Arbeta utifrån Bornholsmodellen

Bornholmsmodellen(1) är en strukturell metod som även kan kallas för Ljudningsmetoden. Materialet är utformat och byggt utifrån ett projekt på Bornholm i Danmark. Lundberg (2007, ss.6-7) visade i sin forskning att barn som får ägna en liten stund av sin vardag till språklekar kommer få en bättre förutsättning för läs och skrivinlärningen. De får en förståelse att man kan ljuda ihop olika fenomen och bilda ord, att ljuden inte bara en betydelse utan även en ljudmässig form och att orden kan få en helt annan betydelse om man byter ut fonem. Bornholmsmodellen utvecklar barnens fonologiska medvetenhet vilket innebär att barnen blir medvetna om den ljudmässiga uppbyggnaden av orden.
Föreläsningen(1) på Högskolan som belyste Bornholmsmodellen gav mig en bra förståelse för den här metoden. Jag fick kunskaper om att Bornholmsmodellen lägger fokus på språkljudet och inte på stavningen. Orden bryts ned i språkljud och man jobbar med var i ordet barnen hör ett visst språkljud. Det görs genom olika slags språklekar men även med rim och ramsor.


Förståelsen utvecklades då jag fick arbeta praktiskt med det på min verksamhetsförlagda utbildning. Förskoleklassen jag fick vara med i arbetade delvis utifrån den här metoden. Barnen fick utskrivna papper med olika bilder på, läraren berättade vad bilderna föreställde och tillsammans nämndes orden. Den här aktiviteten kallas för Ljudjakt och det gick ut på att barnen skulle ringa in bilderna som innehöll ljudet läraren frågade efter. Barnen fick bland annat ringa och skriva bokstaven bredvid bilderna då de hörde språkljudet S, L och O i början av ordet(Ett språkljud per papper). Den här aktiviteten utvecklar barnens fonologiska medvetenhet då de lyssnar på orden och förstår att ett visst ljud inte passar ihop med de andra ljuden. Under några av samlingarna jag var med på fick barnen dra ett kort ut påsen som läraren höll i och lägga bilden under rätt bokstav. På golvet fanns två bokstäver och innan aktiviteten börjar ljudar barnen och läraren bokstäverna tillsammans. Även här får barnen lyssna efter det första ljudet i ordet och sedan para ihop det med rätt bokstav. Under en samlingarna jag ledde valde jag att börja med en språklek som går ut på att barnen ska sätta ihop två ord och bilda nya ord som då får en ny betydelse. Lundberg (2007, s.20) nämner att språklekar i förskoleklass skapar ett lekfullt sätt att möta språkljud och bokstäver som senare kan underlätta för avkodningskraven i skolan.

Tanken med Bornholsmodellen är att pedagoger ska utgå från ett förutbestämt schema som är utformat för 15 veckor och det ska helst vara en sammanhängande period (Lundberg 2007, s. 25). Jag diskuterade den här tidsplanen med min handledare och hon berättade att inte riktigt följer tidsplanen utan de väljer ut de språklekar de tycker passar klassen. De blandar även dessa språklekar med material från Mamma Mu för de anser att de är lättare att förstå för barnen. Mamma mu är ett av material som består av språk och matematik lekar. Min handledare har valt att utgå ifrån barnens utvecklingsnivå och anpassar materialet efter varje barns behov. Det tycker jag är väldigt positivt och det är så jag vill arbeta när jag är färdigutbildad. Genom att utgå från varje barns behov ger vi dem de bästa förutsättningarna för lärande.


Bornholmsmodellen är vetenskapligt belagd(1) och det skapar förtroende för materialet. Jag tror ändå att det kan vara svårt att utgå ifrån tidsplanen som anges. En del av aktiviteterna kan upplevas som för svåra för vissa barn medan andra barn upplever samma aktiviteter som tråkiga då det blir alldeles för lätt och ingen utmaning sker i barnets lärande. Björkdahl Ordell, Eldholm och Hagstrand Velicu (2010, s.14) beskriver att barn behöver en positiv självbild för att de ska vilja utveckla sin kommunikationsförmåga. Genom att vi stöttar och utmanar dem får de en möjlighet att utveckla sin kommunikationsförmåga och sin språkliga medvetenhet. Alla barn är olika och de befinner sig inte på samma nivå utvecklingsmässigt. Vi behöver möta deras behov och stötta dem så deras självbild blir positiv och de får uppleva att de blir blir hörda och stöttade i sitt lärande.


Som pedagog vill jag anpassa aktiviteter och uppgifter efter min barngrupp/klass. Alla barn ska känna att de kan vara delaktiga och att de utmanas i sitt lärande. Jag håller med om Bornholmsmodellen är ett bra material för att det utvecklar barnen fonologiska medvetenhet. Trots det hade nog jag precis som min handledare blandat material för att jag ska kunna möta barnens utvecklingsbehov och ge dem de bästa förutsättningarna för lärande.

_________________________________________________________________
Referenser

(1) Ann-Katrin Svensson. Föreläsning Flerspråkighet. Högskolan i Borås på Campus Varberg [2015-02-19]

• Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand-Velicu, Kerstin (2010).Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. 1. uppl. [Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell]

• Lundberg, Ingvar (2007). Bornholmsmodellen: vägen till läsning : språklekar i förskoleklass. 1. uppl. Stockholm: Natur & kultur
• __________________________________________________________________________
• Berörda kursmål

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser. 
• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser. 

• kritiskt granska och analysera olika vetenskapliga texter med relevans för kursens innehåll och för den kommande yrkesrollen. 
• skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet. 

TRAS som stöd för verksamheten

TRAS - Tidig Registrering Av Språkutveckling

TRAS(1) är ett observationsmaterial och syftet är att uppmärksamma och synliggöra verksamheten. Barnen observeras enskilt och ur samma perspektiv. Observationerna används sedan som ett underlag är utvärdering av verksamheten och som ett planeringsunderlag.

Läroplanen för förskolan (lpfö 98 rev.2010, s.5) beskriver att verksamheten ska anpassas till alla barn som vistas på förskolan. TRAS skapar möjligheter till att utveckla verksamheten så att barnens behov ska kunna bemötas på bästa sätt. Det är det egna arbetet som ska utvärderas och inte barnen. TRAS ska inspirera pedagoger till att ständigt anpassa verksamheten till barngruppens behov. TRAS ska användas en gång per år. 

Det som observeras med TRAS är:

• Uppmärksamhet
• Kommunikation
• Samspel
• Språkförståelse
• Uttal
• Språklig medvetenhet
• Meningsuppbyggnad
• Ordproduktion

TRAS består av en cirkel med de åtta kategorierna uppdelade i färgerna rött, grönt och blått.
Det finns tre rutor för varje område och det åldersuppdelat 2-3 år, 3-4 år, 4-5 år.

Fördelar

TRAS synliggör verksamheten och visar möjligheter och utvecklingsområden. Det visar vad pedagoger kan utveckla i sitt arbetssätt för att kunna bemöta behovet som finns i barngruppen. Körling (2012, s.55) menar att det är individen i gruppen vi ska utveckla, det håller jag med om. Genom att vi anpassar vårt arbetssätt och verksamheten så att den kan möta barngruppens behov gynnar det varje individ i gruppen. Barnen får en möjlighet att utvecklas efter sina egna förutsättningar, tillsammans med de andra barnen. TRAS leder till samarbete i arbetslaget och det gynnar planeringen och valet av arbetssätt i verksamheten. 

Frågorna som ska besvaras är tolkningsbara och genom ett gott samarbete i arbetslaget tolkas de på samma sätt och pedagogerna har då samma referensmått vid observationer. Det kan till exempel gälla hur länge pedagogerna anser att en stund är.

Nackdelar
TRAS kan upplevas som tidskrävande om det inte räknas med i planeringstiden utan görs då tillfälle ges under arbetsdagen. Används TRAS felaktigt kan det bero på bristande kunskap hos pedagoger angående observationsmaterialet. Då är det viktigt att få rätt kunskap och utbildning kring användandet av TRAS för att det ska bli möjligt att synliggöra och skapa möjligheter för utveckling av verksamheten. Om det används felaktigt finns det en risk att barnen blir bedömda istället för att fokus ska ligga på verksamheten. Brister och fel synliggörs istället för att fokusera på utvecklingsmöjligheter. Utan ett gott samarbete och diskussioner kring tolkningen av frågorna i TRAS kan observationer kring samma händelse tolkas på olika sätt och därmed försvåras analysen av observationerna.


Klicka på länken för mer information - TRAS

_______________________________________________________________________________

Referenser

• Körling, Anne-Marie (2012). Nu ler Vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr 11. 1. uppl. Stockholm: Liber

• Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
• Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
• _______________________________________________________________________________
• Berörda kursmål:

• redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter. 

Vilka faktorer kan påverka språkprogressionen i andraspråket?

Läroplanen för förskolan (98 rev.2010, s.7) beskriver att när flerspråkiga barn utvecklar sitt modersmål får de en bättre möjlighet att utveckla sina kunskaper inom det svenska språket men även inom andra ämnen. Pedagoger ska respektera barnens modersmål och skapa förutsättningar för att barnens ska utveckla sitt andra språk, det vill säga svenska. De ska uppmuntra föräldrar till att prata barnens modersmål då barnen vistas hemma. På det här sättet får barnen en möjlighet att utvecklas inom båda språken. 

Barnen ska känna sig välkomna i förskolan och inte bara accepterade menar Svensson (2009, s.197). Ett positivt förhållningssätt hos pedagoger är viktigt för att barnen ska känna sig respekterade och välkomna i barngruppen. Svensson (2009, s.191) beskriver pedagogen som en viktig faktor när barn ska lära sig flera språk samtidigt. Jag som pedagog behöver prata tydligt, använda ett nyanserat talspråk, benämna upplevelser och upprepa ord. Dessa punkter är viktiga att tänka på som pedagog för att barnen som lär in ett nytt språk ska stöttas och uppmuntras i sitt lärande. 

Almingefeldt(1) och Svensson (2009, s.197) nämner att motivationen påverkar inlärning av andraspråket. Det finns flera faktorer som påverkar motivationen och språkprogressionen i andraspråket. Några av dem nämns i texten nedan och de togs upp på föreläsningen med Almingefeldt(1). Jag beskriver även vad jag som pedagog behöver tänka på för att stötta barnet.

Helheten

För att barn lättare ska utveckla ett andraspråk behöver barnet må bra både i kropp och själ(1). Barn kan må dåligt av mardrömmar, familjesplittring, utanförskap och ensamhet. Det kan leda till att barnet drar sig undan och undviker kontakt med andra eller så kan barnet bli utåtagerande och hamna lätt i konflikter med andra barn.

Pedagoger ska ha ett förhållningssätt som ger barnen trygghet, respekt och förutsägbarhet. De ska skapa rutiner och stabilitet som underlättar barnens vistelse på förskolan och dem en möjlighet att uppleva trygghet. En specialpedagog kan kopplas in om pedagoger upplever att barnet behöver det stödet.

Vistelsetid på förskolan

Barnens vistelsetid kan påverka språkprogressionen. Det är även viktigt att barnen vistas på förskolan en sammanhängande tid så att barnen får uppleva ett imorgon och ett igår(1). Det gör att barnen får möta andraspråket mer regelbundet och barnet upplever rutiner. Är barnet ledigt under en längre tid kan det påverka språkprogressionen negativt.

Pedagoger kan planera sin verksamhet så att barnen som vistas på förskolan 15 timmar får en möjlighet att vara delaktig i många olika aktiviteter. De kan även samtala med föräldrarna och erbjuda utökad tid för de barn som behöver det. Pedagoger kan nämna fördelarna med att barnen vistas mer på förskolan. 

Pedagoger

Pedagogers inställning och förhållningssätt är den viktigaste faktorn för barns språkprogression. Ett bra bemötande mot barnet och en positiv inställning till språk underlättar barns möte med andraspråket. Pedagoger ska ge barnen en möjlighet att uppleva normalitet, meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet(1). Genom att använda exchange tone och visa respekt uppmuntrar vi barnen till att våga möta och lära sig ett nytt språk. Vi ska visa stötta och visa en positiv inställning mot andra kulturer och språk.

_____________________________________________________________________

Referenser

(1) Emma Alminengefeldt. Föreläsning i Flerspråighet. Högskolan i Borås på Campus Varberg [2015-02-19]

• Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
• Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

• Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. 2., omarb. uppl. Lund: Studentlitteratur
• _______________________________________________________________________________

Berörda kursmål:
• redogöra för och problematisera olika villkor för hur barn med annat modersmål (L1) än svenska kan stödjas i sin språkutveckling, såväl i svenska som i sitt modersmål. 
• skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet. 

Hjälpmedel inom AKK

Teknik och digitala verktyg präglar dagens samhälle och nu använder sig även förskolor av surfplattor i sin verksamhet. Jag anser att det kan vara både positivt och negativt att låta barnen använda surfplattan under sin vistelse på förskolan. Surfplattan ska inte ses som ett tillfälle att få barnpassning. Det vill säga att vi använder surfplattan för att lugna barnet så att vi kan göra något annat under tiden. Apparna vi laddar ner ska uppfylla ett pedagogiskt syfte, innehållet ska kännas meningsfullt och vara lärorikt för barnen. Genom att sitta med barnet kan vi ställa öppna frågor för det är ett bra tillfälle för samtal kring vad barnet upplever just då. Vi kan synliggöra lärandet och bekanta barnen med nya ord och begrepp som kan uppstå när barnet spelar ett spel. När barnet har spelat färdigt kan vi tillsammans återberätta och diskutera vad som hände under spelets gång och hur vi kan utveckla det. 

Appar är utformade på olika sätt och för olika ändamål. De som är utvecklade som ett stöd för TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) kan vara ett hjälpmedel för de barn som behöver stöd i sin kommunikation. Det ger även de andra barnen en möjlighet att bekanta sig med TAKK. Läroplanen för förskolan (lpfö 98 rev. 2010, s.5) nämner att de barn som tillfälligt eller varaktigt är i behov av särskilt stöd ska ges möjlighet att få stödet utformat efter sina behov.Med hjälp av surfplattan, smartboarden eller datorn kan pedagoger tillsammans med barnen gå in på pedagogiska hemsidor som är anpassade för att ge barn stöd och som stimulerar lärandet. Nedan ges exempel på hemsidor som innehåller material och information om TAKK. Här finns även spel och uppgifter utformade på ett sätt som utvecklar barnens kännedom om olika tecken. Jag har besökt hemsidorna och provat apparna tillsammans med tre barn som är i fyra och fem års åldern. Svårighetsgraden varierade men genom att sitta med som stöd upplevde jag att barnen var intresserade och tyckte att det här var spännande.

• Teckna innehåller information om TAKK, de beskriver varför och hur vi kan använda oss av tecken som stöd. De tipsar om litteratur, datorprogram, sånger och mycket mer. Här finns också material att skriva ut som till exempel bilderna nedan (hämtade från teckna.se).

  

• Barnbibblan  En hemsida anpassad för barn. Här kan de lyssna och titta på sånger, både animerade klipp och filmer med barn som sjunger med hjälp av tecken som stöd. På hemsidan finns ett tangentbord där barn eller pedagoger kan skriva med hjälp av tecken och mycket mer användbart material.

• Ur-Teckenspråk Här får barnen följa med teckentåget till olika stationer. Vid varje station finns en grupp med ord och ett klipp som visar hur de tecknas. Det finns även teststationer där klippet visas först och sedan visas olika ord. Barnen kan då klicka på ordet de tror visas på klippet. Den här aktiviteten blir mest lärorik om en pedagog sitter med och läser upp orden och tecknar tillsammans med barnen. 

Böcker

Äppelhyllan på biblioteket är en avdelning eller en plats där böcker och annat finns för barn i behov av särskilt stöd. Här hittade jag tre böcker skrivna Iréne Johansson, Anneli Tisell och Johan Reich. Böckerna innehåller tydliga bilder på högersidan och enkla tecken och text på vänstersidan. Dessa böcker kan introduceras för barnen genom att först använda ett tecken per sida och sedan utveckla det när barnen har lärt sig det tecknet.

Babblarna

På Äppelhyllan hittade jag också babblarna! Färglada böcker samt memoryspel som följer med i boklådan. Inga tecken visas på vänster sidan vid texten utan de beskrivs längst fam och längt bak i boken. Jag upplevde boken som relativt lätt att läsa och teckna samtidigt även om TAKK är nytt för mig.

 Mer om babblarna finns på babblarna.se och hattenforlag.se

Appar

Apparna som visas nedan kan användas som stöd i situationer där kommunikationen blir en svårighet för barn eller mellan barn. De kan underlätta för barn i behov av särskilt stöd att förstå sin omgivning och att göra sig förstådd.

Klicka på länkarna för att se apparnas utseende och funktion.

• Widgit GO SE 
• Spread The Sign
• Grid Player

_______________________________________________________________________
Referenser

• Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
• Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
• _______________________________________________________________________

Berörda kursmål

• tillämpa, motivera och kritiskt granska användandet av olika digitala redskap för att stödja barns utveckling. 

• skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet. 

Stöd i kommunikationen - AKK

Kunskapen att kunna göra sig förstådd genom kommunikation är viktigare än att bara ha ett språk. Språket är bara ett medel för att nå målet som är att kommunicera menar Camilla Carlsson(1). För att omgivningen ska förstå oss bättre kan vi ta till hjälp av våra ögon, våra miner och vårt kroppsspråk när vi vill förmedla någonting.

Som pedagog behöver jag lära känna min barngrupp för att förstå hur jag ska gå tillväga när det gäller att ge barnen stöd i deras sätt att kommunicera. Barn utvecklas olika och vi som pedagoger ska ha en förståelse för barns olikheter. Den behavioristiska teorin menar att responsen barnen får då de försöker kommunicera med andra har en stor betydelse för språkinlärningen, genom att barnen får stimulans, gensvar och när får en möjlighet att upprepa ord utvecklas språket (Svensson 2009, ss.24-25). Pedagoger bör därför tänka på att benämna det barnet ser och upplever och ge barnet respons på kommunikationen de visar. Jag håller med om att pedagoger ska ge respons och benämna barnens upplevelser men det kan vara svårt att benämna allt hela tiden. Därför är det viktigt att skapa ett bra samspel mellan barnen så att de kan uppmuntra varandra till att kommunicera och ta vara på varje tillfälle som ges. En vardagssituation som exempelvis blöjbyten är ett utmärkt tillfälle att samtala och kommunicera med barnet.

Som närvarande och stöttande pedagog ger vi barn respons på kommunikationen, vi ger dem stöd och uppmärksamhet. Upptäcker vi att något barn inte riktigt hänger med i till exempel aktiviteter, matsituationer eller i den fria leken behöver vi observera barnet i dessa situationer och försöka komma fram till den bakomliggande orsaken. Ibland kan en specialpedagog kopplas in för att se situationerna ur ett nytt perspektiv. Att barnet inte hänger med kan bero på att barnet inte förstår pedagogerna och de andra barnen på grund av fysiska eller psykiska hinder. Läroplanen för förskolan (lpfö 98 rev. 2010, s.5) beskriver att barn som behöver mer stöd än andra ska erbjudas det stödet så att de kan utvecklas efter sina förutsättningar. Pedagoger behöver hitta en metod som stöttar och underlättar för barnen att kunna kommunicera med sin omgivning och att kunna göra sig förstådd. 

Barn kan även vara blyga och på grund av det kan dem inta ett tillbakadragande beteende som kan visa sig i till exempel samlingar, de sitter ofta tysta och undviker att dra blickar till sig. Det är ändå viktigt att inte direkt anta att barnen är blyga och att det går över om vi pratar mer med dem. Det kan finnas flera anledningar till varför barnet undviker att prata med andra barn och med pedagoger på förskolan. En anledning kan vara att barnet har en hörselnedsättning och då behöver vi sätta in åtgärder som underlättar barnets vistelse i verksamheten. Åtgärderna görs då generellt för att barnet som behöver extra stöd inte ska känna sig utpekad. En åtgärd kan då vara att använda tecken som stöd för hela barngruppen och i vissa fall kan barnet även behöva andra resurser som till exempel en hörsel apparat.

En annan anledning till att barn inte hänger med i till exempel leken och lätt hamnar i konflikter med de andra barnen kan vara att barnet inte har ett utvecklat ordförråd. Barnet kan vara sen i tal utvecklingen och det kan skapa frustration hos barnet då det inte blir förstått. Följden blir då att barnet kan dra sig undan eller bli utåtagerande. Barnet försöker hitta sitt sätt att handskas med kommunikationssvårigheterna. För att kunna stötta dessa barn behöver pedagoger skaffa sig en helhetsbild av barnet (Svensson 2009, s.169). Pedagogen kan försöka ta reda på hur barnet beter sig i olika sammanhang på förskolan, och även samtala med föräldrar om hur barnet agerar hemma i liknande situationer. Genom att ta fram en helhetsbild av barnet kan pedagogen anpassa stödet så att det gynnar barnet. 

AKK metoden

Förskolan ska sträva efter att varje barn får möjlighet att upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld och utveckla sitt ordförråd (Lpfö 98, rev. 2010. s.10). Ett sätt att underlätta för barn i behov av särskilt stöd när det gäller att förstå sin omvärld och utveckla sitt ordförråd kan vara att använda sig av AKK metoderna. AKK är en förkortning för Alternativt och Kompletterande Kommunikation. Enligt Camilla Carlsson(1) är AKK ett komplement för att kunna uttrycka sig och förstå sin omgivning. Det kan vara ett bra stöd för barn som är på väg mot ett utvecklat talspråk men behöver lite stöd på vägen, det vill säga att behovet är tillfälligt. Det finns också barn som kan behöva det hela livet, till exempel barn med Down Syndrom. Camilla Carlsson(1) berättade om två begrepp som ingår i AKK metoden och de beskrivs mer utförligt nedan.

TAKK - Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation

När vi använder oss av TAKK behöver vi inte tillföra något mer än det vi har naturligt. Det vill säga kroppsspråk, gester, mimik och tecken med händerna. Vi förstärker de tecken vi visar med vår blick, med ljud och med naturliga reaktioner. Det kan till exempel vara skratt eller gråt. Barn behöver se helheten för att stimuleras i sin utveckling(1). Fördelen med den här metoden är att vi alltid har med oss redskapen vi behöver för att kommunicera med barnen, det vill säga oss själva. Var vi än befinner oss kan vi stötta barnen då de behöver extra stöd. Nackdelen med TAKK kan vara att den som den försöker kommunicera med barnen på det här sättet inte tänker på helheten. Det blir svårare för barnen att uppfatta vad som menas. För att stimulera barnens kommunikations förmåga måste pedagoger tänka på helheten.

GAKK – Grafiska alternativ och kompletterande kommunikation

Ett annat alternativ är att tillföra någonting grafiskt för att underlätta kommunikationen för barn i behov av särskilt stöd(1). Det kan vara konkreta föremål, att vi till exempel visar upp en leksaksbil då vi pratar om bilar. Vi kan använda oss av riktiga foton eller tecknade bilder och även olika symboler som är kopplade till ord och händelser. Talande hjälpmedel som datorer och surfplattor kan också användas som förstärkning till det vi vill förmedla. Det positiva med den här metoden är att barnen får se vad vi menar visuellt, det kan bli lättare för vissa barn att koppla en bild till en händelse eller ett ord. Barnen kan visa oss på bilder vad de till exempel vill göra om orden inte räcker till.

För att barnen ska förstå bilder som används på förskolan behöver de ha erfarenhet och kunskap om föremålet på bilden. Det kan vara det negativa med GAKK, att barnen inte har erfarenheter och kunskaper om bilderna vi visar på förskolan. Här är det viktigt att utgå från barnens erfarenheter och använda bilder som vi vet är bekanta för barnen. Vill vi använda bilder som vi vet är främmande för barnen behöver vi först ge dem erfarenhet till exempel genom ett besök utanför förskolan eller med en aktivitet på avdelningen.

Tankar

Att använda tecken som stöd är ett effektivt sätt för barn att kommunicera om språket inte räcker till. Då menar jag inte bara barn i behov av särskilt stöd utan för hela barngruppen. Alla barn kan ha nytta av att lära sig enkla tecken både för att kunna kommunicera med barn i behov av särskilt stöd men även då de själva inte vet hur de ska uttrycka sina tankar verbalt. Pedagoger kan introducera TAKK vid till exempel fruktstunden. Då visar pedagogen frukten samtidigt som hon gör tecknet, samma sak kan göras till lunchen och i olika aktiviteter. Pedagogen kopplar tecknet till det objekt som visas upp. Pedagoger kan också bekanta barnen med TAKK när de sjunger tillsammans med barnen, när de spelar spel och läser böcker. Foton eller bilder tillsammans med tecknet kan hängas upp på väggen i barnens höjd. Här blandar vi det grafiska med tecken som beskriver det vi ser, det vill säga GAKK och TAKK.

Innan Camilla Carlssons(1) föreläsning hade jag en uppfattning om att tecken som stöd var komplicerat och jag antog att jag behövde behärska det bra själv innan jag kunde introducera det för barnen. Nu har jag fått en ny syn på AKK och jag har insett att det är okej att lära sig tecknen samtidigt som barnen. Det blir spännande när vi lär tillsammans!

_________________________________________________________________________________

Referenser

(1) Camilla Carlsson, Föreläsning Kommunikation utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Högskolan i Borås på Campus Varberg [2015-01-30]

• Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
• Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

• Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. 2., omarb. uppl. Lund: Studentlitteratur
• _________________________________________________________________________________
• Berörda kursmål:
• • redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser. 
  • förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser.
• • redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter. 
• • skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet.