Workshop i musik och rytmik

Workshopen i Musik inleddes med att Karin Lindahl(1) föreläste om musik och rytmik. Hon berättade att rytmik handlar om glädje, att det ska vara roligt att röra sig till musik. Puls är musikens hjärtslag och den vanligaste är fjärdedels pulsen. Den fick vi träna på genom att räkna ett till fyra och varje gång vi kom till fyra klappade vi händerna.


Vi fick också lära oss att det finns fyra olika slags noter och de heter Vilanot(helnot), Klivnot(halvnot), Gånot(1/4 not) och Springnot. Det är bra om vi nämner noternas namn då vi har en musikaktivitet med barnen. De bekantar sig med noternas namn samtidigt som de upplever dem i aktiviteten. På så sätt tror jag att barnen lättare lär sig noterna. Musiken kan delas in i takter och under workshopen fick vi tillsammans testa på att klappa i olika takter. Takterna kunde vi se på tavlan.

När föreläsningen var färdig fick vi ett papper och vi skulle skriva eller rita vad vi känner och tänker på när vi hör ordet musik. Jag tänkte på olika känslor och på att jag blir kreativ när jag lyssnar på musik. Musik kan väcka känslor och minnen hos mig och det kan också lugna mig efter en lång dag. Den här aktiviteten kan jag absolut tänka mig att göra med barnen. Men istället för att jag ska säga till barnen att rita det dem tänker på när de hör ordet musik skulle jag låta dem lyssna på olika genrer inom musik. Ferm Thorgersen (2010, s.72) beskriver att barnen utvecklar sin emotionella musikaliska kunskap då de får uppleva känslor i musikaliska sammanhang. Vad känner barnet när musiken spelas och vad vill barnet förmedla?För att synliggöra detta kan barnen få rita det dem tänker på och känner när de hör exempelvis lugn musik. De yngre barnen kan bara få rita fritt utan instruktioner, jag tror ändå att de påverkas av musiken i bakgrunden och på något sätt visas det i teckningen.




Efter föreläsningen fick vi prova på olika aktiviteter inom rytmiken och det upplevde jag som enkla och roliga aktiviteter som jag absolut vill göra med barnen på förskolan. Läroplanen för förskolan (lpfö 98 rev. 2010, ss.9-10) beskriver att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar tillit till sin egen förmåga och att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i flera uttrycksformer som exempelvis lek, dans, sång, rörelse och musik. Att leka med rytmik leder till att barnen utvecklar sin ”Jag kan känsla”. Det stärker deras identitet och självkänsla.
Fler områden som barnen tränar på med rytmik som medel är:

• kroppsuppfattning och rumsuppfattning,
  
• visuella perception och taktil perception,
  
• begreppsbildning,
  
• tidsuppfattning,
  
• koncentration,
  
• Sinnena
  
• Takt/rytm
  
• Kreativitet
  
• Gruppkänsla/samarbete
  
• Stolthet och glädje

Om jag som pedagog känner mig osäker inför att hålla i en musikstund med barn kan jag använda en docka som hjälpmedel, då läggs fokus på dockan och det blir lättare att sjunga för det är ju dockan som sjunger (1). Det här kan vara bra att börja med tills osäkerheten släpper och man vågar slappna av och ta för sig. Det är bra att tänka på att vi inte behöver göra rätt hela tiden och vi behöver inte träffa de rätta tonerna, det viktiga är att vi leker fram rytmiken och har roligt tillsammans med barnen(1). Aktiviteterna vi fick testa på workshopen inspirerade mig och gav mig en helt annan bild av en musikstund än vad jag har erfarenhet av från min skoltid. Då satt vi på golvet och sjöng sånger samtidigt som läraren spelade på gitarr eller på piano. Jag känner nu att fokus under de musikstunderna var att sjunga fint och samtidigt som de andra barnen. Under workshopen fick vi prova på en fri musikstund. Vi sjöng, dansade, lekte och skrattade mycket. Det kändes avslappnat och rofyllt. Den här känslan vill jag förmedla till barnen när jag håller i en musikstund. Bort med all prestationsångest och fram med leklusten!

En av aktiviteterna vi fick prova på var lyssna efter ljud. Vi blev indelade i fyra grupper och varje grupp fick ett eget ljud som spelades upp på pianot. I mitten fanns en häxa och när läraren spelade upp ett ljud skulle gruppen som har det ljudet springa bort från häxan. Ljudet var anpassad till namnet på gruppen vi fick. Min grupp fick namnet dinosaurierna och då var ljudet vi hade mörkt och vi skulle springa och röra oss som dinosaurier. Jag tyckte att den här aktiviteten var rolig för vi fick röra på oss mycket och koncentrera oss för att höra de olika ljuden som spelades upp. Den här aktiviteten går att anpassa efter barnens ålder. Är barnen äldre går det bra att dela upp dem i två till fyra grupper och ha en häxa eller en drake som jagar i mitten. Är barnen yngre hade jag nog haft två till tre grupper och utan häxan i mitten. Då kan fokus ligga på att barnen ska lyssna på pianot och härma det djur gruppen har när de hör sitt ljud spelas. Den här aktiviteten utvecklar barnens kroppsliga musikaliska kunskap, de använder grov och finmotorik då de rör kroppen till musiken (Ferm Thorgersen 2012, s.72). Barnen kan även röra sig och dansa till olika genrer inom musiken. De tolkar då musiken med sina rörelser och sina uttryck. För att barnen ska slappna av kan e få hålla i en sjal var som de kan dansa med. Fokus läggs då på sjalen och inte på sin egen prestation(1). Fler aktiviteter från bland annat workshopen beskrivs i nästa inlägg som handlar om en musikstund som jag har gjort en planering för. 

Jag upplevde den här musikworkshopen som lustfylld och jag blev inspirerad till att prova dessa aktiviteter med barnen. Visst känner jag fortfarande en liten osäkerhet inför att sjunga inför barn och andra vuxna men jag har erfarit nya upplevelser som troligtvis kommer underlätta för mig när jag ska hålla i en musikstund. Men hur hade jag valt att arbeta med musik på förskolan om jag upplever den som skrämmande och tråkig. Hur påverkar det barnen möte med musik? 

Körling (2012, s.74) nämner att hon har bett elever om ursäkt för att det hon kommer undervisa kan upplevas som tråkigt. Jag anser att det endast leder till att barnen blir mindre nyfikna på aktiviteten och osäkerheten hos pedagogen blir då större vilket barnen kan märka och det skapas då en ond cirkel. Istället för att börja en aktivitet med att berätta att det inte blir så roligt kan pedagogen istället reflektera över sin attityd mot ämnet i fråga. Vad är det som gör det tråkigt och svårt? Då tycker jag att pedagogen ska försöka inse var problemet ligger och lösa det, aktiviteten kanske kan göras på ett annat sätt som gör ämnet roligt och spännande. Som pedagog tycker jag att man behöver hitta sitt eget sätt att leda aktiviteter. Fungerar det inte bra får man prova något annat tills man hittar det som känns bekvämt och tryggt. Är det kunskapsbristen som skapar osäkerhet kan kompetensutveckling vara en bra lösning för att pedagoger ska bli trygga i sin yrkesroll, och se alla ämnen som möjligheter till spännande lärandesituationer. 

_______________________________________________________________

Referenser

Ferm Thorgersen, Cecilia (2012). Musikaliskt arbete med förskolebarn. I Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur. Btj, ss. 65-104.

Körling, Anne-Marie (2012). Nu ler Vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr 11. 1. uppl. Stockholm: Liber

Lindahl Karin, Workshop i musik. Högskolan i Borås på Campus Varberg [2015-02-03]

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
______________________________________________________________
Berörda kursmål

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser. 
• skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet.