Uppdragsspel - Mitt didaktiska material

Beskrivning av materialet

Uppdragsspelet kommer att bestå av 32 stycken spelbrickor som kan läggas ut till en stor spelplan på golvet. Spelbrickorna ska vara cirkelformade och cirka 30 cm i diameter. Jag kommer att skapa cirka 50 stycken uppdragskort som är uppdelade med matematik, språk och sinnen som kategorier. På spelbrickorna och på uppdragskorten ska det bilder på olika geometriska former. Barnen ska ta uppdragskortet som har samma geometriska form som de kan se på spelbrickan de står på. Som spelpjäser används barnens figurer av lera som de skapar under en aktivitet ledd av mig. Några av uppdragen inom matematik, sinnesupplevelser och språk kommer jag att använda utanför spelet som egna aktiviteter. 

Vad gör materialet didaktiskt?

Uppdragsspelet är ett didaktiskt material för att det ger barn möjlighet att genom spelet möta och utveckla sin förståelse för olika begrepp inom matematik och språk. Samspelet utvecklas då barnen tränar på att samarbeta och lyssna på varandra. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11 210, ss. 9-10) beskriver att leken under de tidiga skolåren har stor betydelse för att barnen ska erövra nya kunskaper. Estetiska, sinnliga och praktiska aspekter ska uppmärksammas i skolan och fler väsentliga delar i lärandet är leken och skapande arbete. Uppdragskorten i spelet utmanar barnen att på ett konkret sätt leka och erfara språkets och matematikens värld. Genom att de utmanas på olika sätt med uppdragskorten får de många erfarenheter kring samma ämnen och begrepp, det tror jag ökar förståelsen och kunskaperna. Eftersom jag har utgått från barnens intresse för spel blir lärandet meningsfullt och därmed blir det en lärande situation för barnen. De lär samtidigt som de spelar och samspelar med andra barn.

Vad vill jag att barnen ska lära sig genom materialet?

En av mina tankar med uppdragsspelet är att barnen ska få möjlighet att möta och få mer förståelse för olika matematiska begrepp. Med matematikuppdragen ökar barnens förståelse för bland annat taluppfattning, problemlösning, storlek, antal, rumsuppfattning, sortering och geometriska former. De får uppleva matematiken på ett konkret sätt när de utför uppdragen. Det anser jag berikar deras erfarenheter kring matematik. Uppdragen utmanar till logiskt tänkande och barnen får motivera sina handlingar och argumentera för sitt tyckande och tänkande. Det här är en viktig del av matematiken menar Heiberg Solem & Reikerås (2004, s.13). Uppdragen som handlar om sinnen blir också matematiska upplevelser då barnen får urskilja, räkna, para ihop och sortera. Barnen får också berätta vad de upplever med sina sinnen och de delar med sig av sina erfarenheter till andra barn och vuxna. När barnen gör detta stimuleras och utvecklas ett mer nyanserat språk menar Holm och Helle (2010, s.112). Jag uppmuntrade barnen till att berätta mer och jag synliggjorde matematiken genom att vi tillsammans räknade par och sorterade ljudmemoriet och känselmemoriet.

Min tanke är också att barnen genom uppdragsspelet ska få möjlighet att utveckla sin förståelse för bland annat bokstäver och språkljud. Uppdragen som handlar om lek med språket utmanar barnen att berätta och uttrycka sina tankar. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11 2011, s.9) beskriver att barnen ska ges möjlighet att utveckla sin kommunikationsförmåga och tilltron till sin språkförmåga. Barnen får berätta om hur de tänker och resonerar kring vad de gör i uppdragen. Uppdragen ökar barnens förståelse för språkets många delar som exempelvis bokstäver, ordbilder och språkljud. Några av uppdragen handlar om att barnen ska sätta ihop ord och bilda nya ord och även sortera djur efter första språkljudet i djurens namn. Den här sortens språklekar i förskoleklass kan underlätta läsinlärningen (Lundberg 2012, s.20). Andra uppdrag handlar om rim och ramsor som utvecklar barnens språkliga medvetenhet (Holm & Helle 2010, s.119). Språket finns även med under uppdragen som handlar om andra ämnen än språk och jag har försökt att uppmuntra barnen till att berätta vad de tänker på och vad de upplever under spelets gång.

Materialet är kopplat till tre av kursens delar

Jag valde att utforma spelet med uppdrag och aktiviteter som jag själv är väldigt intresserad av och som barnen har visat intresse för. Att jag är positivt inställd till spelet och uppdragen kan smitta av sig på barnen då jag genom mitt förhållningssätt visar glädje. Jag blev inspirerad av Mats Andersson¹ att välja något jag tycker om att göra och en av sakerna jag tycker är intressant är att skapa med lera. Leran jag fick på workshopen i Bild använde jag på VFU:n. Under min utbildning har jag fått erfara matematik på många positiva sätt. Föreläsningen med Carina Mattsson² förtydligade vikten av en bra förberedelse och betydelsen av praktisk matematik när vi arbetar med barn. När vi kom in i klassrummet fanns det mycket material framdukat och jag blev genast intresserad och nyfiken på materialet. Jag såg fram emot att lyssna på föreläsaren och att få känna på materialet. Hon inspirerade mig till att använda mig av tydligt och konkret material och till att försöka leka fram det matematiska tänkandet hos barnen. När jag skrev språkuppdragen utgick jag ifrån vad min handledare berättade om sin arbetssätt, bland annat att de arbetar utifrån Bornholmsmodellen. Kunskaper kring bland annat Bornholmsmodellen och förståelsen för varför lärare ska skriva med gemener fick jag med mig från en föreläsning med Ann-Katrin Svensson³. Det underlättade för min planering och för utformningen av spelet.

Planering av materialet

Jag vill använda många uppdrag som handlar om språk för att förskoleklassen arbetar just nu med Bornholmsmodellen. Barnen får träna på att ljuda bokstäver och de får även träna på att leka med ord där de sätter samman ord och berättar vilket nytt ord det blir. En stor del av uppdragskorten kommer att handla om matematik för att jag själv är intresserad av praktisk matematik. Uppfattar jag mig själv som matematisk smittar det av sig på barnen och de blir intresserade och nyfikna på situationen de befinner sig i (Palmer 2011, s.111). Jag fick en upplevelse av att barnen var intresserade för matematik då de arbetade i sina matematik böcker. Min tanke var att synliggöra den praktiska matematiken med hjälp av uppdragen. Förskoleklassens senaste tema handlade om stenåldern och lera och därför tyckte jag att egna spelpjäser av lera skulle passa bra till spelet då barnen är bekanta med lera och jag själv finner lera intressant att skapa med. 

___________________________________________________________

Referenser

1Mats Andersson, Workshop i Bild. Högskolan i Borås på Campus Varberg [2015.02.17]

2Carina Mattsson, Föreläsning i Matematik. Högskolan i Borås på Campus Varberg [2015.03.20]

3Ann-Katrin Svensson, Föreläsning – Kartläggningsinstrument för barns språkförmåga. Högskolan i Borås på Campus Varberg. [2015.02.23]

Holm, Lars & Laursen, Helle Pia (red) (2010). Språklig praxis i förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Lundberg, Ingvar (2007). Bornholmsmodellen: vägen till läsning: språklekar i förskoleklass: 1. uppl. Stockholm: Natur & kultur

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

Palmer, Anna (2011). Hur blir man matematisk?: att skapa nya relationer till matematik och genus i arbetet med yngre barn. 1. uppl. Stockholm: Liber

Solem, Ida Heiberg & Reikerås, Elin Kirsti Lie (2004). Det matematiska barnet. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur

_______________________________________________________________________

Bilaga 2 - Grozdanic, Senadina. Paper om Didaktiskt material. Högskolan i Borås på Campus Varberg [2015-02-20]

_______________________________________________________________________

Berörda kursmål
• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser.
• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser. 
• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden.
• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande.
• kritiskt granska och analysera olika vetenskapliga texter med relevans för kursens innehåll och för den kommande yrkesrollen.