Syftet med workshopen i Bild(1) var att utveckla vår material kännedom. Det går att skapa med nästan vad som helst bara vi väljer att se förbi det bekväma och vågar testa nytt material. Det behöver inte alltid bli rätt, det roliga är att upptäcka vad som händer när vi använder material på olika sätt. Det skapar nya samtalsämnen och lockar till mer utforskande. Under workshopen fick vi möjlighet att prova på olika slags material som fanns uppdukat på ett stort bord. Där fanns akvarellfärg, vattenfärg, pulverfärg, pastellkritor och mängder med olika slags underlag att testa dessa färger på.
En stor del av det var nytt för mig och jag blev genast nyfiken på att testa mycket av det som fanns på bordet för att erfara nya kunskaper. Men vad innebär det?, hur vet jag att jag har erfarit nya kunskaper? När teori och praktik möts och resultatet överensstämmer med mina tankar då känner jag att jag kan. Kunnande tror jag är då vi utför en handling och ser att resultatet blir som vi har tänkt oss att det ska bli. Men samtidigt kan vi erfara kunskaper även om resultatet blev helt annorlunda än vad vi trodde från början. Då har vi också erfarit kunskap fast inom något annat. Kunskap är för mig ett brett begrepp, jag kan uppleva och tro att jag har kunskap om något tills jag möter en annan person som vet mer om samma sak.
Det är i relation till andra människor vi inser vad vi kan och hur vi kan utvecklas och lära oss mer.
Genom att ge barn på förskolan stöd från pedagoger och barn som befinner i den närmsta utvecklingszonen kan barnet klara av och erfara nya kunskaper (Säljö 2011, s.167). I nya situationer fördjupar och berikar vi det vi har kunskap om, därför tycker jag att aktiviteter som den här workshopen ger oss en möjlighet att erfara material på olika sätt och det får vi göra i ett socialt sammanhang.
Återskapa en bild
En aktivitet vi fick prova på var att först skära ut en liten ruta på kartong och sedan använda rutan till att hitta ett spännande mönster på ett stort foto (se bild nedan). När vi hade hittat ett abstrakt mönster fick vi fundera på om bilden var statisk eller dynamisk. Jag kom fram till att jag hade valt en dynamisk bild med min ruta för att jag kunde se diagonaler och rörelse.
En stor del av det var nytt för mig och jag blev genast nyfiken på att testa mycket av det som fanns på bordet för att erfara nya kunskaper. Men vad innebär det?, hur vet jag att jag har erfarit nya kunskaper? När teori och praktik möts och resultatet överensstämmer med mina tankar då känner jag att jag kan. Kunnande tror jag är då vi utför en handling och ser att resultatet blir som vi har tänkt oss att det ska bli. Men samtidigt kan vi erfara kunskaper även om resultatet blev helt annorlunda än vad vi trodde från början. Då har vi också erfarit kunskap fast inom något annat. Kunskap är för mig ett brett begrepp, jag kan uppleva och tro att jag har kunskap om något tills jag möter en annan person som vet mer om samma sak.
Det är i relation till andra människor vi inser vad vi kan och hur vi kan utvecklas och lära oss mer.
Genom att ge barn på förskolan stöd från pedagoger och barn som befinner i den närmsta utvecklingszonen kan barnet klara av och erfara nya kunskaper (Säljö 2011, s.167). I nya situationer fördjupar och berikar vi det vi har kunskap om, därför tycker jag att aktiviteter som den här workshopen ger oss en möjlighet att erfara material på olika sätt och det får vi göra i ett socialt sammanhang.
Återskapa en bild
En aktivitet vi fick prova på var att först skära ut en liten ruta på kartong och sedan använda rutan till att hitta ett spännande mönster på ett stort foto (se bild nedan). När vi hade hittat ett abstrakt mönster fick vi fundera på om bilden var statisk eller dynamisk. Jag kom fram till att jag hade valt en dynamisk bild med min ruta för att jag kunde se diagonaler och rörelse.
Jag valde att återskapa mönstret i rutan med hjälp av olika slags färg, silkespapper och tyg. Genom att återskapa och jobba med mönster och former utvecklar vi vår matematiska kompetens i estetiska lärprocesser. Språkutvecklingen gynnas också i estetiska lärprocesser då vi samtalar under arbetets gång, vi lär oss och använder nya begrepp och uttryck (Björkdahl Ordell, Eldholm & Hagstrand Velicu 2012, s.5). Det är något jag vill fokusera på när jag skapar med barn på förskolan, att ständigt uppmuntra dem till att samtala om sin process och reflektera över sitt lärande. Det menar Björkdahl Ordell, Eldblom och Hagstrand Velicu (2012, s.9) är en förutsättning för att ge barnen möjlighet att utvecklas och erfara fler kunskaper utöver själva skapandet. Genom att de får sätta ord på sitt skapande blir de medvetna om processen och utvecklingen i sitt lärande.
Ett "fel" leder till nytt lärande
När jag skulle testa pulverfärgerna funderade jag på vad jag behövde använda för att det skulle fästa på pappret. Jag tog en flaska som jag trodde innehöll vit färg och målade med den först och sedan strödde jag över de olika pulverfärgerna. Vad jag insåg efteråt var att jag hade använt lim istället för vit färg. Det kände jag på lukten, och efter att ha tittat på flaskan som bekräftade detta var min första tanke att slänga det jag hade gjort och börja om för att göra "rätt". Mats Anderssons(1) inspirerande ord i början av workshopen fick mig att tänka efter en extra gång innan pappret hamnar i papperskorgen. Han berättade av vi var där för att utforska olika slags material och att det inte fanns något som är rätt eller fel när vi skapar. Pappret med limmet och pulverfärgerna fick torka och efter en stund såg det helt annorlunda ut. Det tunna pappret hade dragit ihop sig och blivit ojämnt av limmet. Det bildades sprickor i färgerna då limmet hade torkat och plötsligt förstod jag varför det inte behöver bli rätt, det är okej att det inte blir så som det är tänkt från början. Det blir spännande att upptäcka vad som händer när vi skapar med något annorlunda än med det vi är vana vid.
Jag lärde mig att utforska vidare med det jag har skapat och se vart det leder. Det är det utforskande handlar om, att prova sig fram och reflektera över sitt görande. Det här ska vi förmedla till barnen, vi ska uppmuntra dem till att våga testa och skapa på många olika sätt för att det inte finns något sätt som är fel.
Jag lärde mig att utforska vidare med det jag har skapat och se vart det leder. Det är det utforskande handlar om, att prova sig fram och reflektera över sitt görande. Det här ska vi förmedla till barnen, vi ska uppmuntra dem till att våga testa och skapa på många olika sätt för att det inte finns något sätt som är fel.
Tankar
Många tankar väcktes under workshopen. Vad innebär egentligen fritt skapande för mig? Hur mycket inflytande har barnen egentligen när det gäller eget skapande? Erbjuder vi barnen tillräckligt med varierande material för att de ska kunna uttrycka sig på sitt eget sätt, förmedla vad de känner just då? Barn uttrycker sig och förmedlar sina känslor och upplevelser på olika sätt. Då är det viktigt att vi ger dem den möjligheten att få välja med vilket material de vill få ner dessa känslor och tankar med.
De erfarenheter jag med mig från mina verksamhetsförlagda utbildningar samt arbete visar att det vanligaste materialet som erbjuds barn då de vill måla och skapa på egen hand är kritor eller tuschpennor. Vattenfärg, akvarellfärg, pastellkritor och fingerfärg togs enbart fram då barnen skulle måla eller skapa i en planerad aktivitet, ledd av en pedagog. När det var dags att måla stora årstidsbilder togs vattenfärgen fram och när det skulle skapas kycklingar till påsk eller spöken till halloween togs fingerfärgen fram för att trycka händer och fötter på papper. Vid speciella tillfällen fick barnen limma på paljetter, fjädrar och glitter på sina teckningar men jag upplevde inte att det var något barnen hade fri tillgång till då de ville måla och skapa spontant. Jag har förståelse för att avdelningarna kanske inte har möjlighet att köpa in mängder med till exempel glitter och paljetter men det finns mycket material som inte kostar mycket eller inget alls men tillför absolut mer möjligheter för barnen. Det kan till exempel vara naturmaterial eller omslagspapper från olika varor.
Vad är det vi pedagoger egentligen är rädda för? Tänker vi på att det kommer bli för stökigt när barnen målar med andra färger än med kritor? Tror vi att materialet tar slut för snabbt om vi har mycket som står framme på hyllan? Kommer det att störa rutinerna på avdelningen om ett barn vill måla med vattenfärg en stund innan det är dags för samlingen? Vi måste våga vara flexibla och möta barnen där dem befinner sig i sitt utforskande och lärande.
Under workshopen pratade vi om att det är en bra idé att ställa fram mycket material på ett bord för att barn fritt ska få välja vad de vill använda. Men är det verkligen helt fritt då? Det är pedagoger som ställer fram materialet och därmed blir det styrt till en viss del ändå. Det är de själva som har valt vad som ska finnas tillgängligt för barnen. För att det ska bli mer fritt för barnen att välja anser jag att de ska vara delaktiga från början. Pedagoger ska tillsammans med barnen välja vilket material som ska ställas fram på bordet. För att skapandet även ska bli en sinnesupplevelse kan vi erbjuda barnen olika slags kryddor som de kan blanda ner i färgerna(1). Det kan exempelvis vara curry eller kanel. Kaffe eller citron kan också vara spännande att blanda med färger för att leka med luktsinnet. Genom att blanda till exempel sand, salt eller strössel i färgen får barnen uppleva olika slags ytstrukturer när de känner med handen på pappret.
En pedagog som ger barnen möjlighet att uttrycka sig och sätta ord på sitt skapande uppmuntrar barnen till att reflektera över sin process. Barnens frågor ska ses som ett tillfälle för lärande och inte ett tillfälle för pedagogen att visa upp sina egna kunskaper. Pedagogen bör erbjuda barnen en möjlighet att se och själv hitta olika vägar till förståelse genom prövning och utforskande (Körling 2012, ss.162-163). Jag som pedagog vill erbjuda barnen ett spännande lärande där de får utforska och ta för sig av materialet. Nyfikenheten ska vara utgångspunkten och med mitt stöd uppmuntrar jag barnen till att våga vara kreativa och skapa något alldeles eget.
_______________________________________________________________________
Referenser
(1) Mats Andersson, Workshop i material kännedom. Högskolan i Borås på Campus Varberg [2015-01-27]
- Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand-Velicu, Kerstin (2010).Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. 1. uppl. [Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell]
- Körling, Anne-Marie (2012). Nu ler Vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr 11. 1. uppl. Stockholm: Liber
Säljö, Roger. L.S. Vygotskij - forskare, pedagog och visionär (Del 1) i
- Forssell, Anna (red.) (2011). Boken om pedagogerna. 6., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber
_______________________________________________________________________
Berörda kursmål
• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser.
• kritiskt granska och analysera olika vetenskapliga texter med relevans för kursens innehåll och för den kommande yrkesrollen.
• skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet.
• skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar