Språkutvecklande arbetssätt - Helordsmetoden

Ann-Katrin Svensson(1) berättade om Helordsmetoden som även kallas för analytisk metod. Barnet ser helheten i ordet och det är ordbilden barnen läser av. När de har bekantat sig med ordbilderna kan orddelar och bokstäver analyseras. Metoden riktar sig mot bokstäver och inte mot språkljud (Svensson 2009, s.112). Det här är motsatsen till Bornholmsmodellen som riktar sig mot språkljud i ord.

Ann-Katrin Svensson(1) beskrev skillnaden mellan att skriva med versaler (stora bokstäver) och med gemener (små bokstäver). När vi skriver med versaler kan det bli svårt för barn att se skillnaden mellan de skrivna orden för att alla ord har samma form och samma höjd. Använder vi oss utav gemener istället när vi skriver bildar orden olika former och det det blir tydligt när vi drar en linje runt orden. Linjerna kan både gå upp och ner och barnen börjar då få en uppfattning om att bokstävernas utseende kan variera. Det blir då lättare att känna igen orden och se ordbilden när det är skrivet med gemener istället för versaler. Ann-Katrin Svensson(1) nämnde att vi ska ha som mål i förskolan att hjälpa barnen känna igen olika bokstäver. Till exempel sitt eget och sina kompisars namn.

 

Namnaktivitet med helordsmetoden

Ann-Katrin Svensson(1) beskrev en aktivitet med Helordsmetoden och den handlar om barnens namn. Namnen skrivs med gemener på en tavla eller på ett stort papper. Därefter får barnen tillsammans med pedagogen titta efter likheter och skillnader på bokstäverna i namnen. Det kan till exempel vara att titta efter likadana bokstäver, antal prickar och cirklar i bokstäverna.

Exempel på frågor att ställa till barnen under aktivitetens gång:

• Barn två-tre år – Hur många prickar det finns i namnen? vilket namn är längst? Vilka namn är lika långa? Hur många bokstäver finns det i ett namn?
• Barn tre-fyra år – Vilka namn har ringar(bokstaven o) i sitt namn? Vilka namn börjar på samma bokstav? Hur går linjerna runt namnen, går de upp och ner? Vilka namn börjar med en snirkel?
• Barn fem-sex år – Återkommer samma bokstav? Hur låter bokstäverna? Vilka låter a i slutet? 

För och nackdelar

Det viktiga att tänka på med den här aktiviteten är att alla barns namn ska grupperas på något sätt så att inget barn blir glömt. Här krävs en god planering från pedagogen eftersom aktiviteten blir personlig. Genom att jämföra sitt namn med sina kompisars namn får barnen en möjlighet att utveckla sin förståelse för att ord är uppbyggda på olika sätt och att de uttalas olika. Nackdelen med Helordsmetoden är att den inte är vetenskapligt belagd och att den är personlig, det kan då hända att vissa barn känner sig utpekande eller bortglömda. 

Helordsmetoden med namn blir som tidigare nämnt personligt och det kan både vara både positivt och negativt. För att undvika att det blir negativt kan pedagogen välja en kategori som blir mindre personlig. Något som barnen har visat intresse för. Det kan till exempel vara djur, fordon eller mat. Tillsammans kan de komma fram till likheter och olikheter utan att någon behöver känna sig utpekad. Pedagogen behöver känna sin barngrupp för att kunna planera en meningsfull aktivitet som blir lärorik och språkutvecklande.

Tankar

Även om det inte är ett mål på förskolan att barn ska lära sig att läsa kan det vara bra att bekanta barnen med gemener menar Ann-Katrin Svensson(1). Varför många pedagoger väljer att bland annat skriva barnens namn med versaler på förskolan kan bero på att de anser att versaler är lättare att skriva för barn än gemener. Versaler skrivs oftast med raka streck och det kan vara lättare att lära sig skriva på det sättet. Syftet kan då vara att underlätta för barnen när det gäller skrivinlärningen. För att underlätta för barns synminne och förståelse för ordens uppbyggnad kan pedagoger använda sig mer av gemener i verksamheten. Det kan de göra när de till exempel skriver barnens namn på teckningar. De kan även ha bilder och skriva upp vilka klädesplagg som gäller för dagen med gemener. En bild som symbol för textens innebörd underlättar för barnets igenkänning av det skrivna ordet.

Den här metoden är mest gynnsam i ett socialt sammanhang menar Svensson (2005, s.134). Det är i samspel med en pedagog som barnet kan uppmuntras till att analysera orden. Ger vi barnen många erfarenheter och upplevelser med bilder och ord på förskolan underlättar det barnens läsinlärning. Barnen upplever då orden som meningsfulla och de blir intresserade av att utforska dem. Det kan leda till att barnens intresse för skriftspråket utvecklas då de möter skriva ord på ett meningsfullt sätt. Läroplanen för förskolan (lpfö 98 rev.2010, s.10) beskriver att vi ska ha det som ett strävansmål, att utveckla barnens intresse för skriftspråket. Pedagoger ska därför utgå ifrån barnens intressen när de väljer vilka ord de ska presentera för barnen.

____________________________________________________________________________

Referenser

(1) Ann-Katrin Svensson, Föreläsning.  Metoder och Teorier för språkutvecklande arbetssätt. Högskolan i Borås, Campus Varberg [2015-01-19].

• Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
• Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

• Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. 2., omarb. uppl. Lund: Studentlitteratur

• Svensson, Ann-Katrin (2005). Språkglädje: språklekar i förskola och skola. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
• 
  
• ____________________________________________________________________________
• Berörda kursmål:
• • redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser. 
  • förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser. 
• • skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet.

Uppdragskort i Matematik

Läroplanen för förskolan (lpfö 98 rev. 2010, s.6) beskriver att verksamheten ska anpassas till barnens erfarenhetsvärld, intressen och drivkraft till att söka kunskaper. Det som känns meningsfullt och lustfyllt lärs in lättare och fortare än det vi upplever som svårt och främmande. Därför är det viktigt att som pedagog utgå ifrån barnens intressen och behov när vi planerar vår verksamhet. Upplever barnen aktiviteter som lustfyllda och spännande utvecklas de och erfar nya kunskaper samtidigt som de har roligt. Pedagogers förhållningssätt är en viktig faktor för hur barnen upplever olika situationer. Pedagoger som är positivt inställda och som visar glädje genom sitt förhållningssätt lockar fram barnens nyfikenhet. Pedagogers val av uttryckssätt och ordval påverkar hur och vad barnen lär sig. Miljön kring aktiviteterna kan uppmuntra och utmana lärandet hos barn men även begränsa det (Leijon 2013, ss.62-63). Pedagoger bör vara medvetna om vad den sociala och den fysiska miljön erbjuder barnen och ständigt förändra och anpassa den efter barngruppens aktuella behov. Det leder till en lärorika aktiviteter och lekar.

Pedagoger som förbereder och planerar aktiviteter i förväg skapar goda förutsättningar för en verksamhet som kan flyta på i en lugn takt utan stress och orosmoment för vad aktiviteten ska innehålla och hur den ska utföras. En förberedd väska eller påse med ett uppdragskort och passande material till uppdraget underlättar vid skogsutflykter, eller vid tillfällen då barnen visar intresse för någonting de ser. Då kan väskan eller påsen tas fram och aktiviteten kan startas upp direkt. Det sparar tid då barngruppen ska iväg till skogen och det underlättar för dagar då det händer mycket i verksamheten och pedagoger kanske inte har tid att hitta på nya aktiviteter. Samlingen med uppdragskorten bör förnyas och utvecklas då barnen visar intresse för någonting nytt eller då pedagoger får nya tips och idéer från omgivningen eller från litteratur.

Även om uppdragskort är ett bra sätt att arbeta på tycker jag som tidigare nämnt i det förra inlägget att pedagoger bör vara spontana och improvisera i situationer de befinner sig i med barnen. Uppdragskorten kan skrivas i samband med att pedagogen upptäcker ett nytt intresse hos barnen. Variation, flexibilitet och samtal med barnen om kommande aktiviteter leder till meningsfulla och lärorika aktiviteter där barn får utvecklas utifrån sina egna förutsättningar.

Carina Mattson(1) visade oss en stor variation av uppdragskort och tillhörande material. Vi fick prova aktiviteterna och jag kan absolut tänka mig att prova det här under min verksamhets förlagda utbildning(VFU). På bilderna nedan visas fem tycken uppdragskort med tillhörande material från workshopen(1).

Det vi fick prova på var bland annat:

1. Ljudmemory - Urskilja och para ihop

2. Fundera på hur många fordon vi kan skapa med träknapparna(däck) - Sortering

3. Doftmemory - Sinnen

4. Hur långt blir äppelskalet - Vardags teknik

5. Lägga kottarna runt en kompis som ligger ner. Hur många behöver vi? - Antal

Mål i Läroplanen för förskolan som berörs med dessa fem uppdrag

Förskolan ska sträva efter att varje barn:

• utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp.
• ..utforskar hur enkel teknik fungerar 
• utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar.
• utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka och undersöka.  (Lpfö 98 rev.2010, s.10)

Det jag tyckte var positivt var att uppdragen ska utföras tillsammans med en kompis. Genom samspel och kommunikation blir lärandet meningsfullt och när man får dela det med en kompis blir det också lustfyllt.

Allt är relation och barn lär av varandra och av vuxna. Vill vi att barn ska lära sig någonting nytt ska vi försöka vara förebilder för dem. Genom att barn ständigt befinner sig den närmsta utvecklingszonen behöver de tillåtas att samarbeta och samtala kring olika uppgifter (Körling (2012, ss.111-117). Uppdragskorten tillåter samarbete och pedagoger ska finnas med som stöttning och medforskare. Vi ska ge barnen utrymme att själva prova på uppdragen och hitta olika sätt att tolka och förstå uppgiften.

Även om vi har ett syfte med uppdragen ska vi inte rätta barnen och berätta vad vi tycker är rätt. Jag som pedagog ger inte omsorg om jag beter sig som en allvetare. Det vill säga att jag svarar direkt med ett ”rätt” svar då barnen inte förstår ett begrepp eller en fråga. En tillåtande atmosfär som uppmuntrar barnen till samtal kring uppdragen är omsorg. Det är även omsorg att ge barn utmaningar och tilliten att de klarar av uppdrag som kan uppfattas som svåra till en början. Tillsammans med andra barn och med en stöttande pedagog tar sig barnen igenom utmaningar och får en förståelse för processen (Körling 2012, s. 228).

_______________________________________________________________________

Referenser

(1) Carina Mattsson, workshop i matematik. Högskolan i Borås på Campus Varberg [2015-03-20] 

• Körling, Anne-Marie (2012). Nu ler Vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr 11. 1. uppl. Stockholm: Liber

Leijon, Marie (2013) Rummet som resurs förlärande och ilärande. I Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel & Leijon, Marie (red.) (2013). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. Lund: Studentlitteratur.

• Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
• Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
• 
  
• ________________________________________________________________________
• Berörda kursmål
• 
  
• • kritiskt granska och analysera olika vetenskapliga texter med relevans för kursens innehåll och för den kommande yrkesrollen. 
  • skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet. 
• • redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser.

TRAS som stöd för verksamheten

TRAS - Tidig Registrering Av Språkutveckling

TRAS(1) är ett observationsmaterial och syftet är att uppmärksamma och synliggöra verksamheten. Barnen observeras enskilt och ur samma perspektiv. Observationerna används sedan som ett underlag är utvärdering av verksamheten och som ett planeringsunderlag.

Läroplanen för förskolan (lpfö 98 rev.2010, s.5) beskriver att verksamheten ska anpassas till alla barn som vistas på förskolan. TRAS skapar möjligheter till att utveckla verksamheten så att barnens behov ska kunna bemötas på bästa sätt. Det är det egna arbetet som ska utvärderas och inte barnen. TRAS ska inspirera pedagoger till att ständigt anpassa verksamheten till barngruppens behov. TRAS ska användas en gång per år. 

Det som observeras med TRAS är:

• Uppmärksamhet
• Kommunikation
• Samspel
• Språkförståelse
• Uttal
• Språklig medvetenhet
• Meningsuppbyggnad
• Ordproduktion

TRAS består av en cirkel med de åtta kategorierna uppdelade i färgerna rött, grönt och blått.
Det finns tre rutor för varje område och det åldersuppdelat 2-3 år, 3-4 år, 4-5 år.

Fördelar

TRAS synliggör verksamheten och visar möjligheter och utvecklingsområden. Det visar vad pedagoger kan utveckla i sitt arbetssätt för att kunna bemöta behovet som finns i barngruppen. Körling (2012, s.55) menar att det är individen i gruppen vi ska utveckla, det håller jag med om. Genom att vi anpassar vårt arbetssätt och verksamheten så att den kan möta barngruppens behov gynnar det varje individ i gruppen. Barnen får en möjlighet att utvecklas efter sina egna förutsättningar, tillsammans med de andra barnen. TRAS leder till samarbete i arbetslaget och det gynnar planeringen och valet av arbetssätt i verksamheten. 

Frågorna som ska besvaras är tolkningsbara och genom ett gott samarbete i arbetslaget tolkas de på samma sätt och pedagogerna har då samma referensmått vid observationer. Det kan till exempel gälla hur länge pedagogerna anser att en stund är.

Nackdelar
TRAS kan upplevas som tidskrävande om det inte räknas med i planeringstiden utan görs då tillfälle ges under arbetsdagen. Används TRAS felaktigt kan det bero på bristande kunskap hos pedagoger angående observationsmaterialet. Då är det viktigt att få rätt kunskap och utbildning kring användandet av TRAS för att det ska bli möjligt att synliggöra och skapa möjligheter för utveckling av verksamheten. Om det används felaktigt finns det en risk att barnen blir bedömda istället för att fokus ska ligga på verksamheten. Brister och fel synliggörs istället för att fokusera på utvecklingsmöjligheter. Utan ett gott samarbete och diskussioner kring tolkningen av frågorna i TRAS kan observationer kring samma händelse tolkas på olika sätt och därmed försvåras analysen av observationerna.


Klicka på länken för mer information - TRAS

_______________________________________________________________________________

Referenser

• Körling, Anne-Marie (2012). Nu ler Vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr 11. 1. uppl. Stockholm: Liber

• Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
• Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
• _______________________________________________________________________________
• Berörda kursmål:

• redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter. 

Mötet med lera - Workshop

Vad händer om vi ger en 10 kilos lerklump till en barngrupp med ett till treåringar? Frågan fick vi av Mats Andersson(1) på en workshop i Bild. Direkt föreställde jag mig hur mötet med leran kan upplevas av barnen. Vill de testa att lyfta leran, smaka på den, gå eller hoppa på den? Det här tycker jag är ett bra sätt att introducera lera för barn, att lägga fram lera på bordet eller på golvet och låta dem själva utforska, klämma och känna. Genom att tillföra olika enkla redskap som till exempel skärtråd kan barn upptäcka nya sätt att utforska leran. Körling (2012, s. 45) nämner att den bästa läraren är den som vill dela barnens nyfikenhet och tillåta dem att utgå från sin nyfikenhet i utforskandet. Jag som pedagog bör ställa fram material och låta barnens nyfikenhet och intresse styra aktiviteten vidare. Visst styr jag aktiviteten till en viss del då jag väljer att barnen ska få utforska lera men det gör jag med ett syfte och jag utgår ifrån barnens intresse vid min planering av aktiviteter. 

Vi utforskande olika slags lera genom att gå på dem utan skor

Ett sätt att visa barnen att vi alla skapar och gör olika är att låta barnen hålla i en klump lera i handen och sedan klämma så hårt de kan(1). Sedan läggs leran på bordet och barnen får göra två ögon på sin lerklump. Nu har lerklumparna blivit figurer med en kropp och med ögon, ingen figur är den andra lik. Här blir det tydligt att det vi skapar är något eget och unikt. När barnen känner sig bekanta med lera kan pedagogen använda leran som ett medel för att utveckla barnens kunskaper inom andra ämnesområden som till exempel inom matematik. Barnen visualiserar ord och begrepp de hör till figurer och former i lera. Det är ett bra hjälpmedel för de barn som ännu inte kan tänka det abstrakta utan behöver få göra för att förstå. Det här är en väldigt bra och enkel aktivitet som lyfter olikheter som något positivt. Jag kommer absolut försöka hinna med den här aktiviteten under min verksamhetsförlagda utbildning.

Pedagogen kan ge barnen uppgifter och instruktioner på vad barnen kan forma med sin lera. Det ska vara ord som kan tolkas olika med fantasin och det finns ingen bestämd form som ses som det rätta. Det kan till exempel vara att forma en bit som är lång eller kort. Vad definierar barnen som långt eller kort, vad refererar de till? Pedagogen kan ställa frågan, vad finns det som är långt/kort? Här finns tillfälle för spännande diskussioner så det är viktigt att pedagogen är närvarande och tar tillfället i akt att ställa frågor. Andra begrepp som kan användas är att forma en stor, liten, krokig eller slingrig form. Barnen kan också skapa former som förmedlar olika känslor. Hur ser en arg, trött, ledsen eller en glad form ut? Svårighetsgraden på aktiviteterna anpassas efter barnens ålder och utveckling. Pedagogen kan samtala med barnen i alla åldrar om vad lera är och var den kommer ifrån. Det här är ett sätt att fläta samman naturvetenskap med estetiska lärprocesser. Fler frågor som kan vara intressanta att ställa är varför finns leran där den finns? varför finns den i olika färger? vad händer om vi lägger ut leran utomhus några veckor? Det är barnens svar på frågorna som leder utforskandet vidare och in på nya spår.

Bilden till vänster visar en figur av mina sammansatta figurer från workshopen. Jag fick bland annat forma långa, korta, krokiga och snirkliga former med leran.


Läroplanen för förskolan (lpfö 98 rev. 2010 s.10) beskriver att varje barn ska ges möjlighet att utveckla ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp. De ska få utveckla sin förmåga att förmedla tankar och upplevelser i många uttrycksformer som exempelvis bild och och lek. Genom att barnen får forma leran till olika begrepp och tolka uppgiften utifrån sina erfarenheter utvecklas deras förståelse och deras ordförråd. De jobbar konkret och det kan underlättar förståelsen för abstrakta begrepp, både för barn med svenska som hemspråk och för barn med svenska som andra språk.

Tips på en aktivitet! (4-6 år)

Inspirationen till aktiviteten fick jag på workshopen med Mats Andersson(1).

Pedagogen ber 4-5 barn att som tidigare nämnt forma leran till olika begrepp, som till exempel långt, kort, stort, litet och krokigt. När barnen känner sig färdiga med sina former ber pedagogen barnen att bygga ett högt torn med alla former tillsammans. Hur tolkar barnen uppgiften? Bygger de tornet på höjden ovanför bordet eller lägger de ner leran på golvet och bygger på längden? Hur samspelar de med varandra? Vilken tanke finns bakom sättet de bygger på? Pedagogen kan vara med som stöd och ställa frågor som synliggör barnens tankar. Diskussioner kan väckas mellan barnen, de kanske jämför sina långa eller korta former och samtalar om varför de ser ut på olika sätt. Barnen använder matematiken för att undersöka, reflektera och prova olika lösningar i aktiviteten (Lpfö 98 rev.2010, s.10) Den här aktiviteten inbjuder till spännande och lärorika samtal där barnen även utvecklar sin matematiska förmåga.

Min grupps tolkning av att bygga högt

Det pedagoger kan tänka på är att välja rätt lera som passar med syftet till aktiviteten. Är syftet att bekanta barnen med lera och undersöka den kan det vara bra att ställa fram olika sorters lera. Det ger barnen en möjlighet att jämföra och undersöka likheter och skillnader i konsistensen. Är tanken med aktiviteten att barnen ska utvecklas inom ett annat ämne som exempelvis matematik kan pedagogen lägga fram mjuk lera så att aktiviteten kan startas upp direkt. Ger vi barnen en hård lera läggs fokus på att knåda leran och göra den mjuk, det kan ta tid och mindre energi läggs då åt den tänkta aktiviteten. En god planering och flexibilitet skapar goda förutsättningar för barns lärande.

Under workshopen fick vi även prova på att blanda färger med en mjuk modellera. Vi utgick ifrån de fyra grundfärgerna, grön, röd, blå och gul. Tanken var att vi skulle skapa en färgskala med färger i olika nyanser. Det var intressant att blanda färgerna men eftersom vi utgick ifrån en färdig färgkarta fokuserade jag på att få till samma färger som jag såg på färgkartan och jag kände att det behövde bli "rätt". Hade jag gjort den här aktiviteten i en barngrupp hade jag inte visat barnen en färdig färgkarta utan jag skulle ha uppmuntrat barnen till att blanda färgerna fritt och utforska vilka färger som skapas vid blandningen.

Tack vare workshopen insåg jag vilka möjligheter en klump lera kan ha om vi bara låter kreativiteten och våra pedagogiska tankar ta plats i utforskandet.

__________________________________________________________________________

Referenser

(1) Mats Andersson. Workshop i Bild. Högskolan i Borås på Campus Varberg [2015-02-17]

• Körling, Anne-Marie (2012). Nu ler Vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr 11. 1. uppl. Stockholm: Liber

• Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
• Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
• 
  
• ____________________________________________________________________________
• Berörda kursmål:
• • utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande. 
• • skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet.

Vilka faktorer kan påverka språkprogressionen i andraspråket?

Läroplanen för förskolan (98 rev.2010, s.7) beskriver att när flerspråkiga barn utvecklar sitt modersmål får de en bättre möjlighet att utveckla sina kunskaper inom det svenska språket men även inom andra ämnen. Pedagoger ska respektera barnens modersmål och skapa förutsättningar för att barnens ska utveckla sitt andra språk, det vill säga svenska. De ska uppmuntra föräldrar till att prata barnens modersmål då barnen vistas hemma. På det här sättet får barnen en möjlighet att utvecklas inom båda språken. 

Barnen ska känna sig välkomna i förskolan och inte bara accepterade menar Svensson (2009, s.197). Ett positivt förhållningssätt hos pedagoger är viktigt för att barnen ska känna sig respekterade och välkomna i barngruppen. Svensson (2009, s.191) beskriver pedagogen som en viktig faktor när barn ska lära sig flera språk samtidigt. Jag som pedagog behöver prata tydligt, använda ett nyanserat talspråk, benämna upplevelser och upprepa ord. Dessa punkter är viktiga att tänka på som pedagog för att barnen som lär in ett nytt språk ska stöttas och uppmuntras i sitt lärande. 

Almingefeldt(1) och Svensson (2009, s.197) nämner att motivationen påverkar inlärning av andraspråket. Det finns flera faktorer som påverkar motivationen och språkprogressionen i andraspråket. Några av dem nämns i texten nedan och de togs upp på föreläsningen med Almingefeldt(1). Jag beskriver även vad jag som pedagog behöver tänka på för att stötta barnet.

Helheten

För att barn lättare ska utveckla ett andraspråk behöver barnet må bra både i kropp och själ(1). Barn kan må dåligt av mardrömmar, familjesplittring, utanförskap och ensamhet. Det kan leda till att barnet drar sig undan och undviker kontakt med andra eller så kan barnet bli utåtagerande och hamna lätt i konflikter med andra barn.

Pedagoger ska ha ett förhållningssätt som ger barnen trygghet, respekt och förutsägbarhet. De ska skapa rutiner och stabilitet som underlättar barnens vistelse på förskolan och dem en möjlighet att uppleva trygghet. En specialpedagog kan kopplas in om pedagoger upplever att barnet behöver det stödet.

Vistelsetid på förskolan

Barnens vistelsetid kan påverka språkprogressionen. Det är även viktigt att barnen vistas på förskolan en sammanhängande tid så att barnen får uppleva ett imorgon och ett igår(1). Det gör att barnen får möta andraspråket mer regelbundet och barnet upplever rutiner. Är barnet ledigt under en längre tid kan det påverka språkprogressionen negativt.

Pedagoger kan planera sin verksamhet så att barnen som vistas på förskolan 15 timmar får en möjlighet att vara delaktig i många olika aktiviteter. De kan även samtala med föräldrarna och erbjuda utökad tid för de barn som behöver det. Pedagoger kan nämna fördelarna med att barnen vistas mer på förskolan. 

Pedagoger

Pedagogers inställning och förhållningssätt är den viktigaste faktorn för barns språkprogression. Ett bra bemötande mot barnet och en positiv inställning till språk underlättar barns möte med andraspråket. Pedagoger ska ge barnen en möjlighet att uppleva normalitet, meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet(1). Genom att använda exchange tone och visa respekt uppmuntrar vi barnen till att våga möta och lära sig ett nytt språk. Vi ska visa stötta och visa en positiv inställning mot andra kulturer och språk.

_____________________________________________________________________

Referenser

(1) Emma Alminengefeldt. Föreläsning i Flerspråighet. Högskolan i Borås på Campus Varberg [2015-02-19]

• Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
• Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

• Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. 2., omarb. uppl. Lund: Studentlitteratur
• _______________________________________________________________________________

Berörda kursmål:
• redogöra för och problematisera olika villkor för hur barn med annat modersmål (L1) än svenska kan stödjas i sin språkutveckling, såväl i svenska som i sitt modersmål. 
• skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet. 

Textilmuseet i Borås - Workshop

Museipedagogen Karin Olsson Lindström från Textilmuseet i Borås besökte Högskolan och gav oss en inspirerande föreläsning och workshop i textil. Hon berättade hur de möter och arbetar med barngrupper som besöker Textilmuseet. De flesta utställningar som barnen får besöka är tillåtna att känna på om de inte står i glasmontrar. Det tycker jag är positivt då barn lär genom att känna, se, lyssna och dofta (Dahlbeck & Persson 2010, ss.191-192). På museet finns en avdelning med kläder från 1900 talet upphängda på galgar, hängandes på låg höjd. Här kan barnen prova alla kläder och accessoarer som hänger framme. Olsson Lindström(1) berättade att den här avdelningen är uppskattad av barn och det förstår jag. Mina erfarenheter av mina egna barn och av min verksamhetsförlagda utbildning säger mig att många barn gärna klär ut sig i leken. Här får de en möjlighet att pröva och leka med olika slags kläder, skor och accessoarer. Intill  klädavdelningen finns en pysselhörna där barnen kan skapa med olika slags material och verktyg. Det som ligger framme är fritt att använda. Jag tycker att det är underbart att miljön är tillåtande, att barnen själva får utforska och prova på olika slags aktiviteter.


På textilmuseet i Borås kan barngrupperna som besöker museet bli guidade av olika sagokaraktärer som bland annat pirater eller Pippi Långstrump. Olsson Lindström(1) berättade att några ur personalen brukar klä ut oss och spela en viss karaktär för att förhöja barnens positiva upplevelse av museet. De skapar då ett tema som genomsyrar museet. Läroplanen för förskolan (lpfö 98. rev.2010, s.9) beskriver att barn ska utveckla sin förmåga att leka och lära och det erbjuder de utklädda guiderna barngruppen. Barnen får titta på de aktuella utställningarna och de får skapa och leka med den utklädda personalen. De har roligt samtidigt som de utvecklar sina kunskaper.

"Det viktiga är att barnen har kul för då lär de sig!"

                                                 Karin Olsson Lindström

Det här tycker jag är en jättebra idé för att jag kommer ihåg mina museum besök från skoltiden. Jag har blandade upplevelser från besöken, mottagandet och förhållningssättet från lärare och personal på museet spelar en stor roll för hur barn upplever besöket. En tillåtande miljö lockar fram barnens nyfikenhet och utforskande. Upplever de museibesöket som lustfyllt blir det också lärorikt. Olsson Lindström(1) betonade vikten av att tänka på hela utflykten till museet och inte bara själva besöket på utställningen. Som pedagog behöver jag tänka på att barnen möter en ny miljö och för vissa barn är det kanske en helt främmande miljö ifall de inte har besökt ett museum tidigare. Förberedelserna och hela resan till museet är en av del av utflykten till museet och pedagoger ska tänka på att förmedla glädje under besöket och under resans gång. Det kommer skapa spännande minnen och det blir en bra utgångspunkt för vidare utforskande på förskolan.

Skapandet av en insekt

Textil kan utmana barnens matematiska tänkande och problemlösning. Barnen får med stöttning från pedagoger fläta samman teori och praktik i sitt lärande. En möjlighet att skapa förståelse och erfara nya kunskaper blir aktuell då barnen får ska med textil. Den språkliga utvecklingen gynnas då barnen sätter ord på sina upplevelser och samtalar om processen (Björkdahl Ordell, Eldholm & Hagstrand Velicu 2010, s.5). Med textil som redskap kan vi utmana barnen i utforskande både inom textilen och inom andra ämnen. Skapande med textil öppnar upp möjligheter för lustfyllda lärandesituationer.

När Textilmuseet i Borås flyttade till nya lokaler upptäckte de att vissa av kläderna på museet hade blivit angripna av klädesmalar. Deras första tanke var att det här endast var något negativt för det kan förstöra kläderna. En av museipedagogerna(1) blev nyfiken på att se hur klädesmalarna ser ut i förstoring och när hon letade fram och skrev ut bilder på klädesmalarna fick de en idé. Ett nytt tema skapades av detta. De skrev ut bilder på många olika slags insekter och besökarna fick skapa egna insekter av olika slags material. Detta fick även vi testa på workshopen.

På ett av borden i bildsalen fanns det mycket material framdukat. En stor låda med gamla slipsar fångade mitt intresse. Jag tyckte att formen på slipsarna påminde mig om en insektskropp. Vi fick fria händer och det blev jag glad över för kreativiteten är som störst hos mig när jag får pröva mig fram på olika sätt. Jag började med att välja ut två insekter på de utskrivna bilderna. Jag utgick till en början från klädesmalen och pälsmalen men när jag var färdig blev slutresultatet en stor fantasi-insekt. Jag fyllde slipsen med vadd och hittade ett pälsliknande snöre som jag lindade runt slipsen. Insekten fick även vingar som jag sydde fast med symaskin. 

Det var spännande att skapa med olika slags material på workshopen och idén tyckte jag var jättebra! Va roligt att museipedagogerna hittade något positivt i den negativa händelsen så att ett tema utvecklades. Hade jag besökt museet med en barngrupp då det här temat var aktuellt hade jag utvecklat besöket genom att utforska vidare om insekter. Beroende på vad barnen visar intresse för kan ett spännande tema ta form och leda in på lärorika aktiviteter. Genom att vi dukar fram mycket material får barnen möjlighet att skapa egna fantasi-insekter. Aktiviteten kan inledas med ett besök i naturen. Barnen kan själva fotografera insekter och dokumentera sin upptäckt. Bilderna kan skrivas ut om barnen vill utgå ifrån bilderna annars kan pedagogen uppmuntra barnen till att skapa en fantasi-insekt. När barnen har skapat en insekt kan diskussioner om var insekterna ska bo väckas. Det kan leda till nya aktiviteter där barnen kanske bygger bon och skapar nya i textil eller i annat material

Intresset kan leda arbetet i flera olika riktningar. Lyhörda pedagoger utvecklar aktiviteterna så att barnen får utforska insekter och naturen på ett meningsfullt sätt.Det finns olika vägar att ta när vi siktar mot ett nytt lärande och det kan som i det här inlägget vara textil. Olika ämnen används som ett redskap för att ta sig till ett nytt lärande. Att pedagoger kan vara flexibla och hitta nya vägar och ingångar till lärande är en viktig faktor för barnens utvecklingsmöjligheter. Detta benämner Leijon (2013, ss. 54-55) som medierat lärande. Pedagoger som är lyhörda och närvarande förstår vad barnen har intresse för just då och anpassar aktiviteter utifrån det. Tycker barnen om att skapa med textil kan det användas som ett medel för att till exempel utveckla barnens matematik och språkförmåga. Pedagoger som styrker sina syften med olika aktiviteter i styrdokumenten intar barn perspektiv och försöker utveckla aktiviteter så att de bemöter barnens behov. 

För mer information - Textilmuseet i Borås

___________________________________________________________________
Referenser

(1) Karin Olsson Lindström, Föreläsning och workshop i textil. Högskolan i Borås på Campus Varberg [2015-03-05]

• Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand-Velicu, Kerstin (2010).Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. 1. uppl. [Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell]

• Dahlbeck & Persson i Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.) (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

Leijon, Marie (2013) Rummet som resurs förlärande och ilärande. I Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel & Leijon, Marie (red.) (2013). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. Lund: Studentlitteratur.

• Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
• Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
• ______________________________________________________________________________
• Berörda mål
• • redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser.
• • skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet