar barnens fonologiska medvetenhet vilket innebär att barnen blir medvetna om den ljudmässiga uppbyggnaden av orden.
Föreläsningen(1) på Högskolan som belyste Bornholmsmodellen gav mig en bra förståelse för den här metoden. Jag fick kunskaper om att Bornholmsmodellen lägger fokus på språkljudet och inte på stavningen. Orden bryts ned i språkljud och man jobbar med var i ordet barnen hör ett visst språkljud. Det görs genom olika slags språklekar men även med rim och ramsor.


Förståelsen utvecklades då jag fick arbeta praktiskt med det på min verksamhetsförlagda utbildning. Förskoleklassen jag fick vara med i arbetade delvis utifrån den här metoden. Barnen fick utskrivna papper med olika bilder på, läraren berättade vad bilderna föreställde och tillsammans nämndes orden. Den här aktiviteten kallas för Ljudjakt och det gick ut på att barnen skulle ringa in bilderna som innehöll ljudet läraren frågade efter. Barnen fick bland annat ringa och skriva bokstaven bredvid bilderna då de hörde språkljudet S, L och O i början av ordet(Ett språkljud per papper). Den här aktiviteten utvecklar barnens fonologiska medvetenhet då de lyssnar på orden och förstår att ett visst ljud inte passar ihop med de andra ljuden. Under några av samlingarna jag var med på fick barnen dra ett kort ut påsen som läraren höll i och lägga bilden under rätt bokstav. På golvet fanns två bokstäver och innan aktiviteten börjar ljudar barnen och läraren bokstäverna tillsammans. Även här får barnen lyssna efter det första ljudet i ordet och sedan para ihop det med rätt bokstav. Under en samlingarna jag ledde valde jag att börja med en språklek som går ut på att barnen ska sätta ihop två ord och bilda nya ord som då får en ny betydelse. Lundberg (2007, s.20) nämner att språklekar i förskoleklass skapar ett lekfullt sätt att möta språkljud och bokstäver som senare kan underlätta för avkodningskraven i skolan.

Tanken med Bornholsmodellen är att pedagoger ska utgå från ett förutbestämt schema som är utformat för 15 veckor och det ska helst vara en sammanhängande period (Lundberg 2007, s. 25). Jag diskuterade den här tidsplanen med min handledare och hon berättade att inte riktigt följer tidsplanen utan de väljer ut de språklekar de tycker passar klassen. De blandar även dessa språklekar med material från Mamma Mu för de anser att de är lättare att förstå för barnen. Mamma mu är ett av material som består av språk och matematik lekar. Min handledare har valt att utgå ifrån barnens utvecklingsnivå och anpassar materialet efter varje barns behov. Det tycker jag är väldigt positivt och det är så jag vill arbeta när jag är färdigutbildad. Genom att utgå från varje barns behov ger vi dem de bästa förutsättningarna för lärande.


Bornholmsmodellen är vetenskapligt belagd(1) och det skapar förtroende för materialet. Jag tror ändå att det kan vara svårt att utgå ifrån tidsplanen som anges. En del av aktiviteterna kan upplevas som för svåra för vissa barn medan andra barn upplever samma aktiviteter som tråkiga då det blir alldeles för lätt och ingen utmaning sker i barnets lärande. Björkdahl Ordell, Eldholm och Hagstrand Velicu (2010, s.14) beskriver att barn behöver en positiv självbild för att de ska vilja utveckla sin kommunikationsförmåga. Genom att vi stöttar och utmanar dem får de en möjlighet att utveckla sin kommunikationsförmåga och sin språkliga medvetenhet. Alla barn är olika och de befinner sig inte på samma nivå utvecklingsmässigt. Vi behöver möta deras behov och stötta dem så deras självbild blir positiv och de får uppleva att de blir blir hörda och stöttade i sitt lärande.


Som pedagog vill jag anpassa aktiviteter och uppgifter efter min barngrupp/klass. Alla barn ska känna att de kan vara delaktiga och att de utmanas i sitt lärande. Jag håller med om Bornholmsmodellen är ett bra material för att det utvecklar barnen fonologiska medvetenhet. Trots det hade nog jag precis som min handledare blandat material för att jag ska kunna möta barnens utvecklingsbehov och ge dem de bästa förutsättningarna för lärande.

_________________________________________________________________
Referenser

(1) Ann-Katrin Svensson. Föreläsning Flerspråkighet. Högskolan i Borås på Campus Varberg [2015-02-19]

• Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand-Velicu, Kerstin (2010).Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. 1. uppl. [Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell]

• Lundberg, Ingvar (2007). Bornholmsmodellen: vägen till läsning : språklekar i förskoleklass. 1. uppl. Stockholm: Natur & kultur
• __________________________________________________________________________
• Berörda kursmål

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser. 
• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser. 

• kritiskt granska och analysera olika vetenskapliga texter med relevans för kursens innehåll och för den kommande yrkesrollen. 
• skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet. 

Språkutvecklande arbetssätt - Helordsmetoden

Ann-Katrin Svensson(1) berättade om Helordsmetoden som även kallas för analytisk metod. Barnet ser helheten i ordet och det är ordbilden barnen läser av. När de har bekantat sig med ordbilderna kan orddelar och bokstäver analyseras. Metoden riktar sig mot bokstäver och inte mot språkljud (Svensson 2009, s.112). Det här är motsatsen till Bornholmsmodellen som riktar sig mot språkljud i ord.

Ann-Katrin Svensson(1) beskrev skillnaden mellan att skriva med versaler (stora bokstäver) och med gemener (små bokstäver). När vi skriver med versaler kan det bli svårt för barn att se skillnaden mellan de skrivna orden för att alla ord har samma form och samma höjd. Använder vi oss utav gemener istället när vi skriver bildar orden olika former och det det blir tydligt när vi drar en linje runt orden. Linjerna kan både gå upp och ner och barnen börjar då få en uppfattning om att bokstävernas utseende kan variera. Det blir då lättare att känna igen orden och se ordbilden när det är skrivet med gemener istället för versaler. Ann-Katrin Svensson(1) nämnde att vi ska ha som mål i förskolan att hjälpa barnen känna igen olika bokstäver. Till exempel sitt eget och sina kompisars namn.

 

Namnaktivitet med helordsmetoden

Ann-Katrin Svensson(1) beskrev en aktivitet med Helordsmetoden och den handlar om barnens namn. Namnen skrivs med gemener på en tavla eller på ett stort papper. Därefter får barnen tillsammans med pedagogen titta efter likheter och skillnader på bokstäverna i namnen. Det kan till exempel vara att titta efter likadana bokstäver, antal prickar och cirklar i bokstäverna.

Exempel på frågor att ställa till barnen under aktivitetens gång:

• Barn två-tre år – Hur många prickar det finns i namnen? vilket namn är längst? Vilka namn är lika långa? Hur många bokstäver finns det i ett namn?
• Barn tre-fyra år – Vilka namn har ringar(bokstaven o) i sitt namn? Vilka namn börjar på samma bokstav? Hur går linjerna runt namnen, går de upp och ner? Vilka namn börjar med en snirkel?
• Barn fem-sex år – Återkommer samma bokstav? Hur låter bokstäverna? Vilka låter a i slutet? 

För och nackdelar

Det viktiga att tänka på med den här aktiviteten är att alla barns namn ska grupperas på något sätt så att inget barn blir glömt. Här krävs en god planering från pedagogen eftersom aktiviteten blir personlig. Genom att jämföra sitt namn med sina kompisars namn får barnen en möjlighet att utveckla sin förståelse för att ord är uppbyggda på olika sätt och att de uttalas olika. Nackdelen med Helordsmetoden är att den inte är vetenskapligt belagd och att den är personlig, det kan då hända att vissa barn känner sig utpekande eller bortglömda. 

Helordsmetoden med namn blir som tidigare nämnt personligt och det kan både vara både positivt och negativt. För att undvika att det blir negativt kan pedagogen välja en kategori som blir mindre personlig. Något som barnen har visat intresse för. Det kan till exempel vara djur, fordon eller mat. Tillsammans kan de komma fram till likheter och olikheter utan att någon behöver känna sig utpekad. Pedagogen behöver känna sin barngrupp för att kunna planera en meningsfull aktivitet som blir lärorik och språkutvecklande.

Tankar

Även om det inte är ett mål på förskolan att barn ska lära sig att läsa kan det vara bra att bekanta barnen med gemener menar Ann-Katrin Svensson(1). Varför många pedagoger väljer att bland annat skriva barnens namn med versaler på förskolan kan bero på att de anser att versaler är lättare att skriva för barn än gemener. Versaler skrivs oftast med raka streck och det kan vara lättare att lära sig skriva på det sättet. Syftet kan då vara att underlätta för barnen när det gäller skrivinlärningen. För att underlätta för barns synminne och förståelse för ordens uppbyggnad kan pedagoger använda sig mer av gemener i verksamheten. Det kan de göra när de till exempel skriver barnens namn på teckningar. De kan även ha bilder och skriva upp vilka klädesplagg som gäller för dagen med gemener. En bild som symbol för textens innebörd underlättar för barnets igenkänning av det skrivna ordet.

Den här metoden är mest gynnsam i ett socialt sammanhang menar Svensson (2005, s.134). Det är i samspel med en pedagog som barnet kan uppmuntras till att analysera orden. Ger vi barnen många erfarenheter och upplevelser med bilder och ord på förskolan underlättar det barnens läsinlärning. Barnen upplever då orden som meningsfulla och de blir intresserade av att utforska dem. Det kan leda till att barnens intresse för skriftspråket utvecklas då de möter skriva ord på ett meningsfullt sätt. Läroplanen för förskolan (lpfö 98 rev.2010, s.10) beskriver att vi ska ha det som ett strävansmål, att utveckla barnens intresse för skriftspråket. Pedagoger ska därför utgå ifrån barnens intressen när de väljer vilka ord de ska presentera för barnen.

____________________________________________________________________________

Referenser

(1) Ann-Katrin Svensson, Föreläsning.  Metoder och Teorier för språkutvecklande arbetssätt. Högskolan i Borås, Campus Varberg [2015-01-19].

• Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
• Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

• Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. 2., omarb. uppl. Lund: Studentlitteratur

• Svensson, Ann-Katrin (2005). Språkglädje: språklekar i förskola och skola. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
• 
  
• ____________________________________________________________________________
• Berörda kursmål:
• • redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser. 
  • förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser. 
• • skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet.

TRAS som stöd för verksamheten

TRAS - Tidig Registrering Av Språkutveckling

TRAS(1) är ett observationsmaterial och syftet är att uppmärksamma och synliggöra verksamheten. Barnen observeras enskilt och ur samma perspektiv. Observationerna används sedan som ett underlag är utvärdering av verksamheten och som ett planeringsunderlag.

Läroplanen för förskolan (lpfö 98 rev.2010, s.5) beskriver att verksamheten ska anpassas till alla barn som vistas på förskolan. TRAS skapar möjligheter till att utveckla verksamheten så att barnens behov ska kunna bemötas på bästa sätt. Det är det egna arbetet som ska utvärderas och inte barnen. TRAS ska inspirera pedagoger till att ständigt anpassa verksamheten till barngruppens behov. TRAS ska användas en gång per år. 

Det som observeras med TRAS är:

• Uppmärksamhet
• Kommunikation
• Samspel
• Språkförståelse
• Uttal
• Språklig medvetenhet
• Meningsuppbyggnad
• Ordproduktion

TRAS består av en cirkel med de åtta kategorierna uppdelade i färgerna rött, grönt och blått.
Det finns tre rutor för varje område och det åldersuppdelat 2-3 år, 3-4 år, 4-5 år.

Fördelar

TRAS synliggör verksamheten och visar möjligheter och utvecklingsområden. Det visar vad pedagoger kan utveckla i sitt arbetssätt för att kunna bemöta behovet som finns i barngruppen. Körling (2012, s.55) menar att det är individen i gruppen vi ska utveckla, det håller jag med om. Genom att vi anpassar vårt arbetssätt och verksamheten så att den kan möta barngruppens behov gynnar det varje individ i gruppen. Barnen får en möjlighet att utvecklas efter sina egna förutsättningar, tillsammans med de andra barnen. TRAS leder till samarbete i arbetslaget och det gynnar planeringen och valet av arbetssätt i verksamheten. 

Frågorna som ska besvaras är tolkningsbara och genom ett gott samarbete i arbetslaget tolkas de på samma sätt och pedagogerna har då samma referensmått vid observationer. Det kan till exempel gälla hur länge pedagogerna anser att en stund är.

Nackdelar
TRAS kan upplevas som tidskrävande om det inte räknas med i planeringstiden utan görs då tillfälle ges under arbetsdagen. Används TRAS felaktigt kan det bero på bristande kunskap hos pedagoger angående observationsmaterialet. Då är det viktigt att få rätt kunskap och utbildning kring användandet av TRAS för att det ska bli möjligt att synliggöra och skapa möjligheter för utveckling av verksamheten. Om det används felaktigt finns det en risk att barnen blir bedömda istället för att fokus ska ligga på verksamheten. Brister och fel synliggörs istället för att fokusera på utvecklingsmöjligheter. Utan ett gott samarbete och diskussioner kring tolkningen av frågorna i TRAS kan observationer kring samma händelse tolkas på olika sätt och därmed försvåras analysen av observationerna.


Klicka på länken för mer information - TRAS

_______________________________________________________________________________

Referenser

• Körling, Anne-Marie (2012). Nu ler Vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr 11. 1. uppl. Stockholm: Liber

• Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
• Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
• _______________________________________________________________________________
• Berörda kursmål:

• redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter. 

Mötet med lera - Workshop

Vad händer om vi ger en 10 kilos lerklump till en barngrupp med ett till treåringar? Frågan fick vi av Mats Andersson(1) på en workshop i Bild. Direkt föreställde jag mig hur mötet med leran kan upplevas av barnen. Vill de testa att lyfta leran, smaka på den, gå eller hoppa på den? Det här tycker jag är ett bra sätt att introducera lera för barn, att lägga fram lera på bordet eller på golvet och låta dem själva utforska, klämma och känna. Genom att tillföra olika enkla redskap som till exempel skärtråd kan barn upptäcka nya sätt att utforska leran. Körling (2012, s. 45) nämner att den bästa läraren är den som vill dela barnens nyfikenhet och tillåta dem att utgå från sin nyfikenhet i utforskandet. Jag som pedagog bör ställa fram material och låta barnens nyfikenhet och intresse styra aktiviteten vidare. Visst styr jag aktiviteten till en viss del då jag väljer att barnen ska få utforska lera men det gör jag med ett syfte och jag utgår ifrån barnens intresse vid min planering av aktiviteter. 

Vi utforskande olika slags lera genom att gå på dem utan skor

Ett sätt att visa barnen att vi alla skapar och gör olika är att låta barnen hålla i en klump lera i handen och sedan klämma så hårt de kan(1). Sedan läggs leran på bordet och barnen får göra två ögon på sin lerklump. Nu har lerklumparna blivit figurer med en kropp och med ögon, ingen figur är den andra lik. Här blir det tydligt att det vi skapar är något eget och unikt. När barnen känner sig bekanta med lera kan pedagogen använda leran som ett medel för att utveckla barnens kunskaper inom andra ämnesområden som till exempel inom matematik. Barnen visualiserar ord och begrepp de hör till figurer och former i lera. Det är ett bra hjälpmedel för de barn som ännu inte kan tänka det abstrakta utan behöver få göra för att förstå. Det här är en väldigt bra och enkel aktivitet som lyfter olikheter som något positivt. Jag kommer absolut försöka hinna med den här aktiviteten under min verksamhetsförlagda utbildning.

Pedagogen kan ge barnen uppgifter och instruktioner på vad barnen kan forma med sin lera. Det ska vara ord som kan tolkas olika med fantasin och det finns ingen bestämd form som ses som det rätta. Det kan till exempel vara att forma en bit som är lång eller kort. Vad definierar barnen som långt eller kort, vad refererar de till? Pedagogen kan ställa frågan, vad finns det som är långt/kort? Här finns tillfälle för spännande diskussioner så det är viktigt att pedagogen är närvarande och tar tillfället i akt att ställa frågor. Andra begrepp som kan användas är att forma en stor, liten, krokig eller slingrig form. Barnen kan också skapa former som förmedlar olika känslor. Hur ser en arg, trött, ledsen eller en glad form ut? Svårighetsgraden på aktiviteterna anpassas efter barnens ålder och utveckling. Pedagogen kan samtala med barnen i alla åldrar om vad lera är och var den kommer ifrån. Det här är ett sätt att fläta samman naturvetenskap med estetiska lärprocesser. Fler frågor som kan vara intressanta att ställa är varför finns leran där den finns? varför finns den i olika färger? vad händer om vi lägger ut leran utomhus några veckor? Det är barnens svar på frågorna som leder utforskandet vidare och in på nya spår.

Bilden till vänster visar en figur av mina sammansatta figurer från workshopen. Jag fick bland annat forma långa, korta, krokiga och snirkliga former med leran.


Läroplanen för förskolan (lpfö 98 rev. 2010 s.10) beskriver att varje barn ska ges möjlighet att utveckla ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp. De ska få utveckla sin förmåga att förmedla tankar och upplevelser i många uttrycksformer som exempelvis bild och och lek. Genom att barnen får forma leran till olika begrepp och tolka uppgiften utifrån sina erfarenheter utvecklas deras förståelse och deras ordförråd. De jobbar konkret och det kan underlättar förståelsen för abstrakta begrepp, både för barn med svenska som hemspråk och för barn med svenska som andra språk.

Tips på en aktivitet! (4-6 år)

Inspirationen till aktiviteten fick jag på workshopen med Mats Andersson(1).

Pedagogen ber 4-5 barn att som tidigare nämnt forma leran till olika begrepp, som till exempel långt, kort, stort, litet och krokigt. När barnen känner sig färdiga med sina former ber pedagogen barnen att bygga ett högt torn med alla former tillsammans. Hur tolkar barnen uppgiften? Bygger de tornet på höjden ovanför bordet eller lägger de ner leran på golvet och bygger på längden? Hur samspelar de med varandra? Vilken tanke finns bakom sättet de bygger på? Pedagogen kan vara med som stöd och ställa frågor som synliggör barnens tankar. Diskussioner kan väckas mellan barnen, de kanske jämför sina långa eller korta former och samtalar om varför de ser ut på olika sätt. Barnen använder matematiken för att undersöka, reflektera och prova olika lösningar i aktiviteten (Lpfö 98 rev.2010, s.10) Den här aktiviteten inbjuder till spännande och lärorika samtal där barnen även utvecklar sin matematiska förmåga.

Min grupps tolkning av att bygga högt

Det pedagoger kan tänka på är att välja rätt lera som passar med syftet till aktiviteten. Är syftet att bekanta barnen med lera och undersöka den kan det vara bra att ställa fram olika sorters lera. Det ger barnen en möjlighet att jämföra och undersöka likheter och skillnader i konsistensen. Är tanken med aktiviteten att barnen ska utvecklas inom ett annat ämne som exempelvis matematik kan pedagogen lägga fram mjuk lera så att aktiviteten kan startas upp direkt. Ger vi barnen en hård lera läggs fokus på att knåda leran och göra den mjuk, det kan ta tid och mindre energi läggs då åt den tänkta aktiviteten. En god planering och flexibilitet skapar goda förutsättningar för barns lärande.

Under workshopen fick vi även prova på att blanda färger med en mjuk modellera. Vi utgick ifrån de fyra grundfärgerna, grön, röd, blå och gul. Tanken var att vi skulle skapa en färgskala med färger i olika nyanser. Det var intressant att blanda färgerna men eftersom vi utgick ifrån en färdig färgkarta fokuserade jag på att få till samma färger som jag såg på färgkartan och jag kände att det behövde bli "rätt". Hade jag gjort den här aktiviteten i en barngrupp hade jag inte visat barnen en färdig färgkarta utan jag skulle ha uppmuntrat barnen till att blanda färgerna fritt och utforska vilka färger som skapas vid blandningen.

Tack vare workshopen insåg jag vilka möjligheter en klump lera kan ha om vi bara låter kreativiteten och våra pedagogiska tankar ta plats i utforskandet.

__________________________________________________________________________

Referenser

(1) Mats Andersson. Workshop i Bild. Högskolan i Borås på Campus Varberg [2015-02-17]

• Körling, Anne-Marie (2012). Nu ler Vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr 11. 1. uppl. Stockholm: Liber

• Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
• Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
• 
  
• ____________________________________________________________________________
• Berörda kursmål:
• • utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande. 
• • skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet.

Vilka faktorer kan påverka språkprogressionen i andraspråket?

Läroplanen för förskolan (98 rev.2010, s.7) beskriver att när flerspråkiga barn utvecklar sitt modersmål får de en bättre möjlighet att utveckla sina kunskaper inom det svenska språket men även inom andra ämnen. Pedagoger ska respektera barnens modersmål och skapa förutsättningar för att barnens ska utveckla sitt andra språk, det vill säga svenska. De ska uppmuntra föräldrar till att prata barnens modersmål då barnen vistas hemma. På det här sättet får barnen en möjlighet att utvecklas inom båda språken. 

Barnen ska känna sig välkomna i förskolan och inte bara accepterade menar Svensson (2009, s.197). Ett positivt förhållningssätt hos pedagoger är viktigt för att barnen ska känna sig respekterade och välkomna i barngruppen. Svensson (2009, s.191) beskriver pedagogen som en viktig faktor när barn ska lära sig flera språk samtidigt. Jag som pedagog behöver prata tydligt, använda ett nyanserat talspråk, benämna upplevelser och upprepa ord. Dessa punkter är viktiga att tänka på som pedagog för att barnen som lär in ett nytt språk ska stöttas och uppmuntras i sitt lärande. 

Almingefeldt(1) och Svensson (2009, s.197) nämner att motivationen påverkar inlärning av andraspråket. Det finns flera faktorer som påverkar motivationen och språkprogressionen i andraspråket. Några av dem nämns i texten nedan och de togs upp på föreläsningen med Almingefeldt(1). Jag beskriver även vad jag som pedagog behöver tänka på för att stötta barnet.

Helheten

För att barn lättare ska utveckla ett andraspråk behöver barnet må bra både i kropp och själ(1). Barn kan må dåligt av mardrömmar, familjesplittring, utanförskap och ensamhet. Det kan leda till att barnet drar sig undan och undviker kontakt med andra eller så kan barnet bli utåtagerande och hamna lätt i konflikter med andra barn.

Pedagoger ska ha ett förhållningssätt som ger barnen trygghet, respekt och förutsägbarhet. De ska skapa rutiner och stabilitet som underlättar barnens vistelse på förskolan och dem en möjlighet att uppleva trygghet. En specialpedagog kan kopplas in om pedagoger upplever att barnet behöver det stödet.

Vistelsetid på förskolan

Barnens vistelsetid kan påverka språkprogressionen. Det är även viktigt att barnen vistas på förskolan en sammanhängande tid så att barnen får uppleva ett imorgon och ett igår(1). Det gör att barnen får möta andraspråket mer regelbundet och barnet upplever rutiner. Är barnet ledigt under en längre tid kan det påverka språkprogressionen negativt.

Pedagoger kan planera sin verksamhet så att barnen som vistas på förskolan 15 timmar får en möjlighet att vara delaktig i många olika aktiviteter. De kan även samtala med föräldrarna och erbjuda utökad tid för de barn som behöver det. Pedagoger kan nämna fördelarna med att barnen vistas mer på förskolan. 

Pedagoger

Pedagogers inställning och förhållningssätt är den viktigaste faktorn för barns språkprogression. Ett bra bemötande mot barnet och en positiv inställning till språk underlättar barns möte med andraspråket. Pedagoger ska ge barnen en möjlighet att uppleva normalitet, meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet(1). Genom att använda exchange tone och visa respekt uppmuntrar vi barnen till att våga möta och lära sig ett nytt språk. Vi ska visa stötta och visa en positiv inställning mot andra kulturer och språk.

_____________________________________________________________________

Referenser

(1) Emma Alminengefeldt. Föreläsning i Flerspråighet. Högskolan i Borås på Campus Varberg [2015-02-19]

• Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
• Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

• Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. 2., omarb. uppl. Lund: Studentlitteratur
• _______________________________________________________________________________

Berörda kursmål:
• redogöra för och problematisera olika villkor för hur barn med annat modersmål (L1) än svenska kan stödjas i sin språkutveckling, såväl i svenska som i sitt modersmål. 
• skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet. 

Hjälpmedel inom AKK

Teknik och digitala verktyg präglar dagens samhälle och nu använder sig även förskolor av surfplattor i sin verksamhet. Jag anser att det kan vara både positivt och negativt att låta barnen använda surfplattan under sin vistelse på förskolan. Surfplattan ska inte ses som ett tillfälle att få barnpassning. Det vill säga att vi använder surfplattan för att lugna barnet så att vi kan göra något annat under tiden. Apparna vi laddar ner ska uppfylla ett pedagogiskt syfte, innehållet ska kännas meningsfullt och vara lärorikt för barnen. Genom att sitta med barnet kan vi ställa öppna frågor för det är ett bra tillfälle för samtal kring vad barnet upplever just då. Vi kan synliggöra lärandet och bekanta barnen med nya ord och begrepp som kan uppstå när barnet spelar ett spel. När barnet har spelat färdigt kan vi tillsammans återberätta och diskutera vad som hände under spelets gång och hur vi kan utveckla det. 

Appar är utformade på olika sätt och för olika ändamål. De som är utvecklade som ett stöd för TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) kan vara ett hjälpmedel för de barn som behöver stöd i sin kommunikation. Det ger även de andra barnen en möjlighet att bekanta sig med TAKK. Läroplanen för förskolan (lpfö 98 rev. 2010, s.5) nämner att de barn som tillfälligt eller varaktigt är i behov av särskilt stöd ska ges möjlighet att få stödet utformat efter sina behov.Med hjälp av surfplattan, smartboarden eller datorn kan pedagoger tillsammans med barnen gå in på pedagogiska hemsidor som är anpassade för att ge barn stöd och som stimulerar lärandet. Nedan ges exempel på hemsidor som innehåller material och information om TAKK. Här finns även spel och uppgifter utformade på ett sätt som utvecklar barnens kännedom om olika tecken. Jag har besökt hemsidorna och provat apparna tillsammans med tre barn som är i fyra och fem års åldern. Svårighetsgraden varierade men genom att sitta med som stöd upplevde jag att barnen var intresserade och tyckte att det här var spännande.

• Teckna innehåller information om TAKK, de beskriver varför och hur vi kan använda oss av tecken som stöd. De tipsar om litteratur, datorprogram, sånger och mycket mer. Här finns också material att skriva ut som till exempel bilderna nedan (hämtade från teckna.se).

  

• Barnbibblan  En hemsida anpassad för barn. Här kan de lyssna och titta på sånger, både animerade klipp och filmer med barn som sjunger med hjälp av tecken som stöd. På hemsidan finns ett tangentbord där barn eller pedagoger kan skriva med hjälp av tecken och mycket mer användbart material.

• Ur-Teckenspråk Här får barnen följa med teckentåget till olika stationer. Vid varje station finns en grupp med ord och ett klipp som visar hur de tecknas. Det finns även teststationer där klippet visas först och sedan visas olika ord. Barnen kan då klicka på ordet de tror visas på klippet. Den här aktiviteten blir mest lärorik om en pedagog sitter med och läser upp orden och tecknar tillsammans med barnen. 

Böcker

Äppelhyllan på biblioteket är en avdelning eller en plats där böcker och annat finns för barn i behov av särskilt stöd. Här hittade jag tre böcker skrivna Iréne Johansson, Anneli Tisell och Johan Reich. Böckerna innehåller tydliga bilder på högersidan och enkla tecken och text på vänstersidan. Dessa böcker kan introduceras för barnen genom att först använda ett tecken per sida och sedan utveckla det när barnen har lärt sig det tecknet.

Babblarna

På Äppelhyllan hittade jag också babblarna! Färglada böcker samt memoryspel som följer med i boklådan. Inga tecken visas på vänster sidan vid texten utan de beskrivs längst fam och längt bak i boken. Jag upplevde boken som relativt lätt att läsa och teckna samtidigt även om TAKK är nytt för mig.

 Mer om babblarna finns på babblarna.se och hattenforlag.se

Appar

Apparna som visas nedan kan användas som stöd i situationer där kommunikationen blir en svårighet för barn eller mellan barn. De kan underlätta för barn i behov av särskilt stöd att förstå sin omgivning och att göra sig förstådd.

Klicka på länkarna för att se apparnas utseende och funktion.

• Widgit GO SE 
• Spread The Sign
• Grid Player

_______________________________________________________________________
Referenser

• Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
• Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
• _______________________________________________________________________

Berörda kursmål

• tillämpa, motivera och kritiskt granska användandet av olika digitala redskap för att stödja barns utveckling. 

• skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet. 

Stöd i kommunikationen - AKK

Kunskapen att kunna göra sig förstådd genom kommunikation är viktigare än att bara ha ett språk. Språket är bara ett medel för att nå målet som är att kommunicera menar Camilla Carlsson(1). För att omgivningen ska förstå oss bättre kan vi ta till hjälp av våra ögon, våra miner och vårt kroppsspråk när vi vill förmedla någonting.

Som pedagog behöver jag lära känna min barngrupp för att förstå hur jag ska gå tillväga när det gäller att ge barnen stöd i deras sätt att kommunicera. Barn utvecklas olika och vi som pedagoger ska ha en förståelse för barns olikheter. Den behavioristiska teorin menar att responsen barnen får då de försöker kommunicera med andra har en stor betydelse för språkinlärningen, genom att barnen får stimulans, gensvar och när får en möjlighet att upprepa ord utvecklas språket (Svensson 2009, ss.24-25). Pedagoger bör därför tänka på att benämna det barnet ser och upplever och ge barnet respons på kommunikationen de visar. Jag håller med om att pedagoger ska ge respons och benämna barnens upplevelser men det kan vara svårt att benämna allt hela tiden. Därför är det viktigt att skapa ett bra samspel mellan barnen så att de kan uppmuntra varandra till att kommunicera och ta vara på varje tillfälle som ges. En vardagssituation som exempelvis blöjbyten är ett utmärkt tillfälle att samtala och kommunicera med barnet.

Som närvarande och stöttande pedagog ger vi barn respons på kommunikationen, vi ger dem stöd och uppmärksamhet. Upptäcker vi att något barn inte riktigt hänger med i till exempel aktiviteter, matsituationer eller i den fria leken behöver vi observera barnet i dessa situationer och försöka komma fram till den bakomliggande orsaken. Ibland kan en specialpedagog kopplas in för att se situationerna ur ett nytt perspektiv. Att barnet inte hänger med kan bero på att barnet inte förstår pedagogerna och de andra barnen på grund av fysiska eller psykiska hinder. Läroplanen för förskolan (lpfö 98 rev. 2010, s.5) beskriver att barn som behöver mer stöd än andra ska erbjudas det stödet så att de kan utvecklas efter sina förutsättningar. Pedagoger behöver hitta en metod som stöttar och underlättar för barnen att kunna kommunicera med sin omgivning och att kunna göra sig förstådd. 

Barn kan även vara blyga och på grund av det kan dem inta ett tillbakadragande beteende som kan visa sig i till exempel samlingar, de sitter ofta tysta och undviker att dra blickar till sig. Det är ändå viktigt att inte direkt anta att barnen är blyga och att det går över om vi pratar mer med dem. Det kan finnas flera anledningar till varför barnet undviker att prata med andra barn och med pedagoger på förskolan. En anledning kan vara att barnet har en hörselnedsättning och då behöver vi sätta in åtgärder som underlättar barnets vistelse i verksamheten. Åtgärderna görs då generellt för att barnet som behöver extra stöd inte ska känna sig utpekad. En åtgärd kan då vara att använda tecken som stöd för hela barngruppen och i vissa fall kan barnet även behöva andra resurser som till exempel en hörsel apparat.

En annan anledning till att barn inte hänger med i till exempel leken och lätt hamnar i konflikter med de andra barnen kan vara att barnet inte har ett utvecklat ordförråd. Barnet kan vara sen i tal utvecklingen och det kan skapa frustration hos barnet då det inte blir förstått. Följden blir då att barnet kan dra sig undan eller bli utåtagerande. Barnet försöker hitta sitt sätt att handskas med kommunikationssvårigheterna. För att kunna stötta dessa barn behöver pedagoger skaffa sig en helhetsbild av barnet (Svensson 2009, s.169). Pedagogen kan försöka ta reda på hur barnet beter sig i olika sammanhang på förskolan, och även samtala med föräldrar om hur barnet agerar hemma i liknande situationer. Genom att ta fram en helhetsbild av barnet kan pedagogen anpassa stödet så att det gynnar barnet. 

AKK metoden

Förskolan ska sträva efter att varje barn får möjlighet att upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld och utveckla sitt ordförråd (Lpfö 98, rev. 2010. s.10). Ett sätt att underlätta för barn i behov av särskilt stöd när det gäller att förstå sin omvärld och utveckla sitt ordförråd kan vara att använda sig av AKK metoderna. AKK är en förkortning för Alternativt och Kompletterande Kommunikation. Enligt Camilla Carlsson(1) är AKK ett komplement för att kunna uttrycka sig och förstå sin omgivning. Det kan vara ett bra stöd för barn som är på väg mot ett utvecklat talspråk men behöver lite stöd på vägen, det vill säga att behovet är tillfälligt. Det finns också barn som kan behöva det hela livet, till exempel barn med Down Syndrom. Camilla Carlsson(1) berättade om två begrepp som ingår i AKK metoden och de beskrivs mer utförligt nedan.

TAKK - Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation

När vi använder oss av TAKK behöver vi inte tillföra något mer än det vi har naturligt. Det vill säga kroppsspråk, gester, mimik och tecken med händerna. Vi förstärker de tecken vi visar med vår blick, med ljud och med naturliga reaktioner. Det kan till exempel vara skratt eller gråt. Barn behöver se helheten för att stimuleras i sin utveckling(1). Fördelen med den här metoden är att vi alltid har med oss redskapen vi behöver för att kommunicera med barnen, det vill säga oss själva. Var vi än befinner oss kan vi stötta barnen då de behöver extra stöd. Nackdelen med TAKK kan vara att den som den försöker kommunicera med barnen på det här sättet inte tänker på helheten. Det blir svårare för barnen att uppfatta vad som menas. För att stimulera barnens kommunikations förmåga måste pedagoger tänka på helheten.

GAKK – Grafiska alternativ och kompletterande kommunikation

Ett annat alternativ är att tillföra någonting grafiskt för att underlätta kommunikationen för barn i behov av särskilt stöd(1). Det kan vara konkreta föremål, att vi till exempel visar upp en leksaksbil då vi pratar om bilar. Vi kan använda oss av riktiga foton eller tecknade bilder och även olika symboler som är kopplade till ord och händelser. Talande hjälpmedel som datorer och surfplattor kan också användas som förstärkning till det vi vill förmedla. Det positiva med den här metoden är att barnen får se vad vi menar visuellt, det kan bli lättare för vissa barn att koppla en bild till en händelse eller ett ord. Barnen kan visa oss på bilder vad de till exempel vill göra om orden inte räcker till.

För att barnen ska förstå bilder som används på förskolan behöver de ha erfarenhet och kunskap om föremålet på bilden. Det kan vara det negativa med GAKK, att barnen inte har erfarenheter och kunskaper om bilderna vi visar på förskolan. Här är det viktigt att utgå från barnens erfarenheter och använda bilder som vi vet är bekanta för barnen. Vill vi använda bilder som vi vet är främmande för barnen behöver vi först ge dem erfarenhet till exempel genom ett besök utanför förskolan eller med en aktivitet på avdelningen.

Tankar

Att använda tecken som stöd är ett effektivt sätt för barn att kommunicera om språket inte räcker till. Då menar jag inte bara barn i behov av särskilt stöd utan för hela barngruppen. Alla barn kan ha nytta av att lära sig enkla tecken både för att kunna kommunicera med barn i behov av särskilt stöd men även då de själva inte vet hur de ska uttrycka sina tankar verbalt. Pedagoger kan introducera TAKK vid till exempel fruktstunden. Då visar pedagogen frukten samtidigt som hon gör tecknet, samma sak kan göras till lunchen och i olika aktiviteter. Pedagogen kopplar tecknet till det objekt som visas upp. Pedagoger kan också bekanta barnen med TAKK när de sjunger tillsammans med barnen, när de spelar spel och läser böcker. Foton eller bilder tillsammans med tecknet kan hängas upp på väggen i barnens höjd. Här blandar vi det grafiska med tecken som beskriver det vi ser, det vill säga GAKK och TAKK.

Innan Camilla Carlssons(1) föreläsning hade jag en uppfattning om att tecken som stöd var komplicerat och jag antog att jag behövde behärska det bra själv innan jag kunde introducera det för barnen. Nu har jag fått en ny syn på AKK och jag har insett att det är okej att lära sig tecknen samtidigt som barnen. Det blir spännande när vi lär tillsammans!

_________________________________________________________________________________

Referenser

(1) Camilla Carlsson, Föreläsning Kommunikation utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Högskolan i Borås på Campus Varberg [2015-01-30]

• Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
• Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

• Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. 2., omarb. uppl. Lund: Studentlitteratur
• _________________________________________________________________________________
• Berörda kursmål:
• • redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser. 
  • förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser.
• • redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter. 
• • skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet.