Fältdagar inför verksamhetsförlagd utbildning i en förskoleklass

Jag valde att ha alla tre fältdagar i följd samma vecka för att jag ville vara i förskoleklassen en sammanhängande period. Det ger mig en bättre insyn i hur början av en vecka kan se ut i en förskoleklass. Nervositeten och spänningen var hög då jag åkte till förskoleklassen första dagen. Jag undrade vilka förväntningar min handledare och barnen hade på mig. Jag funderade på hur de planerade sitt arbete och om jag kommer att kunna anpassa svårighetsnivån på mina aktiviteter. Det blir en stor omväxling för mig när det gäller att planera aktiviteter då min senaste VFU var på en småbarnsavdelning. Jag blev väl mottagen både av barnen, min handledare och de andra lärarna på skolan. Det gjorde att nervositeten släppte och det blev lättare att vara mig själv.

Förskoleklassen

Förskoleklassen består av 20 stycken barn uppdelade i två grupper med en förskollärare i varje grupp. I gruppen där jag har min VFU går det ett barn som har en hörselnedsättning och är i behov av tecken som stöd. Hen har en stödpedagog som tecknar det min handledaren berättar för att förtydliga det hen hör. Körling (2012, s.55) nämner att vi ska se gruppen som en förutsättning för en individs lärande och att det är individen i kollektivet vi ska stötta. Det är i skolan barnen möts och skapar en gemenskap. Min handledare och stödpedagogen arbetar på ett sätt som skapar gemenskap och utvecklar varje individ i gruppen. Barnet som är i behov av tecken som stöd känner att kunskaperna kring tecken som hen besitter är en tillgång för de andra barnen. Vid morgonsamlingen sjunger barnen tillsammans en god morgon sång samtidigt som de tecknar det de sjunger. Det var svårt för mig att följa med både i sången och med tecknandet och jag blev fascinerad över hur duktiga barnen var på att teckna samtidigt som de sjöng. Jag sjöng och tränade hemma och den tredje dagen kunde jag hänga med både i morgonsången och tack för idag sången. Jag vill och ska försöka lära mig att teckna för att lättare kunna kommunicera med barnet som är i behov av tecken som stöd.

Pappersloppor

Jag pratade med alla barn och jag frågade om vad de tycker om att göra i förskoleklassen och på fritiden. Jag ville ta vara på tiden och lära känna dem och låta dem se vem jag är. Jag ställde även frågan: vad vill du att jag ska veta om dig idag? Körling (2012, s.61) nämner att den frågan ger barnen möjlighet att berätta något meningsfullt. Det ger mig en utgångspunkt för ett samtalsämne med barnet. Jag satte mig vid ett bord där några barn satt och ritade och samtalade med dem. Samtidigt som vi samtalade började jag vika en pappersloppa och barnen blev genast nyfikna på vad jag gjorde. Jag berättade att jag tänkte göra en loppa som ville lära sig matematik. Barnen hjälpte mig att vika pappret och snart tillkom det fler barn och pappersloppor veks i olika storlekar och med olika addition tal under flikarna. Barnen lekte med papperslopporna de två första dagarna, det var roligt att se hur barnen fortsatte med papperslopporna även då jag inte var med i aktiviteten längre. De bjöd in varandra och utvecklade sina pappersloppor till olika slags uppdrag under flikarna. 

Samling Jag fick nöjet att leda en samling den tredje dagen och det tyckte jag var spännande! Barnen åt frukt och vi samtalade om rasten och om vad vi skulle göra resten av dagen, samlingen avslutade jag med högläsning och med ett boksamtal. Jag valde att diskutera bokens innehåll med barnen då det anses ha starkare effekt på den språkliga utvecklingen än om jag bara läser utan att barnen ges en möjlighet att samtala(Svensson 2009, s.151). Barnen återberättade boken tillsammans och jag ställde öppna frågor för att barnen skulle berätta mer om sina tankar.

Påskpyssel med svart färg?

Eftersom jag var i förskoleklassen veckan innan påsklovet fick jag vara med när de skulle göra påskpyssel och ha påskfika. Min handledare hade dukat upp för pyssel då barnen var ute på rast. Barnen fick tre träfigurer var att måla med pastell färger i akvarell. Figurerna kunde hängas upp och de föreställde ett ägg, en kyckling och en påskhare. Jag fick en känsla av att barnen tyckte att aktiviteten var rolig och jag upptäckte att ett barn frågade efter svart färg men fick svaret att endast pastellfärgerna gällde för idag och barnet blev då utan svart färg. Förskolläraren i mig tänkte att det är självklart att den svarta färgen ska tas fram, barnet kanske vill att ögonen, ränderna eller vad som helst ska vara svart. Sex stycken lärorika terminer på högskolan har jag lärt mig att barnen ska ha inflytande och vara delaktiga och för mig gäller det både i stora och i små situationer. Jag vill gärna att barnen ska använda sin fantasi och skapa fritt. Varför inte låta dem tolka aktiviteten på sitt eget sätt och skapa något som dem anser passar till påsk? Det är ju skapandet vi ska fokusera på, låta barnen få lära i processen istället för att bara tänka på att det ska bli ett fint slutresultat. Jag säger JA till svarta kycklingar och ägg!

Didaktiskt material

Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11 2011, s.6) beskriver att barnen ska stimuleras i sin kreativitet och sin nyfikenhet. Efter att ha varit med barnen och med min handledare under tre dagar upptäckte jag att barnen spelade mycket spel när de hade fri lek och min handledare har en lek med barnen varje dag innan de sjunger tack för idag sången. Det här vill jag stimulera och utveckla. Samlingarna planeras utifrån Bornholmsmodellen och nu tränar de på att ljuda den första bokstaven i ord. Barnen verkar tycka att det är roligt med lekar och med bokstäver. Det tänkte jag spinna vidare på när jag ska planera och tillverka mitt didaktiska material. 

Under fältdagarna upptäckte jag att barnen ofta spelade spel då de hade möjlighet. Jag samtalade med min handledare om vad jag hade uppfattat som barnens aktuella intresse och hon bekräftade att det är så. Eftersom förskoleklassen inte hade ett specifikt tema kom barnen, jag och handledaren tillsammans fram till att ett nytt spel hade varit spännande att spela. De ämnena jag vill fläta samman i mitt spel är matematik, språk och bild. Det vill jag göra både för att barnen har visat intresse för det samt att jag har med mig roliga erfarenheter från olika workshops på högskolan som jag gärna vill testa med barnen.  

Jag ser verkligen fram emot Vfu perioden så jag kan utveckla mina tankar och omvandla teori till praktik!

______________________________________________________________________

Referenser

• Körling, Anne-Marie (2012). Nu ler Vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr 11. 1. uppl. Stockholm: Liber

• Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket
• Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

• Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. 2., omarb. uppl. Lund: Studentlitteratur
• _____________________________________________________________________
• Berörda mål
• • redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser. 
  • skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet.