tisdag 26 maj 2015

Arbeta utifrån Bornholsmodellen

Bornholmsmodellen(1) är en strukturell metod som även kan kallas för Ljudningsmetoden. Materialet är utformat och byggt utifrån ett projekt på Bornholm i Danmark. Lundberg (2007, ss.6-7) visade i sin forskning att barn som får ägna en liten stund av sin vardag till språklekar kommer få en bättre förutsättning för läs och skrivinlärningen. De får en förståelse att man kan ljuda ihop olika fenomen och bilda ord, att ljuden inte bara en betydelse utan även en ljudmässig form och att orden kan få en helt annan betydelse om man byter ut fonem. Bornholmsmodellen utvecklar barnens fonologiska medvetenhet vilket innebär att barnen blir medvetna om den ljudmässiga uppbyggnaden av orden.
Föreläsningen(1) på Högskolan som belyste Bornholmsmodellen gav mig en bra förståelse för den här metoden. Jag fick kunskaper om att Bornholmsmodellen lägger fokus på språkljudet och inte på stavningen. Orden bryts ned i språkljud och man jobbar med var i ordet barnen hör ett visst språkljud. Det görs genom olika slags språklekar men även med rim och ramsor.


Förståelsen utvecklades då jag fick arbeta praktiskt med det på min verksamhetsförlagda utbildning. Förskoleklassen jag fick vara med i arbetade delvis utifrån den här metoden. Barnen fick utskrivna papper med olika bilder på, läraren berättade vad bilderna föreställde och tillsammans nämndes orden. Den här aktiviteten kallas för Ljudjakt och det gick ut på att barnen skulle ringa in bilderna som innehöll ljudet läraren frågade efter. Barnen fick bland annat ringa och skriva bokstaven bredvid bilderna då de hörde språkljudet S, L och O i början av ordet(Ett språkljud per papper). Den här aktiviteten utvecklar barnens fonologiska medvetenhet då de lyssnar på orden och förstår att ett visst ljud inte passar ihop med de andra ljuden. Under några av samlingarna jag var med på fick barnen dra ett kort ut påsen som läraren höll i och lägga bilden under rätt bokstav. På golvet fanns två bokstäver och innan aktiviteten börjar ljudar barnen och läraren bokstäverna tillsammans. Även här får barnen lyssna efter det första ljudet i ordet och sedan para ihop det med rätt bokstav. Under en samlingarna jag ledde valde jag att börja med en språklek som går ut på att barnen ska sätta ihop två ord och bilda nya ord som då får en ny betydelse. Lundberg (2007, s.20) nämner att språklekar i förskoleklass skapar ett lekfullt sätt att möta språkljud och bokstäver som senare kan underlätta för avkodningskraven i skolan.




Tanken med Bornholsmodellen är att pedagoger ska utgå från ett förutbestämt schema som är utformat för 15 veckor och det ska helst vara en sammanhängande period (Lundberg 2007, s. 25). Jag diskuterade den här tidsplanen med min handledare och hon berättade att inte riktigt följer tidsplanen utan de väljer ut de språklekar de tycker passar klassen. De blandar även dessa språklekar med material från Mamma Mu för de anser att de är lättare att förstå för barnen. Mamma mu är ett av material som består av språk och matematik lekar. Min handledare har valt att utgå ifrån barnens utvecklingsnivå och anpassar materialet efter varje barns behov. Det tycker jag är väldigt positivt och det är så jag vill arbeta när jag är färdigutbildad. Genom att utgå från varje barns behov ger vi dem de bästa förutsättningarna för lärande.


Bornholmsmodellen är vetenskapligt belagd(1) och det skapar förtroende för materialet. Jag tror ändå att det kan vara svårt att utgå ifrån tidsplanen som anges. En del av aktiviteterna kan upplevas som för svåra för vissa barn medan andra barn upplever samma aktiviteter som tråkiga då det blir alldeles för lätt och ingen utmaning sker i barnets lärande. Björkdahl Ordell, Eldholm och Hagstrand Velicu (2010, s.14) beskriver att barn behöver en positiv självbild för att de ska vilja utveckla sin kommunikationsförmåga. Genom att vi stöttar och utmanar dem får de en möjlighet att utveckla sin kommunikationsförmåga och sin språkliga medvetenhet. Alla barn är olika och de befinner sig inte på samma nivå utvecklingsmässigt. Vi behöver möta deras behov och stötta dem så deras självbild blir positiv och de får uppleva att de blir blir hörda och stöttade i sitt lärande.


Som pedagog vill jag anpassa aktiviteter och uppgifter efter min barngrupp/klass. Alla barn ska känna att de kan vara delaktiga och att de utmanas i sitt lärande. Jag håller med om Bornholmsmodellen är ett bra material för att det utvecklar barnen fonologiska medvetenhet. Trots det hade nog jag precis som min handledare blandat material för att jag ska kunna möta barnens utvecklingsbehov och ge dem de bästa förutsättningarna för lärande.

_________________________________________________________________
Referenser

(1) Ann-Katrin Svensson. Föreläsning Flerspråkighet. Högskolan i Borås på Campus Varberg [2015-02-19]


  • Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand-Velicu, Kerstin (2010).Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. 1. uppl. [Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell]
  • Lundberg, Ingvar (2007). Bornholmsmodellen: vägen till läsning : språklekar i förskoleklass. 1. uppl. Stockholm: Natur & kultur
  • __________________________________________________________________________
  • Berörda kursmål
• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser. 
• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser. 
• kritiskt granska och analysera olika vetenskapliga texter med relevans för kursens innehåll och för den kommande yrkesrollen. 
• skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar