Uppdragskort i Matematik

Läroplanen för förskolan (lpfö 98 rev. 2010, s.6) beskriver att verksamheten ska anpassas till barnens erfarenhetsvärld, intressen och drivkraft till att söka kunskaper. Det som känns meningsfullt och lustfyllt lärs in lättare och fortare än det vi upplever som svårt och främmande. Därför är det viktigt att som pedagog utgå ifrån barnens intressen och behov när vi planerar vår verksamhet. Upplever barnen aktiviteter som lustfyllda och spännande utvecklas de och erfar nya kunskaper samtidigt som de har roligt. Pedagogers förhållningssätt är en viktig faktor för hur barnen upplever olika situationer. Pedagoger som är positivt inställda och som visar glädje genom sitt förhållningssätt lockar fram barnens nyfikenhet. Pedagogers val av uttryckssätt och ordval påverkar hur och vad barnen lär sig. Miljön kring aktiviteterna kan uppmuntra och utmana lärandet hos barn men även begränsa det (Leijon 2013, ss.62-63). Pedagoger bör vara medvetna om vad den sociala och den fysiska miljön erbjuder barnen och ständigt förändra och anpassa den efter barngruppens aktuella behov. Det leder till en lärorika aktiviteter och lekar.

Pedagoger som förbereder och planerar aktiviteter i förväg skapar goda förutsättningar för en verksamhet som kan flyta på i en lugn takt utan stress och orosmoment för vad aktiviteten ska innehålla och hur den ska utföras. En förberedd väska eller påse med ett uppdragskort och passande material till uppdraget underlättar vid skogsutflykter, eller vid tillfällen då barnen visar intresse för någonting de ser. Då kan väskan eller påsen tas fram och aktiviteten kan startas upp direkt. Det sparar tid då barngruppen ska iväg till skogen och det underlättar för dagar då det händer mycket i verksamheten och pedagoger kanske inte har tid att hitta på nya aktiviteter. Samlingen med uppdragskorten bör förnyas och utvecklas då barnen visar intresse för någonting nytt eller då pedagoger får nya tips och idéer från omgivningen eller från litteratur.

Även om uppdragskort är ett bra sätt att arbeta på tycker jag som tidigare nämnt i det förra inlägget att pedagoger bör vara spontana och improvisera i situationer de befinner sig i med barnen. Uppdragskorten kan skrivas i samband med att pedagogen upptäcker ett nytt intresse hos barnen. Variation, flexibilitet och samtal med barnen om kommande aktiviteter leder till meningsfulla och lärorika aktiviteter där barn får utvecklas utifrån sina egna förutsättningar.

Carina Mattson(1) visade oss en stor variation av uppdragskort och tillhörande material. Vi fick prova aktiviteterna och jag kan absolut tänka mig att prova det här under min verksamhets förlagda utbildning(VFU). På bilderna nedan visas fem tycken uppdragskort med tillhörande material från workshopen(1).

Det vi fick prova på var bland annat:

1. Ljudmemory - Urskilja och para ihop

2. Fundera på hur många fordon vi kan skapa med träknapparna(däck) - Sortering

3. Doftmemory - Sinnen

4. Hur långt blir äppelskalet - Vardags teknik

5. Lägga kottarna runt en kompis som ligger ner. Hur många behöver vi? - Antal

Mål i Läroplanen för förskolan som berörs med dessa fem uppdrag

Förskolan ska sträva efter att varje barn:

• utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp.
• ..utforskar hur enkel teknik fungerar 
• utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar.
• utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka och undersöka.  (Lpfö 98 rev.2010, s.10)

Det jag tyckte var positivt var att uppdragen ska utföras tillsammans med en kompis. Genom samspel och kommunikation blir lärandet meningsfullt och när man får dela det med en kompis blir det också lustfyllt.

Allt är relation och barn lär av varandra och av vuxna. Vill vi att barn ska lära sig någonting nytt ska vi försöka vara förebilder för dem. Genom att barn ständigt befinner sig den närmsta utvecklingszonen behöver de tillåtas att samarbeta och samtala kring olika uppgifter (Körling (2012, ss.111-117). Uppdragskorten tillåter samarbete och pedagoger ska finnas med som stöttning och medforskare. Vi ska ge barnen utrymme att själva prova på uppdragen och hitta olika sätt att tolka och förstå uppgiften.

Även om vi har ett syfte med uppdragen ska vi inte rätta barnen och berätta vad vi tycker är rätt. Jag som pedagog ger inte omsorg om jag beter sig som en allvetare. Det vill säga att jag svarar direkt med ett ”rätt” svar då barnen inte förstår ett begrepp eller en fråga. En tillåtande atmosfär som uppmuntrar barnen till samtal kring uppdragen är omsorg. Det är även omsorg att ge barn utmaningar och tilliten att de klarar av uppdrag som kan uppfattas som svåra till en början. Tillsammans med andra barn och med en stöttande pedagog tar sig barnen igenom utmaningar och får en förståelse för processen (Körling 2012, s. 228).

_______________________________________________________________________

Referenser

(1) Carina Mattsson, workshop i matematik. Högskolan i Borås på Campus Varberg [2015-03-20] 

• Körling, Anne-Marie (2012). Nu ler Vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr 11. 1. uppl. Stockholm: Liber

Leijon, Marie (2013) Rummet som resurs förlärande och ilärande. I Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel & Leijon, Marie (red.) (2013). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. Lund: Studentlitteratur.

• Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
• Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
• 
  
• ________________________________________________________________________
• Berörda kursmål
• 
  
• • kritiskt granska och analysera olika vetenskapliga texter med relevans för kursens innehåll och för den kommande yrkesrollen. 
  • skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet. 
• • redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser.