Tidsresa genom Göteborgs Stadsmuseum

När vi klev in i Göteborgs Stadsmuseum blev vi väl bemötta av personalen i informationsdisken. De var oerhört hjälpsamma och de berättade om de pågående utställningarna med glädje. Här gjorde verkligen deras positiva inställning ringar på vattnet (Körling 2012, s.104). Jag blev nyfiken och ville veta mer om utställningarna. De berättade hur de arbetar för att besöken ska vara spännande för barn i alla åldrar. Deras tanke är att barn ska få leka och lära i en intressant miljö.




Skattjakt/Tidsresa
Vi fick en broschyr med information om en utställning som heter Spåren talar. Broschyren är utformad som en skattkarta där olika föremål finns på bild och tanken är att barnen ska leta efter dessa föremål. Det här tyckte jag var en jättebra idé för det kan locka barnen till att utforska och titta på föremål som de annars inte skulle tycka är intressanta. Aktiviteter som känns meningsfulla skapar lärandesituationer (Heiberg Solem & Reikerås 2004, s.120). Eftersom barnen får utforska museet med hjälp av en skattkarta blir den här aktiviteten intressant och meningsfull. Därmed uppstår lärandesituationer inom olika ämnen. 

Tidsresan börjar i utställningen som handlar om Sten, Brons och Järnåldern. Här ska barnen leta efter en harpun, en hacka och ett ben från en uroxe. Barnen får para ihop bilderna med rätt föremål och det utvecklar den matematiska förmågan att kunna känna igen och bilda par. Föremålen finns på bild och här kan pedagogen inleda ett samtal kring dessa föremål. Barnen kan få berätta vad dem tror att föremålen föreställer och vad de användes till.

För de yngre besökarna finns det pallar bredvid glasmontrarna, jättebra!

Tidsresan går vidare till utställningen om Vikingar. Här ska barnen hitta en vikingafigur samt räkna silverringar och ringa in rätt antal i skattkartan, här utvecklar de sin förståelse för antal. Därefter går skattjakten vidare till Medeltiden. Skattkartan visar fyra stycken  i sten och trä, figurerna föreställer en drake, ett lejon, en oxe och en råtta. När barnen hittar dessa föremål ska de sätta ett kryss under respektive bild. Här kan diskussioner väckas kring vad dessa föremål föreställer och vad de är gjorda av. Barnens tankar är intressanta och viktiga att lyssna på. Genom att ställa frågor och visa intresse kan barnen uttrycka sig och dela med sig av sina upptäcker.

Sedan fortsätter tidsresan till utställningen som heter De första Göteborgarna på 1600 talet. Här kunde barnen utforska hur det var att leva på 1600 talet. De kan titta på gamla leksaker, kläder och möbler. I skattkartan kan barnen para ihop nya leksaker med gamla leksaker. De kan också kryssa i rutor när de hittar föremålet som beskrivs i kartan. De ska bland annat hitta pengar, något att sitta på och något att dricka ur. Här tycker jag att det är bra att de har beskrivit vad barnen ska hitta istället för att bara skriva föremålets namn. Det blir spännande att se vad barnen hittar som de kan sitta på och något som de kan dricka ur. Barnen kan hitta olika saker och sedan kan de jämföras och diskuteras.

Den sista utställningen som är med i tidsresan är 1700 talet. Här får barnen gå på mönsterjakt vid de gamla tallrikarna från Kina. När barnen beskriver mönster och kan känna igen dem har de utvecklat sin matematiska kompetens (Heiberg Solem & Reikerås 2004, ss.120-121). Pedagoger kan i det här fallet synliggöra att mönster är en del av matematiken så att barnen är medvetna om att mönsterjakten på museet är en matematisk aktivitet.

Den här aktiviteten kan även pedagogen eller barnen själva skapa genom att fotografera en liten del av olika mönster på museet och visa det till resten av barngruppen som får gå på mönsterjakt. När barnen får leta efter något blir besöket på ett museum riktigt spännande tror jag. Jag som vuxen följde skattkartan och hittade föremålen. Jag hade säkert missat att läsa och lära mig fakta kring dessa föremål om jag bar hade gått runt utan skattkartan. Föremålen på utställningarna blir extra spännande och jag tycker absolut att det här var en bra idé som fler museum borde ha, en spännande skattjakt! Annars tror jag att barnen lättare tappar intresset för utställningarna då mycket fanns i glasmontrar och det som inte var inglasat fick barnen inte röra. Vid en skattjakt sätts fokus på annat och pedagogen kan passa på att visa fler föremål än de som finns med på skattkartan.


Barnens museum
När vi var färdiga med tidsresan gick vi vidare till Barnens Museum. Det första vi såg var att väggarna i det första rummet såg ut som höghus där vi kunde titta in genom flera av fönstren. Det vi kunde var hur barn levde förr i tiden. I vissa av fönstren fanns det fotografier på barn och i några andra fönster kunde vi se möblerade rum med dockor som satt i sofforna. Jag tror att detta kan vara spännande för barnen att kika in och berätta vad de ser genom fönstret.

När vi gick längre in i nästa rum såg vi delar av Göteborg byggda så att barnen kan leka och utforska staden. Jag tyckte att den här delen av museet var mer en lekhörna än ett museum då det inte fanns mycket beskrivningar eller bilder som berättar om staden. Jag som inte är från Göteborg förstod inte vad de olika stationerna föreställde förutom den lilla spårvagnen. Min studiekamrat berättade om staden och å förstod jag tanken bakom stationerna. Något jag tyckte om var att det spelades en svartvit film i spårvagnen som visade utsikten från en åkande spårvagn i det gamla Göteborg. Dock missade jag ifall det fanns information kring hur gammal filmen är.

Över hela golvet fanns en ritad karta över Göteborg och en röd markering visade var museet finns. Visar barnen intresse för golvkartan kan de få skapa egna kartan över sin stad. Jag tyckte att den här delen var väldigt fint utformad och konstruerad men jag tror att barnen helst bara vill leka här och det är nog inte lätt för dem att förstå vilka delar av Göteborg det ska efterlikna. Men efter att ha gått på en lärorik tidsresa genom flera utställningar kan det vara bra att låta barnen ha fri lek en stund. Här kan de både bygga, klättra, fika på café och vila.


Göteborg från ovan

Som avslutning på det här spännande museibesöket tittade vi på en utställning som heter Göteborg från ovan. Här fanns det stora foton tagna ovanifrån på Göteborg. Det var foton på byggnader, bilar och idrottsanläggningar. Det första vi så vid ingången till utställningen var ett stort fotografi på Göteborg och i taket hängde ett litet flygplan. Flygplanet förstärkte ur vilket perspektiv fotografierna är tagna ifrån.




Det jag tänkte på när vi kom in i konsthallen var ämnet matematik. Här kan barnen utforska och se var former och mönster finns i omgivningen. Byggnaderna på fotona bildade geometriska former som bland annat kvadrater, rektanglar, trianglar och cirklar. Här kan barnen gå på formjakt och leta efter specifika former som de kan fotografera eller rita av. Jag som pedagog hade uppmuntrat barnen till att berätta vilka former och mönster de kan hitta i fotona. Det är ett bra tillfälle att prata om perspektiv, att byggnaderna kan se olika ut på fotona beroende på vilket perspektiv det är taget ifrån. Här kan diskussioner inledas om hur byggnaderna kan se ut från sidan eller om vi sitter på marken och tittar uppåt.

Hur kan vi arbeta vidare?
Efter ett besök på den här utställningen med en barngrupp kan det utvecklas till aktiviteter och teman kring mönster och former i omgivningen. Jag som pedagog hade gått på en form och mönsterjakt med barnen, både på förskolan och ute i närmiljön. Barnen kan utforska närmiljön och när de ser former och mönster kan barnen och pedagogen hjälpas åt att fotografera det de ser, ur barnens perspektiv. För att barnen lättare ska kunna uppmärksamma former och mönster kan det vara bra att pedagogerna själva reflekterar över dessa begrepp (Persson & Wiklund 2013, s.176). Det leder till att barnen kan stöttas och uppmuntras mer i sitt utforskande av former och mönster. För att fokus ska ligga på former och mönster är det bra om promenaden inte har en bestämt slutdestination utan barnen ges tid för sitt utforskande. De ska ges tid att kunna stanna upp och reflektera över sin upptäckt. Temat kan fortsätta med att barnen får skapa byggnader med hjälp av olika former och mönster.

Pedagogen ska vara närvarande och uppmuntra barnen till att uttrycka sina tankar kring sitt skapande och pedagogen ska också benämna formerna med dess rätta namn. Istället för att säga en fyrkant ska pedagogen säga kvadrat. Carina Mattsson(1) nämnde att vi som pedagoger även kan nämna egenskapen hos formen då vi benämner den.Vi ska alltså säga en fyrkantig kvadrat för då benämner vi formen med dess rätta namn men vi nämner också formens egenskap som underlättar igenkänning av formen för barnen. Att skapa lärandesituationer där barnen får leka med geometriska former, beskriva dem och känna igen dem leder det till att barnen utvecklar sin matematiska kompetens menar Heiberg Solem och Reikerås (2004, ss.120-121).

Mål i läroplanen för förskolan (lpfö 98 rev 2010, s.6) som berör inlägget:
"Barnen s
ka få möjligheter att utveckla sin förmåga att iaktta och reflektera. Förskolan ska vara en levande social och kulturell miljö som stimulerar barnen att ta initiativ och som utvecklar deras sociala och kommunikativa kompetens. Barnet ska också ha möjlighet att enskilt fördjupa sig i en fråga och söka svar och lösningar".

____________________________________________________________
Referenser

(1) Carina Mattson, workshop i matematik. Högskolan i Borås på Campus Varberg [2015-03-20]

Körling, Anne-Marie (2012). Nu ler Vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr 11. 1. uppl. Stockholm: Liber

• Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
• Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

• Persson, Annika & Wiklund, Lena (2008). Hur långt är ett äppelskal?: tematiskt arbete i förskoleklass. 1. uppl. Stockholm: Liber

Solem, Ida Heiberg & Reikerås, Elin Kirsti Lie (2004). Det matematiska barnet. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur
____________________________________________________________
Berörda kursmål
• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser. 
• skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet.