Musik och rytmik i förskolan

Musikstund i förskolan

Musik och rytmik i förskolan utvecklar barns nyfikenhet samt förmågan att leka och lära. Barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga när de är delaktiga i en aktivitet och de upplever stolthet och glädje (Lpfö 98, rev.10 s.9). Den planerade musikstunden som beskrivs nedan är riktad mot barn i åldrarna tre till fem år och den beräknas pågå i cirka 30 minuter. Musikstunden kan hållas på morgonen för att ge barnen möjlighet att bearbeta och vidareutveckla upplevelserna i till exempel den fria leken eller tillsammans med en pedagog. Barngruppen sitter i en ring för att stärka känslan av gemenskap. Barnen sitter vända mot varandra och det leder till att de känner sig sedda och hörda av gruppen och av pedagogen.

Upplägg för musikstunden

Nedan beskrivs planeringen kortfattat och därefter ges en djupare förklaring till de didaktiska frågeställningarna, vad, hur och varför till tre av momenten.

1. Hej sång: Vi inleder musikstunden och välkomnar alla barn genom att sjunga ”Hej alla, hej alla va kul att se er, välkomna hit”¹ (pågår i cirka fem minuter).
2. 
   
3. Instrument: Vi skickar runt ett instrument och sjunger barnens namn. Den här gången skickar vi runt trumman. (pågår i cirka fem minuter).

3. Dinosauriesång: Barnen röra på sig till sången jagad av en T-rex (Pappa kapsyl) samtidigt som pedagogen berättar en kort historia om dinosaurien Tyrannosaurus Rex. Barnen krymper, stampar, duckar och springer (pågår i cirka fem minuter).

4. Dans med sjalar: Musik spelas upp och barnen dansar med sin sjal och viftar med den i takt med musiken och tolkar känslan som pedagogen beskriver. Sedan ställer sig pedagogen och barnen i en ring. Barnen turas om att leda rörelsen, det vill säga att ett barn viftar med sin sjal på ett visst sätt och resten av barngruppen gör samma sak. Dansleken med sjalarna avlutas med att barnen lägger sig på golvet och varvar ner (pågår cirka tio minuter).

5. Hej sången: Vi byter ut välkommen hit till tack för idag. Efter sången återberättar barnen och pedagogen vad de hade upplevt och känt under musikstunden. Musikstunden avslutas med en stor applåd (pågår i cirka fem minuter).

Didaktisk planering

Sång – Spela på trumman

”Nu ska vi spela på trumman och vi spelar medan vi sjunger såhär: God dag, god dag! Hur mår du idag? Vi hoppas att du mår bra. Och så skickar vi trumman till Lisa och hon spelar medan vi sjunger såhär: God dag, god dag! Hur mår du idag? Vi hoppas att du mår bra” Lindahl².

Trumman visas upp för barngruppen och pedagogen berättar om instrumentet. Varför den ser ut som den gör och var den kommer ifrån kan vara spännande att höra för barnen. Pedagogen berättar även vad en rytm och en puls är inom musiksammanhang och tillsammans klappar de med händerna för att höra hur det kan låta. En puls är musikens hjärtslag och det kan barnen försöka spela på trumman, känna pulsen på sången. När vi skickar runt en trumma i ringen blir det musikaliska innehållet att spela på instrument och att sjunga. Ett barn i taget får spela på trumman samtidigt som barngruppen sjunger en sång. Att få spela på ett instrument på det här sättet bekräftar barnet i gemenskapen och uppmärksamheten riktas mot barnet som håller i trumman. De barn som inte riktigt vågar spela på trumman får skicka vidare till barnet bredvid. Osäkerheten som kan finnas där kan försvinna och barnet bara får känna på trumman utan att behöva slå på den. Nästa varv kanske barnet vågar slå på trumman. Barnen ska få bekanta sig med instrumentet i sin egen takt och utforska pulsen i sången. Barnet kan då känna glädje och stolthet. Den här aktiviteten utvecklar strukturell musikalisk kunskap då barnen får känna efter och lyssna på pulsen och rytmen i sången (Ferm Thorgersen, 2010. s.71).

Dinosauriesång

Barnen ställer sig upp i ringen och sången Jagad av en T-rex spelas upp (pappa kapsyl). Det musikaliska innehållet är rytmik och barnen får röra på sig till sången. Pedagogen presenterar o utmanar barnen genom att berätta en saga och ge barnen instruktioner på vad de ska göra samtidigt som sången spelas. Det kan vara att dinosaurien är nära och att barnen behöver smyga, krypa eller springa. Rörelserna anpassas till musiken. I den här aktiviteten får barnen utveckla sin rumsuppfattning, sin kroppsuppfattning och de tränar på att lyssna på instruktioner. Pedagogen kan vara dinosaurien och barnen upplever en gruppkänsla då de tillsammans ska undvika dinosaurien. Den här aktiviteten utvecklar kroppslig och akustisk musikalisk kunskap då barnen med grovmotorisk rörelse uttrycker musiken de hör och de lär sig att känna igen de olika uttrycken i musiken (Ferm Thorgersen, 2010. ss.71-72). När musiken blir intensivare rör sig barnen snabbare, när tempot blir lugnare i sången blir även rörelserna hos barnen lugnare.

Dans med sjalar

Inspirationen kommer från Lindahls workshop i musik³. Det musikaliska innehållet är rytmik, barnens rör sig till musiken. Barnen får välja en sjal och pedagogen berättar att de ska lyssna på musiken och röra sig med sjalarna. Barnen tolkar musiken på sitt sätt och rör sin sjal på det sätt de anser hör ihop med musiken de hör. Pedagogen kan sedan ställa frågor som, hur dansar vi med våra sjalar när vi är glada, arga, eller ledsna. Barnen kopplar ihop musiken med känslor och uttrycker med rörelse hur de tolkar känslorna som pedagogen frågar efter. De barn som inte känner sig helt bekväma med att dansa kan slappna av lättare då fokusen läggs på sjalen och inte på barnet. För att stärka gruppkänslan kan pedagogen be barnen att bilda en cirkel och hålla sjalarna inåt mot mitten. Barnen och pedagogen går runt i cirkeln och pedagogen kan börja med att göra en rörelse med sin sjal. Barnen gör samma rörelse med sina sjalar och efter en stund får någon annan visa vilken rörelse som ska efterhärmas. Här stärks barnens förmåga att tro på sig själv och de upplever glädje och stolthet då de andra barnen härmar rörelsen, de får uppleva ”jag kan känslan”. Barnen tränar även på sin kroppsuppfattning och sin rumsuppfattning då de går runt och samtidigt rör handen och armen på olika sätt. När alla barnen har fått göra en egen rörelse avslutas aktiviteten med sjalarna genom att tempot på musiken blir lugnare och barnen får lägga sig på golvet och andas ut. När musiken tystnar lägger barnen sjalen på magen som ett täcke och blundar några sekunder. Den här aktiviteten utvecklar kroppslig musikalisk kunskap hos barnen men även emotionell musikalisk kunskap då barnen tolkar musiken genom rörelse och olika känslouttryck (Ferm Thorgersen, 2010. s.71).

Möjligheter och hinder

Pedagogers inställning till musik spelar en avgörande roll för hur musiken används i förskolan och hur barnen får uppleva det. Musiken blir en mycket liten del i verksamheten om pedagoger känner osäkerhet och inkompetens inför att hålla en musikstund med barnen. Det är bristen på självtillit och erfarenhet som skapar hinder för musik och rytmikstunder (Ehril 2010, s.145). Det kan vara att pedagoger har dålig erfarenhet av musik och rytmik från sin skoltid och undviker därför att använda sig av musiken i förskolan. Barn ska ges möjlighet att utvecklas både musikaliskt och inom andra ämnen med musiken som medel. För att det ska bli möjligt måste pedagoger lita på sin egen förmåga att leda en musikstund. De behöver tro på sig själv att de kan och att de har vad som krävs för att våga sjunga och spela med barnen. Det ska utföras på ett sätt som känns bekvämt och lustfyllt både för barnen och för pedagogen. För att minska pressen att prestera bra musikaliskt kan pedagogen ha ett annat mål i fokus. Det kan vara barnens språkutveckling eller barnens kroppsuppfattning och inte bara deras musikaliska utveckling. Då riktas fokusen mot andra mål och den musikaliska utvecklingen sker samtidigt hos både pedagoger och barn (ss.148-149).

Kompetensutveckling för pedagoger inom musik kan vara ett sätt att överkomma rädsla och osäkerhet och uppleva musiken som något positivt. Musik kan då ses som en möjlighet för barn att utvecklas inom många olika ämnen med hjälp av musik och rytmik. De utvecklar sin identitet, sin självständighet och tillit till sin egen förmåga i mötet med musik. Genom rytmik utvecklar barn sin motorik och sin kroppsuppfattning, de lär samtidigt som de leker (Lpfö 98. rev.10 ss.9-10).

Egna erfarenheter

Erfarenheter från min skoltid har påverkat min självtillit när det gäller musik och instrumenthantering. Musikstunder kopplar jag till instrument, att jag som pedagog helst ska sitta med en gitarr eller spela piano. Då jag inte har några kunskaper om instrument eller kan sjunga i de rätta tonerna har jag undvikit att hålla i sångstunder och istället fokuserat på andra aktiviteter på de samlingar jag har varit ansvarig för under min VFU. Min inställning och syn på en musikstund har ändrats efter workshopen i musik⁴. Genom att tänka på att de kompetenser som jag har duger och att jag kan lära tillsammans med barnen underlättar vid planering och genomförande. Musiken behöver inte vara avancerat som jag tidigare hade trott, med rätt inställning blir musiken ett lustfyllt sätt att lära och leka.

Musik i vardagssituationer

• Pedagoger kan vid blöjbyten ramsa eller sjunga för att skapa en lugn stund, barnet känner sig sett och bekräftat av pedagogen. Det är också ett tillfälle för språkutveckling. Barnet hör och upprepar nya ord och begrepp, nya rim och ramsor.
• När barnen sitter vid matbordet kan pedagogen spontant börja sjunga eller ramsa istället för att bara säga varsågod och ät. Matsituationen blir spännande och samtidigt språkutvecklande.
• Vid påklädning kan pedagogen använda sig av ramsor. När fingrarna ska in i rätt i fingervanten kan pedagogen använda sig av en fingerramsa samtidigt som barnet tar på sig vanten. En vardagssituation blir på det här sättet lustfylld och lärorik.
• Musik kan användas vid en introduktion till en aktivitet eller en saga för att fånga upp barnens intresse och nyfikenhet på vad pedagogen har att berätta.
• Genom att ha musikinstrument och en cd-spelare tillgängligt för barnen i ett rum kan de spontant börja dansa, sjunga och spela. Pedagogen ska ta vara på barnens intresse och inleda en musikstund med barnen. Det kan ses som ett lärande tillfälle och genom att pedagogen utgår från det barnet visar intresse för blir momentet meningsfullt för barnen.

Jag ska försöka utmana mig själv när jag är ute på min VFU att våga ta tillfället i akt när jag ser att barnen är intresserade av en sång, en dans eller ett instrument. Jag vill utveckla det jag ser och hör tillsammans med barnen. En utmaning för mig är att våga sjunga spontant med barnen oavsett hur många barn och pedagoger som är närvarande, jag ska försöka undvika känslan att min sångröst blir bedömd av någon som har mer musikalisk kunskap än jag. Framöver ska jag lita på min förmåga och använda mig mer av musik både planerat och spontant med barnen på förskolan.

___________________________________________________________________________

Referenser

Ehril, Anna (2012). Att starta musikprofil i förskolan. I Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur. Btj, ss. 139-152.

Ferm Thorgersen, Cecilia (2012). Musikaliskt arbete med förskolebarn. I Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur. Btj, ss. 65-104.

Lindahl Karin, Workshop i musik. Högskolan i Borås på Campus Varbeg [2015-???datum?]

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
___________________________________________________________________
Bilaga 2 - Grozdanic, Senadina. Seminarie i Musikvetenskap. Högskolan i Borås på Campus Varberg [2015-02-20]
_____________________________________________________________________________