Mötet med lera - Workshop

Vad händer om vi ger en 10 kilos lerklump till en barngrupp med ett till treåringar? Frågan fick vi av Mats Andersson(1) på en workshop i Bild. Direkt föreställde jag mig hur mötet med leran kan upplevas av barnen. Vill de testa att lyfta leran, smaka på den, gå eller hoppa på den? Det här tycker jag är ett bra sätt att introducera lera för barn, att lägga fram lera på bordet eller på golvet och låta dem själva utforska, klämma och känna. Genom att tillföra olika enkla redskap som till exempel skärtråd kan barn upptäcka nya sätt att utforska leran. Körling (2012, s. 45) nämner att den bästa läraren är den som vill dela barnens nyfikenhet och tillåta dem att utgå från sin nyfikenhet i utforskandet. Jag som pedagog bör ställa fram material och låta barnens nyfikenhet och intresse styra aktiviteten vidare. Visst styr jag aktiviteten till en viss del då jag väljer att barnen ska få utforska lera men det gör jag med ett syfte och jag utgår ifrån barnens intresse vid min planering av aktiviteter. 

Vi utforskande olika slags lera genom att gå på dem utan skor

Ett sätt att visa barnen att vi alla skapar och gör olika är att låta barnen hålla i en klump lera i handen och sedan klämma så hårt de kan(1). Sedan läggs leran på bordet och barnen får göra två ögon på sin lerklump. Nu har lerklumparna blivit figurer med en kropp och med ögon, ingen figur är den andra lik. Här blir det tydligt att det vi skapar är något eget och unikt. När barnen känner sig bekanta med lera kan pedagogen använda leran som ett medel för att utveckla barnens kunskaper inom andra ämnesområden som till exempel inom matematik. Barnen visualiserar ord och begrepp de hör till figurer och former i lera. Det är ett bra hjälpmedel för de barn som ännu inte kan tänka det abstrakta utan behöver få göra för att förstå. Det här är en väldigt bra och enkel aktivitet som lyfter olikheter som något positivt. Jag kommer absolut försöka hinna med den här aktiviteten under min verksamhetsförlagda utbildning.

Pedagogen kan ge barnen uppgifter och instruktioner på vad barnen kan forma med sin lera. Det ska vara ord som kan tolkas olika med fantasin och det finns ingen bestämd form som ses som det rätta. Det kan till exempel vara att forma en bit som är lång eller kort. Vad definierar barnen som långt eller kort, vad refererar de till? Pedagogen kan ställa frågan, vad finns det som är långt/kort? Här finns tillfälle för spännande diskussioner så det är viktigt att pedagogen är närvarande och tar tillfället i akt att ställa frågor. Andra begrepp som kan användas är att forma en stor, liten, krokig eller slingrig form. Barnen kan också skapa former som förmedlar olika känslor. Hur ser en arg, trött, ledsen eller en glad form ut? Svårighetsgraden på aktiviteterna anpassas efter barnens ålder och utveckling. Pedagogen kan samtala med barnen i alla åldrar om vad lera är och var den kommer ifrån. Det här är ett sätt att fläta samman naturvetenskap med estetiska lärprocesser. Fler frågor som kan vara intressanta att ställa är varför finns leran där den finns? varför finns den i olika färger? vad händer om vi lägger ut leran utomhus några veckor? Det är barnens svar på frågorna som leder utforskandet vidare och in på nya spår.

Bilden till vänster visar en figur av mina sammansatta figurer från workshopen. Jag fick bland annat forma långa, korta, krokiga och snirkliga former med leran.


Läroplanen för förskolan (lpfö 98 rev. 2010 s.10) beskriver att varje barn ska ges möjlighet att utveckla ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp. De ska få utveckla sin förmåga att förmedla tankar och upplevelser i många uttrycksformer som exempelvis bild och och lek. Genom att barnen får forma leran till olika begrepp och tolka uppgiften utifrån sina erfarenheter utvecklas deras förståelse och deras ordförråd. De jobbar konkret och det kan underlättar förståelsen för abstrakta begrepp, både för barn med svenska som hemspråk och för barn med svenska som andra språk.

Tips på en aktivitet! (4-6 år)

Inspirationen till aktiviteten fick jag på workshopen med Mats Andersson(1).

Pedagogen ber 4-5 barn att som tidigare nämnt forma leran till olika begrepp, som till exempel långt, kort, stort, litet och krokigt. När barnen känner sig färdiga med sina former ber pedagogen barnen att bygga ett högt torn med alla former tillsammans. Hur tolkar barnen uppgiften? Bygger de tornet på höjden ovanför bordet eller lägger de ner leran på golvet och bygger på längden? Hur samspelar de med varandra? Vilken tanke finns bakom sättet de bygger på? Pedagogen kan vara med som stöd och ställa frågor som synliggör barnens tankar. Diskussioner kan väckas mellan barnen, de kanske jämför sina långa eller korta former och samtalar om varför de ser ut på olika sätt. Barnen använder matematiken för att undersöka, reflektera och prova olika lösningar i aktiviteten (Lpfö 98 rev.2010, s.10) Den här aktiviteten inbjuder till spännande och lärorika samtal där barnen även utvecklar sin matematiska förmåga.

Min grupps tolkning av att bygga högt

Det pedagoger kan tänka på är att välja rätt lera som passar med syftet till aktiviteten. Är syftet att bekanta barnen med lera och undersöka den kan det vara bra att ställa fram olika sorters lera. Det ger barnen en möjlighet att jämföra och undersöka likheter och skillnader i konsistensen. Är tanken med aktiviteten att barnen ska utvecklas inom ett annat ämne som exempelvis matematik kan pedagogen lägga fram mjuk lera så att aktiviteten kan startas upp direkt. Ger vi barnen en hård lera läggs fokus på att knåda leran och göra den mjuk, det kan ta tid och mindre energi läggs då åt den tänkta aktiviteten. En god planering och flexibilitet skapar goda förutsättningar för barns lärande.

Under workshopen fick vi även prova på att blanda färger med en mjuk modellera. Vi utgick ifrån de fyra grundfärgerna, grön, röd, blå och gul. Tanken var att vi skulle skapa en färgskala med färger i olika nyanser. Det var intressant att blanda färgerna men eftersom vi utgick ifrån en färdig färgkarta fokuserade jag på att få till samma färger som jag såg på färgkartan och jag kände att det behövde bli "rätt". Hade jag gjort den här aktiviteten i en barngrupp hade jag inte visat barnen en färdig färgkarta utan jag skulle ha uppmuntrat barnen till att blanda färgerna fritt och utforska vilka färger som skapas vid blandningen.

Tack vare workshopen insåg jag vilka möjligheter en klump lera kan ha om vi bara låter kreativiteten och våra pedagogiska tankar ta plats i utforskandet.

__________________________________________________________________________

Referenser

(1) Mats Andersson. Workshop i Bild. Högskolan i Borås på Campus Varberg [2015-02-17]

• Körling, Anne-Marie (2012). Nu ler Vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr 11. 1. uppl. Stockholm: Liber

• Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
• Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
• 
  
• ____________________________________________________________________________
• Berörda kursmål:
• • utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande. 
• • skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet.