Kalasresan är en bok som är tänkt att användas som ett pedagogiskt verktyg i förskolans verksamhet. Boken är skapad av mig och sex studiekamrater under kursen 11FK30.
Kalasresan är en uppdragsbok som ger möjlighet att arbeta tematiskt med språk och matematik i förskolan. I boken är uppdragen utformade för att lämna utrymme till barnens egna tankar och idéer, vilket ger barnen inflytande och gör dem delaktiga. Uppdragen är skapade för att pedagogerna ska kunna anpassa dem efter barnens ålder och förmåga. Kalasresan lockar till samarbete och kreativt tänkande, samt erbjuder barnen möjlighet att på ett lustfyllt sätt möta matematik och språk.
Pedagogernas och barnens intressen avgör vilka delar av boken de vill fördjupa sig i och på vilken sätt de väljer att arbeta med boken. De olika uppdragen i boken inriktar sig på rim, berättelse, konstruktion, återberättande samt musik. Under vår workshop estetiska uttrycksmedel skapade vi karaktärerna som fick bli grunden till berättelsen i boken. I Kalasresan följer vi Loffsan på väg till Toffsans kalas. Under resans gång stöter Loffsan på hinder, där pedagogen som läser boken kan involvera barnen i uppdragen. Det finns inget facit på hur uppdragen ska utföras utan de är utformade för att barnens tankar och idéer ska lyftas fram. Det är barnen som själva bestämmer hur de vill lösa uppdragen. Enligt Kennedy (1999, s.22) ska pedagogen inte ge barnen färdiga svar utan ta tillvara på barnens många lösningar.
Enligt Läroplanen för förskolan (lpfö 98. rev. 2010, s.7) blir barnens lärande mer kreativt och bildar en helhet när man arbetar tematiskt. Persson och Wiklund (2007, ss. 21-25) beskriver hur innehållet i ett tematiskt arbete bör uppmuntra till undersökande samt lyfta fram barnens tankar och idéer i lek och skapande. Innehållet i temat ska kännas intressant för barnen och i processen bör barnen få möjlighet att uttrycka sig på olika sätt, vilket vi har tagit hänsyn till i vårt arbete. Det är tänkt att uppdragen i boken genomförs i grupp för att barnen ska få ta del av varandras erfarenheter och lära av varandra. Under arbete med uppdragen är samtal mellan pedagog och barn viktigt. I samtalet lyfter pedagogen fram barnens olika tankar och erfarenheter samt diskuterar dem, vilket leder till nytt lärande (Siljehag 2012, s.211).
Språk
Förskolan bör sträva efter att varje barn utvecklar ett rikt ordförråd, nya begrepp och utveckla sin förmåga att leka med ord. Barnen bör få möjlighet att uttrycka sina tankar samt diskutera och kommunicera i samspel med andra (Lpfö 98, rev 2010, s.10). Böcker är språkutvecklande då högläsning utökar barnens ordförråd, lär barnen hur språket är uppbyggt och får dem att bli intresserade av böcker samt skriftspråket (Svensson 1995, s.35). I fyra av bokens uppdrag ligger fokus på språkstimulering i form av rim, sång, godnattsaga och återberättande.
I berättelsen möter vi Rim-Ragnar och barnen får då i uppdrag att hjälpa Loffsan att rimma. Vi har valt att arbeta med rim för att det gynnar barnens språkutveckling samt utvecklar barnens fonologiska medvetenhet, vilket underlättar läs- och skrivinlärning (Jederlund 2011, s.168). Bokens andra språkliga uppdrag innebär att barnen ska hjälpa Loffsan arr hitta på en godnattsaga efter barnens ålder. Syftet med uppdraget är att barnen ska utveckla sin samarbetsförmåga och få möjlighet att uttrycka sig fritt. Enligt artikel 13 ska alla barn ges möjlighet att yttra sina tankar och idéer genom olika uttrycksformer (Barnkonventionen, 1989). Pedagogen har som uppgift att inte endast se barnen utan även lyssna på vad de har att säga (Qvarsell 2012, s.69).
I ett av uppdragen ska barnen hjälpa karaktärerna i boken skapa en sång at ge bort i present. Här uppmärksammas att gåvor inte behöver vara materiella ting utan att det är tanken som räknas. Pedagogen ska ge barnen tid för lek och kreativitet när de skapar musik tillsammans, det viktigaste är inte slutprodukten utan hur barnen tillsammans tar sig dit (Jederlund 2011, s.202). I Kalasresan ställs frågan "Hur kan vatten låta?" och Jederlund menar att frågor om hur något låter är bra att utgå från för att låta barnen skapa ljud, använda sin röst och lyssna på varandra (s. 204). Ett annat uppdrag handlar om att barnen ska återberätta, när de återberättar övar de på att hålla ordet en längre stund samt ta del av andra tankar och reflektioner (Wedin 2011, ss. 99-100).
Matematik
Enligt Läroplanen för förskolan (Lpfö 98, rev 2010, s.7) ska förskolan sträva efter att varje barn utvecklar sitt lärande om rumsuppfattning, läge, riktning och egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp. I boken används lägesord och ordningstal för att beskriva var karaktärerna befinner sig i förhållande till varandra. Jämförelseord används för att beskriva karaktärerna, ett exempel är när de ska klättra över ett berg "Först Loffsan, sedan lilla Lea, bredvid klättrar stora Thea, som fjärde person kommer Hugo Huggtand och sist klättrar Henry". Här får vi in både lägesord, jämförelseord samt ordningstal. Användning av lägesord för att barn ska förstå sin omvärld och med hjälp av fler matematiska begrepp lär sig barn uttrycka sig mer precist vilket är viktigt för att omvärlden ska förstå dem (Sterner 2006, s.49). Förskolan ska sträva efter att varje barn får nyttja olika material, redskap och tekniker att bygga, skapa och konstruera med i förskolan (Lpfö 98, 2010, s.10). I ett av bokens uppdrag ska barnen hjälpa Loffsan att ta sig över ett vattendrag och tanken är att barnen ska få välja fritt hur de ska gå till väga. Beroende på vad barnen har för tankar anpassar pedagogen materialet efter det och låter barnen skapa en väg över vattendraget. Barnen lär sig i byggleken, mätning, geometri, tyngd och volym. Om barnen dessutom får bygga efter egna ritningar får de fördjupade kunskaper om längd, höjd och bredd samt kunskaper inom perspektiv och proportioner (Persson 2006, ss. 96-97). I byggprocessen utvecklar barnen sin visualiseringsförmåga då de skapar inre bilder av hur de har tänkt att bygget ska se ut (s. 101).
Tanken med boken är att pedagogen bokens tema på en mängd olika sätt, exempelvis genom att dramatisera berättelsen både utomhus och inomhus. Andra sätt att utveckla temat kan vara besöka skogen, undersöka vattendrag eller klättra i små berg som karaktärerna i Kalasresan gör. Barnen kan även tillverka sina egna figurer och diskutera kring dessa. Till en början tänkte vi skriva en handledningsbok för hur pedagoger kan använda sig av Kalasresan, men efter en längre diskussion valde vi att låta bli för att undvika att pedagogerna blir påverkade av våra tankar. Vår grundtanke med Kalasresan är att barnens tankar och idéer ska lyftas och forma temaarbetet. Vi vill att Kalasresan ska locka barnen till ett lustfyllt och spännande lärande.
Förskolan bör sträva efter att varje barn utvecklar ett rikt ordförråd, nya begrepp och utveckla sin förmåga att leka med ord. Barnen bör få möjlighet att uttrycka sina tankar samt diskutera och kommunicera i samspel med andra (Lpfö 98, rev 2010, s.10). Böcker är språkutvecklande då högläsning utökar barnens ordförråd, lär barnen hur språket är uppbyggt och får dem att bli intresserade av böcker samt skriftspråket (Svensson 1995, s.35). I fyra av bokens uppdrag ligger fokus på språkstimulering i form av rim, sång, godnattsaga och återberättande.
I berättelsen möter vi Rim-Ragnar och barnen får då i uppdrag att hjälpa Loffsan att rimma. Vi har valt att arbeta med rim för att det gynnar barnens språkutveckling samt utvecklar barnens fonologiska medvetenhet, vilket underlättar läs- och skrivinlärning (Jederlund 2011, s.168). Bokens andra språkliga uppdrag innebär att barnen ska hjälpa Loffsan arr hitta på en godnattsaga efter barnens ålder. Syftet med uppdraget är att barnen ska utveckla sin samarbetsförmåga och få möjlighet att uttrycka sig fritt. Enligt artikel 13 ska alla barn ges möjlighet att yttra sina tankar och idéer genom olika uttrycksformer (Barnkonventionen, 1989). Pedagogen har som uppgift att inte endast se barnen utan även lyssna på vad de har att säga (Qvarsell 2012, s.69).
I ett av uppdragen ska barnen hjälpa karaktärerna i boken skapa en sång at ge bort i present. Här uppmärksammas att gåvor inte behöver vara materiella ting utan att det är tanken som räknas. Pedagogen ska ge barnen tid för lek och kreativitet när de skapar musik tillsammans, det viktigaste är inte slutprodukten utan hur barnen tillsammans tar sig dit (Jederlund 2011, s.202). I Kalasresan ställs frågan "Hur kan vatten låta?" och Jederlund menar att frågor om hur något låter är bra att utgå från för att låta barnen skapa ljud, använda sin röst och lyssna på varandra (s. 204). Ett annat uppdrag handlar om att barnen ska återberätta, när de återberättar övar de på att hålla ordet en längre stund samt ta del av andra tankar och reflektioner (Wedin 2011, ss. 99-100).
Matematik
Enligt Läroplanen för förskolan (Lpfö 98, rev 2010, s.7) ska förskolan sträva efter att varje barn utvecklar sitt lärande om rumsuppfattning, läge, riktning och egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp. I boken används lägesord och ordningstal för att beskriva var karaktärerna befinner sig i förhållande till varandra. Jämförelseord används för att beskriva karaktärerna, ett exempel är när de ska klättra över ett berg "Först Loffsan, sedan lilla Lea, bredvid klättrar stora Thea, som fjärde person kommer Hugo Huggtand och sist klättrar Henry". Här får vi in både lägesord, jämförelseord samt ordningstal. Användning av lägesord för att barn ska förstå sin omvärld och med hjälp av fler matematiska begrepp lär sig barn uttrycka sig mer precist vilket är viktigt för att omvärlden ska förstå dem (Sterner 2006, s.49). Förskolan ska sträva efter att varje barn får nyttja olika material, redskap och tekniker att bygga, skapa och konstruera med i förskolan (Lpfö 98, 2010, s.10). I ett av bokens uppdrag ska barnen hjälpa Loffsan att ta sig över ett vattendrag och tanken är att barnen ska få välja fritt hur de ska gå till väga. Beroende på vad barnen har för tankar anpassar pedagogen materialet efter det och låter barnen skapa en väg över vattendraget. Barnen lär sig i byggleken, mätning, geometri, tyngd och volym. Om barnen dessutom får bygga efter egna ritningar får de fördjupade kunskaper om längd, höjd och bredd samt kunskaper inom perspektiv och proportioner (Persson 2006, ss. 96-97). I byggprocessen utvecklar barnen sin visualiseringsförmåga då de skapar inre bilder av hur de har tänkt att bygget ska se ut (s. 101).
Tanken med boken är att pedagogen bokens tema på en mängd olika sätt, exempelvis genom att dramatisera berättelsen både utomhus och inomhus. Andra sätt att utveckla temat kan vara besöka skogen, undersöka vattendrag eller klättra i små berg som karaktärerna i Kalasresan gör. Barnen kan även tillverka sina egna figurer och diskutera kring dessa. Till en början tänkte vi skriva en handledningsbok för hur pedagoger kan använda sig av Kalasresan, men efter en längre diskussion valde vi att låta bli för att undvika att pedagogerna blir påverkade av våra tankar. Vår grundtanke med Kalasresan är att barnens tankar och idéer ska lyftas och forma temaarbetet. Vi vill att Kalasresan ska locka barnen till ett lustfyllt och spännande lärande.
