Språkutvecklande arbetssätt - Helordsmetoden

Ann-Katrin Svensson(1) berättade om Helordsmetoden som även kallas för analytisk metod. Barnet ser helheten i ordet och det är ordbilden barnen läser av. När de har bekantat sig med ordbilderna kan orddelar och bokstäver analyseras. Metoden riktar sig mot bokstäver och inte mot språkljud (Svensson 2009, s.112). Det här är motsatsen till Bornholmsmodellen som riktar sig mot språkljud i ord.

Ann-Katrin Svensson(1) beskrev skillnaden mellan att skriva med versaler (stora bokstäver) och med gemener (små bokstäver). När vi skriver med versaler kan det bli svårt för barn att se skillnaden mellan de skrivna orden för att alla ord har samma form och samma höjd. Använder vi oss utav gemener istället när vi skriver bildar orden olika former och det det blir tydligt när vi drar en linje runt orden. Linjerna kan både gå upp och ner och barnen börjar då få en uppfattning om att bokstävernas utseende kan variera. Det blir då lättare att känna igen orden och se ordbilden när det är skrivet med gemener istället för versaler. Ann-Katrin Svensson(1) nämnde att vi ska ha som mål i förskolan att hjälpa barnen känna igen olika bokstäver. Till exempel sitt eget och sina kompisars namn.

 

Namnaktivitet med helordsmetoden

Ann-Katrin Svensson(1) beskrev en aktivitet med Helordsmetoden och den handlar om barnens namn. Namnen skrivs med gemener på en tavla eller på ett stort papper. Därefter får barnen tillsammans med pedagogen titta efter likheter och skillnader på bokstäverna i namnen. Det kan till exempel vara att titta efter likadana bokstäver, antal prickar och cirklar i bokstäverna.

Exempel på frågor att ställa till barnen under aktivitetens gång:

• Barn två-tre år – Hur många prickar det finns i namnen? vilket namn är längst? Vilka namn är lika långa? Hur många bokstäver finns det i ett namn?
• Barn tre-fyra år – Vilka namn har ringar(bokstaven o) i sitt namn? Vilka namn börjar på samma bokstav? Hur går linjerna runt namnen, går de upp och ner? Vilka namn börjar med en snirkel?
• Barn fem-sex år – Återkommer samma bokstav? Hur låter bokstäverna? Vilka låter a i slutet? 

För och nackdelar

Det viktiga att tänka på med den här aktiviteten är att alla barns namn ska grupperas på något sätt så att inget barn blir glömt. Här krävs en god planering från pedagogen eftersom aktiviteten blir personlig. Genom att jämföra sitt namn med sina kompisars namn får barnen en möjlighet att utveckla sin förståelse för att ord är uppbyggda på olika sätt och att de uttalas olika. Nackdelen med Helordsmetoden är att den inte är vetenskapligt belagd och att den är personlig, det kan då hända att vissa barn känner sig utpekande eller bortglömda. 

Helordsmetoden med namn blir som tidigare nämnt personligt och det kan både vara både positivt och negativt. För att undvika att det blir negativt kan pedagogen välja en kategori som blir mindre personlig. Något som barnen har visat intresse för. Det kan till exempel vara djur, fordon eller mat. Tillsammans kan de komma fram till likheter och olikheter utan att någon behöver känna sig utpekad. Pedagogen behöver känna sin barngrupp för att kunna planera en meningsfull aktivitet som blir lärorik och språkutvecklande.

Tankar

Även om det inte är ett mål på förskolan att barn ska lära sig att läsa kan det vara bra att bekanta barnen med gemener menar Ann-Katrin Svensson(1). Varför många pedagoger väljer att bland annat skriva barnens namn med versaler på förskolan kan bero på att de anser att versaler är lättare att skriva för barn än gemener. Versaler skrivs oftast med raka streck och det kan vara lättare att lära sig skriva på det sättet. Syftet kan då vara att underlätta för barnen när det gäller skrivinlärningen. För att underlätta för barns synminne och förståelse för ordens uppbyggnad kan pedagoger använda sig mer av gemener i verksamheten. Det kan de göra när de till exempel skriver barnens namn på teckningar. De kan även ha bilder och skriva upp vilka klädesplagg som gäller för dagen med gemener. En bild som symbol för textens innebörd underlättar för barnets igenkänning av det skrivna ordet.

Den här metoden är mest gynnsam i ett socialt sammanhang menar Svensson (2005, s.134). Det är i samspel med en pedagog som barnet kan uppmuntras till att analysera orden. Ger vi barnen många erfarenheter och upplevelser med bilder och ord på förskolan underlättar det barnens läsinlärning. Barnen upplever då orden som meningsfulla och de blir intresserade av att utforska dem. Det kan leda till att barnens intresse för skriftspråket utvecklas då de möter skriva ord på ett meningsfullt sätt. Läroplanen för förskolan (lpfö 98 rev.2010, s.10) beskriver att vi ska ha det som ett strävansmål, att utveckla barnens intresse för skriftspråket. Pedagoger ska därför utgå ifrån barnens intressen när de väljer vilka ord de ska presentera för barnen.

____________________________________________________________________________

Referenser

(1) Ann-Katrin Svensson, Föreläsning.  Metoder och Teorier för språkutvecklande arbetssätt. Högskolan i Borås, Campus Varberg [2015-01-19].

• Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
• Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

• Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. 2., omarb. uppl. Lund: Studentlitteratur

• Svensson, Ann-Katrin (2005). Språkglädje: språklekar i förskola och skola. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
• 
  
• ____________________________________________________________________________
• Berörda kursmål:
• • redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser. 
  • förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser. 
• • skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet.