Inspirationsfull vecka på min verksamhetsförlagda utbildning

Första veckan på VFU:n har gått otroligt snabbt och jag har varit med om många roliga aktiviteter. Några av dem nämns i texten nedan.

Musiklektion

Under musiklektionen satt barnen i en ring på mattan mitt i rummet och läraren satt vid pianot och spelade en sång om månaden april. Sedan satte sig läraren i ringen tillsammans med barnen och introducerade en ny sång för barnen. Läraren spelade gitarr och tillsammans försökte de lära sig sången. Läraren hade redan valt ut en sång som barnen skulle lära sig. Barnen var inte delaktiga i valet av sången och jag undrar vad tanken är med det? För att locka barnen och göra dem nyfikna hade jag istället haft två eller tre olika sånger att välja bland och jag hade tillsammans med barnen valt ut en sång att sjunga eller frågat barnen om de vill dela med sig av en sång som vi andra kan lära oss.

Ferm Thorgersen (2010, s.73) beskriver att barnen ska få uppleva den musikaliska världen genom handling, de ska vara aktiva, upptäcka och undersöka musiken. Jag upplevde inte att barnen var speciellt aktiva eller att de fick utforska under musikstunden, fokuseringen log på att lyssna på instruktioner och sjunga samtidigt som de andra barnen. Om musikläraren hade ett syfte att barnen skulle lära sig sången för att den skulle sjungas på exempelvis en avslutning hade barnen kunnat involveras och göras aktiva. Genom att de får spela på instrument och röra på sig till sången involveras de mer. Musikstunden hade nog blivit mer lustfylld på det sättet för då får barnen leka samtidigt som de lär (Lpfö 98 rev.2010, s.9).

Efter ett samtal med musikläraren fick jag reda på att det inte fanns fler instrument tillgängliga för förskoleklassen förutom pianot och gitarren. De två instrumenten användes bara av lärare. Jag ifrågasatte det här och undrade om barnen fick spela på de två instrumenten som fanns och fick svaret att barnen får spela på instrumenten ibland men det är lättare att de får spela testa att spela på olika instrument på sin surfplatta. Där lär de sig olika ackord till sånger.Tidigare hade jag tyckt att den här sångsamlingen är jättebra för att det är så jag kommer ihåg mina sånglektioner från skoltiden, att läraren håller i ett instrumentet och vi elever sjunger med. Efter två inspirerande workshops i musik med Karin Lindahl(1) blev jag lite kritisk mot den här sortens sångsamling. Barnen ska få känna på instrumenten, leka med dem och få uppleva musiken med hela kroppen. Musik är så mycket mer än att sitta i en ring och sjunga med. Jag ser fram emot fler musiklektioner för att se om de får uppleva musiken på fler sätt än det jag fick vara med om den här veckan. Jag kommer även att berätta om aktiviteterna jag fick prova på under två musikworkshops(1) och kopiera sång och rytmik aktiviteterna så att de kan prova själva när de har tid.

Samlingar

Jag fick hålla i samlingen två gånger och det tycker jag är väldigt roligt, nästa vecka ska jag fråga om jag får ansvara för fler samlingar. Det är givande och lärorikt för mig som blivande förskollärare att få så mycket erfarenhet som möjligt för att bli tryggare i min blivande yrkesroll. Jag valde att använda mina bilder med ord som ska sättas samman. Barnen fick välja två kort var och berätta vilka kort de har valt och vilket ord de får då de sätter samman korten. Vi vände även på korten och pratade om betydelsen av ordet förändrades då.

En av samlingarna i veckan leddes av stödpedagogen för barnet i behov av tecken som stöd. Hela gruppen fick lära sig att teckna tolv nya verb och de gick igenom tecken de kommer ihåg från föregående vecka. Jag var givetvis glad för att jag fick vara med på den här samlingen och omvandla teorin jag läst och hört från föreläsningen(2) kring AKK metoder till praktik i en förskoleklass. Det kändes tryggt att jag kände igen TAKK metoden och att jag hade en grund att stå på när jag började på min verksamhetsförlagda utbildning. Samlingen med tecken som stöd var inspirerande och jag ska försöka lära mig fler tecken så att jag lättare kan kommunicera med barnet som behöver tecken som stöd i sin vardag.

Ljudmemory

Jag valde att introducera ljudmemoriet som är ett av uppdragen i mitt spel. Jag berättade vad jag hade tillverkat och att det ingick i mitt didaktiska material. Jag frågade fyra stycken barn om de ville vara med och leka med ljud och det ville dem gärna. Vi satt i en rum som kallas för sinnenas rum. Det är ett lugnt rum avskilt från resten av rummen, det tyckte jag passade bra då vi skulle lyssna noga och para ihop ljud. Jag valde att utföra aktiviteten på två olika sätt, först fick barnen välja tre stycken ägg var. Det första barnet skakade på sitt ägg och de andra barnen lyssnade och skakade sedan sina ägg för att se om det låter lika. När vi var färdiga pratade vi om antal ägg och antal par. När jag bad barnen att tillsammans visa med fingrarna hur många ägg som fanns på mattan började barnen genast sträcka fram fingrar och samtala med varandra.

Jag blev imponerad och glad över hur roligt det kan vara med matematik och jag fick en djupare förståelse för att det finns överallt i nästan alla aktiviteter. Uppdragen till mitt spel är erbjuder barnen ett praktiskt möte med bland annat matematik. Björkdahl Ordell, Eldholm och Hagstrand Velicu (2010, s.3) beskriver att barn som fick möta matematik på ett praktiskt sätt kunde tillämpa sin matematiska kunskaper på en mer avancerad nivå. Genom att barnen fick uppleva matematik med kinderäggen och ta hjälp av sina fingrar blev matematiken praktiskt. Jag har fått en djupare förståelse för hur jag på ett enkelt sätt kan göra matematiken praktisk och lekfull.

När vi hade räknat klart äggen la vi ut dem på mattan igen och spelade det som ett vanligt memory där barnen fick välja två ägg åt gången att skaka och lyssna på om ljudet låter likadant. Jag fick senare ett mail på facebook av en förälder till ett av barnen som var med och spelade. Föräldern sa att barnet hade berättat om ett riktigt roligt spel med ljud kinderägg som hen hade spelat med mig och undrade hur jag hade gjort. Det här var oväntat och jag blev givetvis glad och uppmuntrad till att skapa mer eget material.

Planeringtid

Jag fick även vara med på planeringstiden och på en diskussions träff med skolans lärare och med rektorn. Diskussionen handlade om barn i behov av särskilt stöd. Hur lärare ska bemöta barnens behov på bästa sätt. De utgick ifrån en bok (Beteendeproblem i skolan) där de läste om olika exempel och diskuterade utifrån frågorna som fanns i boken. Det här var en inspirerande träff då jag kunde bidra med vad vi hade diskuterat i skolan då vi hade specialpedagogik som en delkurs i förskollärarprogrammet. Det är tillfällen som dessa som jag inser hur mycket jag egentligen har lärt mig på högskolan. Jag är så glad att jag är tillräckligt trygg i min blivande yrkesroll att jag kan diskutera ett viktigt ämne med lärare som har arbetat på skolan i många år.

Planering för nästa vecka

I början av nästa vecka vill jag introducera känselmemoriet och de sammansatta orden jag har klippt ihop och laminerat (snö-gubbe). Jag har valt att introducera och låta barnen bli bekanta med några av de större uppdragen ur spelet innan jag tar fram hela spelet för att det inte ska kännas för svårt för barnen när de hamnar på dem uppdragen. Uppdragskorten ska kunna användas utan spelplanen och efter att ha spelat ljudmemoriet med barnen märkte jag att det gick väldigt bra och det var inte svårt att hålla igång en aktivitet i 20 minuter med äggen. Jag ser verkligen fram emot nästa veckas aktiviteter och utmaningar!

_______________________________________________________________________

Referenser

(1) Karin Lindahl, Workshop i musik. Högskolan i Borås på Campus Varberg [2015-02-03]

(2)Camilla Carlsson, Föreläsning Kommunikation utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Högskolan i Borås på Campus Varberg [2015-01-30]

• Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand-Velicu, Kerstin (2010).Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. 1. uppl. [Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell]

Ferm Thorgersen, Cecilia (2012). Musikaliskt arbete med förskolebarn. I Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur. Btj, ss. 65-104.

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

________________________________________________________________________

Berörda kursmål

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser. 

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden. 

• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande. 

• skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet. 
• kommunicera kursens innehåll med barn och yrkesverksamma

Musik och rytmik i förskolan

Musikstund i förskolan

Musik och rytmik i förskolan utvecklar barns nyfikenhet samt förmågan att leka och lära. Barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga när de är delaktiga i en aktivitet och de upplever stolthet och glädje (Lpfö 98, rev.10 s.9). Den planerade musikstunden som beskrivs nedan är riktad mot barn i åldrarna tre till fem år och den beräknas pågå i cirka 30 minuter. Musikstunden kan hållas på morgonen för att ge barnen möjlighet att bearbeta och vidareutveckla upplevelserna i till exempel den fria leken eller tillsammans med en pedagog. Barngruppen sitter i en ring för att stärka känslan av gemenskap. Barnen sitter vända mot varandra och det leder till att de känner sig sedda och hörda av gruppen och av pedagogen.

Upplägg för musikstunden

Nedan beskrivs planeringen kortfattat och därefter ges en djupare förklaring till de didaktiska frågeställningarna, vad, hur och varför till tre av momenten.

1. Hej sång: Vi inleder musikstunden och välkomnar alla barn genom att sjunga ”Hej alla, hej alla va kul att se er, välkomna hit”¹ (pågår i cirka fem minuter).
2. 
   
3. Instrument: Vi skickar runt ett instrument och sjunger barnens namn. Den här gången skickar vi runt trumman. (pågår i cirka fem minuter).

3. Dinosauriesång: Barnen röra på sig till sången jagad av en T-rex (Pappa kapsyl) samtidigt som pedagogen berättar en kort historia om dinosaurien Tyrannosaurus Rex. Barnen krymper, stampar, duckar och springer (pågår i cirka fem minuter).

4. Dans med sjalar: Musik spelas upp och barnen dansar med sin sjal och viftar med den i takt med musiken och tolkar känslan som pedagogen beskriver. Sedan ställer sig pedagogen och barnen i en ring. Barnen turas om att leda rörelsen, det vill säga att ett barn viftar med sin sjal på ett visst sätt och resten av barngruppen gör samma sak. Dansleken med sjalarna avlutas med att barnen lägger sig på golvet och varvar ner (pågår cirka tio minuter).

5. Hej sången: Vi byter ut välkommen hit till tack för idag. Efter sången återberättar barnen och pedagogen vad de hade upplevt och känt under musikstunden. Musikstunden avslutas med en stor applåd (pågår i cirka fem minuter).

Didaktisk planering

Sång – Spela på trumman

”Nu ska vi spela på trumman och vi spelar medan vi sjunger såhär: God dag, god dag! Hur mår du idag? Vi hoppas att du mår bra. Och så skickar vi trumman till Lisa och hon spelar medan vi sjunger såhär: God dag, god dag! Hur mår du idag? Vi hoppas att du mår bra” Lindahl².

Trumman visas upp för barngruppen och pedagogen berättar om instrumentet. Varför den ser ut som den gör och var den kommer ifrån kan vara spännande att höra för barnen. Pedagogen berättar även vad en rytm och en puls är inom musiksammanhang och tillsammans klappar de med händerna för att höra hur det kan låta. En puls är musikens hjärtslag och det kan barnen försöka spela på trumman, känna pulsen på sången. När vi skickar runt en trumma i ringen blir det musikaliska innehållet att spela på instrument och att sjunga. Ett barn i taget får spela på trumman samtidigt som barngruppen sjunger en sång. Att få spela på ett instrument på det här sättet bekräftar barnet i gemenskapen och uppmärksamheten riktas mot barnet som håller i trumman. De barn som inte riktigt vågar spela på trumman får skicka vidare till barnet bredvid. Osäkerheten som kan finnas där kan försvinna och barnet bara får känna på trumman utan att behöva slå på den. Nästa varv kanske barnet vågar slå på trumman. Barnen ska få bekanta sig med instrumentet i sin egen takt och utforska pulsen i sången. Barnet kan då känna glädje och stolthet. Den här aktiviteten utvecklar strukturell musikalisk kunskap då barnen får känna efter och lyssna på pulsen och rytmen i sången (Ferm Thorgersen, 2010. s.71).

Dinosauriesång

Barnen ställer sig upp i ringen och sången Jagad av en T-rex spelas upp (pappa kapsyl). Det musikaliska innehållet är rytmik och barnen får röra på sig till sången. Pedagogen presenterar o utmanar barnen genom att berätta en saga och ge barnen instruktioner på vad de ska göra samtidigt som sången spelas. Det kan vara att dinosaurien är nära och att barnen behöver smyga, krypa eller springa. Rörelserna anpassas till musiken. I den här aktiviteten får barnen utveckla sin rumsuppfattning, sin kroppsuppfattning och de tränar på att lyssna på instruktioner. Pedagogen kan vara dinosaurien och barnen upplever en gruppkänsla då de tillsammans ska undvika dinosaurien. Den här aktiviteten utvecklar kroppslig och akustisk musikalisk kunskap då barnen med grovmotorisk rörelse uttrycker musiken de hör och de lär sig att känna igen de olika uttrycken i musiken (Ferm Thorgersen, 2010. ss.71-72). När musiken blir intensivare rör sig barnen snabbare, när tempot blir lugnare i sången blir även rörelserna hos barnen lugnare.

Dans med sjalar

Inspirationen kommer från Lindahls workshop i musik³. Det musikaliska innehållet är rytmik, barnens rör sig till musiken. Barnen får välja en sjal och pedagogen berättar att de ska lyssna på musiken och röra sig med sjalarna. Barnen tolkar musiken på sitt sätt och rör sin sjal på det sätt de anser hör ihop med musiken de hör. Pedagogen kan sedan ställa frågor som, hur dansar vi med våra sjalar när vi är glada, arga, eller ledsna. Barnen kopplar ihop musiken med känslor och uttrycker med rörelse hur de tolkar känslorna som pedagogen frågar efter. De barn som inte känner sig helt bekväma med att dansa kan slappna av lättare då fokusen läggs på sjalen och inte på barnet. För att stärka gruppkänslan kan pedagogen be barnen att bilda en cirkel och hålla sjalarna inåt mot mitten. Barnen och pedagogen går runt i cirkeln och pedagogen kan börja med att göra en rörelse med sin sjal. Barnen gör samma rörelse med sina sjalar och efter en stund får någon annan visa vilken rörelse som ska efterhärmas. Här stärks barnens förmåga att tro på sig själv och de upplever glädje och stolthet då de andra barnen härmar rörelsen, de får uppleva ”jag kan känslan”. Barnen tränar även på sin kroppsuppfattning och sin rumsuppfattning då de går runt och samtidigt rör handen och armen på olika sätt. När alla barnen har fått göra en egen rörelse avslutas aktiviteten med sjalarna genom att tempot på musiken blir lugnare och barnen får lägga sig på golvet och andas ut. När musiken tystnar lägger barnen sjalen på magen som ett täcke och blundar några sekunder. Den här aktiviteten utvecklar kroppslig musikalisk kunskap hos barnen men även emotionell musikalisk kunskap då barnen tolkar musiken genom rörelse och olika känslouttryck (Ferm Thorgersen, 2010. s.71).

Möjligheter och hinder

Pedagogers inställning till musik spelar en avgörande roll för hur musiken används i förskolan och hur barnen får uppleva det. Musiken blir en mycket liten del i verksamheten om pedagoger känner osäkerhet och inkompetens inför att hålla en musikstund med barnen. Det är bristen på självtillit och erfarenhet som skapar hinder för musik och rytmikstunder (Ehril 2010, s.145). Det kan vara att pedagoger har dålig erfarenhet av musik och rytmik från sin skoltid och undviker därför att använda sig av musiken i förskolan. Barn ska ges möjlighet att utvecklas både musikaliskt och inom andra ämnen med musiken som medel. För att det ska bli möjligt måste pedagoger lita på sin egen förmåga att leda en musikstund. De behöver tro på sig själv att de kan och att de har vad som krävs för att våga sjunga och spela med barnen. Det ska utföras på ett sätt som känns bekvämt och lustfyllt både för barnen och för pedagogen. För att minska pressen att prestera bra musikaliskt kan pedagogen ha ett annat mål i fokus. Det kan vara barnens språkutveckling eller barnens kroppsuppfattning och inte bara deras musikaliska utveckling. Då riktas fokusen mot andra mål och den musikaliska utvecklingen sker samtidigt hos både pedagoger och barn (ss.148-149).

Kompetensutveckling för pedagoger inom musik kan vara ett sätt att överkomma rädsla och osäkerhet och uppleva musiken som något positivt. Musik kan då ses som en möjlighet för barn att utvecklas inom många olika ämnen med hjälp av musik och rytmik. De utvecklar sin identitet, sin självständighet och tillit till sin egen förmåga i mötet med musik. Genom rytmik utvecklar barn sin motorik och sin kroppsuppfattning, de lär samtidigt som de leker (Lpfö 98. rev.10 ss.9-10).

Egna erfarenheter

Erfarenheter från min skoltid har påverkat min självtillit när det gäller musik och instrumenthantering. Musikstunder kopplar jag till instrument, att jag som pedagog helst ska sitta med en gitarr eller spela piano. Då jag inte har några kunskaper om instrument eller kan sjunga i de rätta tonerna har jag undvikit att hålla i sångstunder och istället fokuserat på andra aktiviteter på de samlingar jag har varit ansvarig för under min VFU. Min inställning och syn på en musikstund har ändrats efter workshopen i musik⁴. Genom att tänka på att de kompetenser som jag har duger och att jag kan lära tillsammans med barnen underlättar vid planering och genomförande. Musiken behöver inte vara avancerat som jag tidigare hade trott, med rätt inställning blir musiken ett lustfyllt sätt att lära och leka.

Musik i vardagssituationer

• Pedagoger kan vid blöjbyten ramsa eller sjunga för att skapa en lugn stund, barnet känner sig sett och bekräftat av pedagogen. Det är också ett tillfälle för språkutveckling. Barnet hör och upprepar nya ord och begrepp, nya rim och ramsor.
• När barnen sitter vid matbordet kan pedagogen spontant börja sjunga eller ramsa istället för att bara säga varsågod och ät. Matsituationen blir spännande och samtidigt språkutvecklande.
• Vid påklädning kan pedagogen använda sig av ramsor. När fingrarna ska in i rätt i fingervanten kan pedagogen använda sig av en fingerramsa samtidigt som barnet tar på sig vanten. En vardagssituation blir på det här sättet lustfylld och lärorik.
• Musik kan användas vid en introduktion till en aktivitet eller en saga för att fånga upp barnens intresse och nyfikenhet på vad pedagogen har att berätta.
• Genom att ha musikinstrument och en cd-spelare tillgängligt för barnen i ett rum kan de spontant börja dansa, sjunga och spela. Pedagogen ska ta vara på barnens intresse och inleda en musikstund med barnen. Det kan ses som ett lärande tillfälle och genom att pedagogen utgår från det barnet visar intresse för blir momentet meningsfullt för barnen.

Jag ska försöka utmana mig själv när jag är ute på min VFU att våga ta tillfället i akt när jag ser att barnen är intresserade av en sång, en dans eller ett instrument. Jag vill utveckla det jag ser och hör tillsammans med barnen. En utmaning för mig är att våga sjunga spontant med barnen oavsett hur många barn och pedagoger som är närvarande, jag ska försöka undvika känslan att min sångröst blir bedömd av någon som har mer musikalisk kunskap än jag. Framöver ska jag lita på min förmåga och använda mig mer av musik både planerat och spontant med barnen på förskolan.

___________________________________________________________________________

Referenser

Ehril, Anna (2012). Att starta musikprofil i förskolan. I Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur. Btj, ss. 139-152.

Ferm Thorgersen, Cecilia (2012). Musikaliskt arbete med förskolebarn. I Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur. Btj, ss. 65-104.

Lindahl Karin, Workshop i musik. Högskolan i Borås på Campus Varbeg [2015-???datum?]

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
___________________________________________________________________
Bilaga 2 - Grozdanic, Senadina. Seminarie i Musikvetenskap. Högskolan i Borås på Campus Varberg [2015-02-20]
_____________________________________________________________________________

Workshop i musik och rytmik

Workshopen i Musik inleddes med att Karin Lindahl(1) föreläste om musik och rytmik. Hon berättade att rytmik handlar om glädje, att det ska vara roligt att röra sig till musik. Puls är musikens hjärtslag och den vanligaste är fjärdedels pulsen. Den fick vi träna på genom att räkna ett till fyra och varje gång vi kom till fyra klappade vi händerna.


Vi fick också lära oss att det finns fyra olika slags noter och de heter Vilanot(helnot), Klivnot(halvnot), Gånot(1/4 not) och Springnot. Det är bra om vi nämner noternas namn då vi har en musikaktivitet med barnen. De bekantar sig med noternas namn samtidigt som de upplever dem i aktiviteten. På så sätt tror jag att barnen lättare lär sig noterna. Musiken kan delas in i takter och under workshopen fick vi tillsammans testa på att klappa i olika takter. Takterna kunde vi se på tavlan.

När föreläsningen var färdig fick vi ett papper och vi skulle skriva eller rita vad vi känner och tänker på när vi hör ordet musik. Jag tänkte på olika känslor och på att jag blir kreativ när jag lyssnar på musik. Musik kan väcka känslor och minnen hos mig och det kan också lugna mig efter en lång dag. Den här aktiviteten kan jag absolut tänka mig att göra med barnen. Men istället för att jag ska säga till barnen att rita det dem tänker på när de hör ordet musik skulle jag låta dem lyssna på olika genrer inom musik. Ferm Thorgersen (2010, s.72) beskriver att barnen utvecklar sin emotionella musikaliska kunskap då de får uppleva känslor i musikaliska sammanhang. Vad känner barnet när musiken spelas och vad vill barnet förmedla?För att synliggöra detta kan barnen få rita det dem tänker på och känner när de hör exempelvis lugn musik. De yngre barnen kan bara få rita fritt utan instruktioner, jag tror ändå att de påverkas av musiken i bakgrunden och på något sätt visas det i teckningen.




Efter föreläsningen fick vi prova på olika aktiviteter inom rytmiken och det upplevde jag som enkla och roliga aktiviteter som jag absolut vill göra med barnen på förskolan. Läroplanen för förskolan (lpfö 98 rev. 2010, ss.9-10) beskriver att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar tillit till sin egen förmåga och att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i flera uttrycksformer som exempelvis lek, dans, sång, rörelse och musik. Att leka med rytmik leder till att barnen utvecklar sin ”Jag kan känsla”. Det stärker deras identitet och självkänsla.
Fler områden som barnen tränar på med rytmik som medel är:

• kroppsuppfattning och rumsuppfattning,
  
• visuella perception och taktil perception,
  
• begreppsbildning,
  
• tidsuppfattning,
  
• koncentration,
  
• Sinnena
  
• Takt/rytm
  
• Kreativitet
  
• Gruppkänsla/samarbete
  
• Stolthet och glädje

Om jag som pedagog känner mig osäker inför att hålla i en musikstund med barn kan jag använda en docka som hjälpmedel, då läggs fokus på dockan och det blir lättare att sjunga för det är ju dockan som sjunger (1). Det här kan vara bra att börja med tills osäkerheten släpper och man vågar slappna av och ta för sig. Det är bra att tänka på att vi inte behöver göra rätt hela tiden och vi behöver inte träffa de rätta tonerna, det viktiga är att vi leker fram rytmiken och har roligt tillsammans med barnen(1). Aktiviteterna vi fick testa på workshopen inspirerade mig och gav mig en helt annan bild av en musikstund än vad jag har erfarenhet av från min skoltid. Då satt vi på golvet och sjöng sånger samtidigt som läraren spelade på gitarr eller på piano. Jag känner nu att fokus under de musikstunderna var att sjunga fint och samtidigt som de andra barnen. Under workshopen fick vi prova på en fri musikstund. Vi sjöng, dansade, lekte och skrattade mycket. Det kändes avslappnat och rofyllt. Den här känslan vill jag förmedla till barnen när jag håller i en musikstund. Bort med all prestationsångest och fram med leklusten!

En av aktiviteterna vi fick prova på var lyssna efter ljud. Vi blev indelade i fyra grupper och varje grupp fick ett eget ljud som spelades upp på pianot. I mitten fanns en häxa och när läraren spelade upp ett ljud skulle gruppen som har det ljudet springa bort från häxan. Ljudet var anpassad till namnet på gruppen vi fick. Min grupp fick namnet dinosaurierna och då var ljudet vi hade mörkt och vi skulle springa och röra oss som dinosaurier. Jag tyckte att den här aktiviteten var rolig för vi fick röra på oss mycket och koncentrera oss för att höra de olika ljuden som spelades upp. Den här aktiviteten går att anpassa efter barnens ålder. Är barnen äldre går det bra att dela upp dem i två till fyra grupper och ha en häxa eller en drake som jagar i mitten. Är barnen yngre hade jag nog haft två till tre grupper och utan häxan i mitten. Då kan fokus ligga på att barnen ska lyssna på pianot och härma det djur gruppen har när de hör sitt ljud spelas. Den här aktiviteten utvecklar barnens kroppsliga musikaliska kunskap, de använder grov och finmotorik då de rör kroppen till musiken (Ferm Thorgersen 2012, s.72). Barnen kan även röra sig och dansa till olika genrer inom musiken. De tolkar då musiken med sina rörelser och sina uttryck. För att barnen ska slappna av kan e få hålla i en sjal var som de kan dansa med. Fokus läggs då på sjalen och inte på sin egen prestation(1). Fler aktiviteter från bland annat workshopen beskrivs i nästa inlägg som handlar om en musikstund som jag har gjort en planering för. 

Jag upplevde den här musikworkshopen som lustfylld och jag blev inspirerad till att prova dessa aktiviteter med barnen. Visst känner jag fortfarande en liten osäkerhet inför att sjunga inför barn och andra vuxna men jag har erfarit nya upplevelser som troligtvis kommer underlätta för mig när jag ska hålla i en musikstund. Men hur hade jag valt att arbeta med musik på förskolan om jag upplever den som skrämmande och tråkig. Hur påverkar det barnen möte med musik? 

Körling (2012, s.74) nämner att hon har bett elever om ursäkt för att det hon kommer undervisa kan upplevas som tråkigt. Jag anser att det endast leder till att barnen blir mindre nyfikna på aktiviteten och osäkerheten hos pedagogen blir då större vilket barnen kan märka och det skapas då en ond cirkel. Istället för att börja en aktivitet med att berätta att det inte blir så roligt kan pedagogen istället reflektera över sin attityd mot ämnet i fråga. Vad är det som gör det tråkigt och svårt? Då tycker jag att pedagogen ska försöka inse var problemet ligger och lösa det, aktiviteten kanske kan göras på ett annat sätt som gör ämnet roligt och spännande. Som pedagog tycker jag att man behöver hitta sitt eget sätt att leda aktiviteter. Fungerar det inte bra får man prova något annat tills man hittar det som känns bekvämt och tryggt. Är det kunskapsbristen som skapar osäkerhet kan kompetensutveckling vara en bra lösning för att pedagoger ska bli trygga i sin yrkesroll, och se alla ämnen som möjligheter till spännande lärandesituationer. 

_______________________________________________________________

Referenser

Ferm Thorgersen, Cecilia (2012). Musikaliskt arbete med förskolebarn. I Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur. Btj, ss. 65-104.

Körling, Anne-Marie (2012). Nu ler Vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr 11. 1. uppl. Stockholm: Liber

Lindahl Karin, Workshop i musik. Högskolan i Borås på Campus Varberg [2015-02-03]

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
______________________________________________________________
Berörda kursmål

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser. 
• skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet.