Vem ska trösta knyttet?

Sagan om knyttet som var rädd för ensamheten i sitt hus så han begav sig ut på ett äventyr i världen.

Jag fick hem en broschyr från Gislaveds bibliotek och där fick jag se att en dockteater skulle visas. När jag läste vidare fick jag reda på att det teatern spelas upp med skuggor och jag blev nyfiken på det. Läroplanen för förskolan (lpfö 98. rev.2010, s.7) beskriver att förskolan ska sträva efter att barnen ska få möjlighet att kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer som bland annat bild, rörelse, sång och drama. Min tanke var att se hur aktörerna använder sig av skuggor, rörelse och sång. Jag var nyfiken på hur jag kan arbeta med detta på förskolan. 

När vi stod i utanför dramasalen och väntade på att få komma in smög sig en av skådespelarna igenom folkmassan och hon satte sig på golvet bredvid kön. Hon började lägga fram vita stenar framför sig utan att säga ett ord och det fångande barnens intresse. De blev tysta och tittade på henne medans hon la ut stenarna och plockade ihop dem igen. Jag blev fascinerad över hur hon på ett så enkelt sätt kunde fånga barnens intresse och utan ord berätta att nu börjar det hända något. När hon hade plockat ihop sina stenar gick hon fram till dörren och välkomnade alla barn och vuxna. 

Barnen blev delaktiga i teatern då knyttet skulle skriva ett brev och han inte visste hur han skulle formulera sig. Barnen som tittade på teatern hjälptes åt att skriva ett brev om hur en kompis ska vara. De berättade och skådespelarna skrev brevet. Barnen var inte bara åskådare utan de var även medverkande i teatern. De lyckades fånga barnens intresse och inkludera dem på ett roligt sätt. Något mer jag tyckte var spännande var att skuggfigurerna kunde röra på huvudet och på armarna. Det gjorde dem mer levande och det mer rörelse i skuggorna. Det gjorde mig nyfiken på att ta reda på hur man kan skapa en rörlig skuggfigur.

Bild lånad från Gislaveds Bibliotek

Jag hade absolut kunnat ta med mig en barngrupp till den här dockteatern med skuggor. Innehållet var händelserikt och budskapet var viktigt. Att vi ska vara snälla mot varandra och dela med oss av våra känslor och tankar. Temat vänskap är något som kan utvecklas efter ett besök på teatern och det här är ett bra sätt för barnen att få uppleva drama och sång.

Skuggteater är något jag vill testa med en barngrupp. Det hade kunnat utvecklas till ett tema. Barnen kan hitta på en egen saga om ett ämne, som exempelvis vänskap. När sagan är färdig kan sagans karaktärer skapas på liknande sätt som figurerna i dockteatern om knyttet. Har barnen andra idéer ska de uppmuntras och stöttas. Barnen kan även skapa en scen och här får de fundera på och utforska hur de behöver bygga upp scenen och duken för att figurerna ska synas från andra sidan. Frågor som barnen kan utforska är exempelvis: Från vilket håll ska vi lysa med ficklampan och vad händer om vi lyser på figuren på nära håll jämfört med att lysa med ficklampan från ett längre avstånd? Många intressanta frågor kan väckas som visar vad som blir nästa steg i skapandet.

Det här kan vara ett bra sätt för barnen att prova på att berätta en historia, att agera och inta en roll. Det är figurerna som står i fokus och det tror jag underlättar för barn som inte riktigt vågar ta för sig och stå i centrum. Känslan av att behöva prestera bra minskar då de intar en roll och spelar en viss karaktär(1). Den här övningen ger barnen en möjlighet att träna på att berätta, reflektera och uttrycka tankar och känslor med ord (Lpfö 98 rev.2010, s.10). 

Ett annan aktivitet för barn i alla åldrar kan vara att barnen i till exempel en samling ska uttrycka olika känslor med ansiktsuttryck och med sitt kroppsspråk. Barnen kan själva välja en känsla de vill förmedla och sedan kan de andra barnen berätta vilken känsla de tror att det är. Ju fler känslouttryck barnen möter desto lättare blir det för dem att känna igen ett visst känslouttryck (Öhman 2003, s.203). Det leder till att barnen lättare förstår vad andra barn och vuxna förmedlar med sina uttryck. Med de allra minsta barnen kan en enkel aktivitet som att röra sig framför en overhead vara spännande. Overheaden eller projektorn skapar skuggor av barnen på väggen. Barnen får utforska skuggorna och se hur de förändras när de gör olika rörelser med kroppen. Här kan pedagogen ge förslag på hur barnen kan röra sig som exempelvis att flaxa med vingarna som en fågel eller hoppa runt som en groda. 

För mig har drama verkat svårt och krångligt att göra med barnen. Men efter inspiration från högskolan, kurslitteraturen och dockteatern har jag börjat se enkelheten och möjligheterna med det. Jag som pedagog kan på ett enkelt och lekfullt sätt låta barnen möta drama. Dramat kan även användas som ett medel för att barnen ska utveckla sin förståelse inom andra ämnen som i det här fallet naturvetenskap(skuggor). Barnens frågor ska ses som ett tillfälle för lärande menar Körling (2012, ss.162-163). Istället för att jag som pedagog ska berätta om vad som händer med exempelvis figurerna när ficklampan riktas mot dem från olika håll ska frågan ses som en utgångspunkt för lärande. Pedagogen ska istället erbjuda barnen en möjlighet att se och själva försöka hitta olika vägar till förståelse. På det sättet tror jag att lärandet blir mer meningsfullt för att barn får pröva sig fram och reflektera kring sitt utforskande. 

Jag ser fram emot att testa olika drama övningar på förskolan som jag har inspirerats av under två workshops med Gunilla Fihn(1) och förhoppningsvis lär jag mig ännu mer om dramats möjligheter.

Dockteatern är baserad på boken 

med titeln Vem ska trösta knyttet?, skriven av Tove Jansson

______________________________________________________________

Referenser

(1) Karin Lindahl. Workshop i Musik. Högskolan i Borås på Campus Varberg [2015-02-03]

Körling, Anne-Marie (2012). Nu ler Vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr 11. 1. uppl. Stockholm: Liber

• Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
• Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

• Öhman, Margareta (2003). Empati genom lek och språk. 2., [aktualiserade] uppl. Stockholm: Liber

• _______________________________________________________________________
• Berörda kursmål

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser. 

• skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet. 

Ett spännande besök på Universeum i Göteborg

Jag valde att göra ett bildspel som hör till texten nedan

Jag valde att göra ett besök på Universeum tillsammans med min syster och mina två barn som är i förskoleåldern. Min tanke var att se hur de upplevde besöket och hur jag skulle kunna arbeta med det vi ser på Universeum när jag är ute på min nästa verksamhetsförlagda utbildning(VFU) . Besöket på Universeum tog en heldag för det fanns sju våningar att besöka och varje våning fanns det mycket spännande saker att uppleva och titta på.

Karta över de sju våningarna

Vattnets väg

Vi åkte upp till femte våningen med diagonalhissen. Redan här väcktes frågor hos barnen, de undrade hur hissen kan åka snett åt sidan för deras erfarenhet av hissar är att de endast åker upp eller ner. Vi pratade om hur det känns i kroppen då hissen börjar åka och då den bromsar in. På femte våningen besökte vi Vattnets väg. Här tittade på svenskt vattendrag och vi såg bland annat fiskar, ormar, fåglar och olika slags växter. Miljön var spännande utformad med ett utkikstorn där besökarna kunde se över platsen bättre. Något jag tyckte var positivt var att många av de akvarium som fanns där var öppna uppifrån och barnen hade en möjlighet att titta på fiskarna ur olika perspektiv, både från sidan och uppifrån. Vi diskuterade fiskarnas storlek och form beroende på ur vilket perspektiv vi tittade på dem. 

Akvariehallen

Efter Vattnets väg besökte vi Akvariehallen, vi kom precis i tid för matningen av hajarna. Vi satt på golvet framför det största akvariet och en anställd berättade om hajarna och om fiskarna. Det hon berättade verkade uppskattas av barnen som satt och lyssnade för de ställde frågor och skrattade då och då. Den här aktiviteten hade jag absolut kunnat ta med en barngrupp till. Matningen tog cirka 15 minuter och barnen fick se hajarna och fiskarna på nära håll samtidigt som de fick höra spännande fakta. Efter matningen fick barnen känna på en sågfisks så kallade såg som den använder för att fånga fisk med. 

Istiden

Den här utställningen fanns ute på terrassen och den handlade om Istiden och mest om mammutar. Det första vi kunde se var ett slags stort brunt tält, där inne fick vi se en mammut unge liggandes i en glasmonter. Runt om mammutungen fanns det trälådor med luckor som gick att öppna. Trälådorna var i olika storlekar och de log på olika höjd. Barnen kunde öppna luckorna och titta in, det var uppskattat både av barnen och av mig som en vuxen och en pedagog. Här fanns det fakta om mammuten och om andra djur som levde på Istiden. Vi kunde till och med se ett provrör med blod från en mammut. Det positiva var att fakta var spännande och det fanns föremål att titta och känna på. Det mindre positiva var att en vuxen måste läsa skylten i lådan för att barnen ska förstå innehållet. En knapp med en berättarröst barn kan trycka på hade varit jättebra! Det hade underlättat om jag som pedagog hade kommit hit med en barngrupp, då hade de kunnat utforska tälten på egen hand med mig som stöd. 

Det gick runt en guide i tältet och han visade min son en rekonstruktion av en tand från en sabeltandad tiger. Svensson (2009, s.199) beskriver att barn med svenska som andra språk får en större möjlighet att utveckla sitt språk (svenska) om de får möta nya kunskaper på ett praktiskt sätt. Vi fick känna på tanden samtidigt som vi tittade på en riktig skalle från en sabeltandad tiger, de långa tänderna satt kvar. Här fick min son både känna, titta och lukta på tanden samtidigt som killen berättade om tanden. Han upplevde en ny kunskap med flera av sina sinnen. Guiden var trevlig och berättade gärna om föremålen i tältet. Det tyckte jag var positivt för det förhöjde barnen upplevelse ännu mer. 

Utanför tälten såg vi stora rekonstruktioner av djuren som levde under Istiden. Vi kunde bland annat se en mammutfamilj, noshörningar och sabeltandade tigrar. Vid djuren fanns det skyltar med fakta och bilder. De läste jag upp för barnen och vi samtalade om djuren. Längst in på utställningen fanns det ett tält vi kunde gå in. Där satt vi och lyssnade på en saga som hördes från högtalarna. Sagan handlade om hur en familj levde och jagade mammutar för att ha mat och för att använda pälsen till olika ändamål. Barnen satt kvar under hela sagostunden och efteråt samtalade vi om här det kan ha varit att leva under Istiden. Barnens tankar var intressanta att lyssna på och jag började direkt tänka på hur detta skulle kunna utvecklas till ett tema på förskolan. Det fanns mycket spännande att utgå ifrån, det gäller bara att dokumentera barnens utforskande och deras tankar.

Regnskogen

Att kliva in i Regnskogen var som att kliva in i en annan värld. Det var varmt, fuktigt och det luktade annorlunda. Barnen märkte också det här direkt och de undrade varför det var varmare här än på andra avdelningarna och varför det luktade så konstigt. Regnskogen är fördelad på fem våningar och vi tog oss igenom regnskogen genom att ta trapporna upp och ner. Även om det finns hissar tror jag att den här miljön att lite sämre anpassad för barnvagnar och för rullstolar. Det var spännande att djuren var fria och vi kunde se dem röra sig fritt. En liten apa satt på trappan när vi skulle gå upp en våning och det var väldigt uppskattat av barnen. Fler djur vi såg var tukaner, pirayor, leguaner och fjärilar. Här kan intressanta diskussioner väckas kring naturen och skillnaderna mellan regnskogen och den svenska skogen. 

Rymden

På den här avdelningen får barnen uppleva rymden, rymdresor och se hur livet på en rymdstation kan vara. De fick leka med gravitationen och prova på att åka upp och ner i en rymdstol. Stolen släppte ut luft varje gång den åkte ner och det ledde till ett samtal kring lufttryck. Vilken tur att jag har haft möjligheten att utveckla min förståelse för naturvetenskap på högskolan. Jag kände mig mer trygg när barnen ställde frågor även om jag vet att jag inte ska vara en allvetare (Körling 2012, ss.162-163). Barnens frågor såg jag som lärandesituationer där vi tillsammans utforskar olika fenomen. Visst frågade jag barnen vad de trodde hände men ibland så ville de bara veta hur sakerna fungerade och då kändes det tryggt att jag kunde berätta det jag visste och sedan utvecklades diskussionen utifrån barnens tankar kring fenomenet. Det fanns en gravitationstratt där barn kunde lägga på kulor som då åker runt i cirklar tills de ramlar ner i trattens öppning. En stor skylt förklarade vad det är som händer med kulorna och varför de dras neråt mot öppningen. 

Teknoteket

Den här avdelningen erbjöd barn aktiviteter som att bygga med mjuka klossar, skapa kulbanor, elektriska kretsar och robotar. Lokalen var stor och den ena sidan var fylld med skumgummi bitar i olika storlekar och former. Björklund (2008, s.20) nämner att barn behöver utmanas och möta problemsituationer för att utveckla sin matematiska kompetens och sin förståelse för innebörden i matematiska begrepp. På den här avdelningen får barn prova på olika aktiviteter och möta problemlösningar i bland annat bygget och skapandet. En närvarande pedagog synliggör det barnen gör och benämner begrepp med dess rätta namn. Eftersom Universeum hade ett haj-tema då vi var där kunde barnen bygga eller måla egna hajar som sedan sattes upp på informationsdisken. Det här tycker jag är en rolig aktivitet då barnens skapande blir en del av Universeum.

Naturens superkrafter

Här fick barnen uppleva naturens krafter och se hur de har inspirerat till ny teknik. Barnen fick prova på olika experiment och aktiviteter. Favoritaktiviteten var väggen gjord av kardborre. Barnen fick ta på sig en dräkt och sedan hoppade de upp mot väggen och jag hjälpte till att lyfta upp dem. Kardborren på dräkten sattes fast med kardborren på väggen och detta tyckte barnen var spännande. De provade även att hoppa mot väggen utan dräkten och vi samtalade om varför det inte fungerade utan dräkten. Vi pratade om friktion och om tyngdkraften. Carina Mattsson(1) nämnde att vi behöver omvandla teorin till praktik utan att krångla till det för mycket för barnen. Den här avdelningen tillät barnen att leka fram nya kunskaper inom matematik och naturvetenskap utan att det blev krångligt, de lekte och provade sig i de olika aktiviteterna.Genom att vi som pedagoger sätter ord på barnens upplevelser och benämner ord som friktion och tyngdkraft utvecklas deras förståelse för olika begrepp inom naturvetenskap.

Tankar

Efter lek och utforskande på dessa sju avdelningar kände jag att barnen var trötta men nöjda med besöket. Vi missade avdelningen i källaren som kallas för Jobbis. Vi har varit där vid ett tidigare besök och där kan barnen klättra, leka på en byggarbetsplats, leka kapten på ett fartyg och mycket mer. Jag kände att det vi hade besökt räckte för den här dagen. Hade jag som pedagog planerat för ett besök på Universeum med en barngrupp hade jag avgränsat besöket till en till max tre avdelningar för att barnen ska ges tid att utforska avdelningarna och kunna ta in och reflektera över det de utforskar. Besöket kan sedan utvecklas på förskolan med fler experiment inom naturvetenskapen och matematik. Ett besök på Universeum ger ett bra underlag för ett kommande tema eller som en avslutning på ett tema. Jag rekommenderar absolut Universeum, barnen får leka och utforska matematik och naturvetenskap på ett lustfyllt sätt! 

Länk för mer information - Universeum Göteborg

___________________________________________________________________

Besök på Universeum med en barngrupp berör bland annat följande mål i Läroplanen för förskolan.

Förskolan ska sträva efter att varje barn:

• utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära
• utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar samt försöker förstå andras perspektiv
• utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar
• utvecklar sitt intresse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra
• utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysiska fenomen
• utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap 

(Lpfö 98. rev.2010, ss.9-10]

____________________________________________________________________

Referenser

(1) Carina Mattsson, Workshop i matematik. Högskolan i Borås på Campus Varberg [2015-03-20]

• Björklund, Camilla (2008). Bland bollar och klossar: matematik för de yngsta i förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Körling, Anne-Marie (2012). Nu ler Vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr 11. 1. uppl. Stockholm: Liber

• Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
• Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

• Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. 2., omarb. uppl. Lund: Studentlitteratur
• _______________________________________________________________________________