Sista veckan av min verksamhetsförlagda utbildning

Den sista veckan av VFUn har jag fokuserat på att göra ändringar på mitt uppdragsspel och se hur barnen upplever spelet med ändringarna. 

Den här veckan har vi hunnit spela tre gånger med tre barn i taget. Jag upplevde att spelet flöt på bättre med ett barn mindre då väntetiden på sin tur minskade. Eftersom det nu fanns färre uppdrag att utföra valde jag att använda de större uppdragen som barnen visade intresse för tidigare. Förra gången då vi spelade fick barnen dra ett kort som hade samma geometriska form som spelbrickan de stod på hade. Den här gången fanns det tre högar med uppdragskort. Den ena högen bestod av kort med matematikuppdrag, den andra högen bestod av kort med språkuppdrag och den tredje högen bestod av blandade uppdrag. Spelet var utformat på samma sätt som innan, en cirkel runt mattan i allrummet för att skapa känslan av gemenskap(1). Även om det här var andra gången vi testade spelet upplevde jag att barnen fortfarande hade svårt för att lämna kvar sin lerfigur på spelbrickan de stod på då de skulle utföra ett uppdrag. Nästa gång får det bli fler ändringar som underlättar för barnen och gör det lättare för dem att fokusera på det viktigaste, det vill säga på uppdragen. Den här gången hann vi spela klart innan barnen skulle gå ut på rast och jag upplevde barnen som mer fokuserade och förväntansfulla på vad nästa uppdragskort skulle innehålla.

Det är spännande att tänka på hur ens egna tankar kan utvecklas och förändras då teori sätts i praktik. Det jag trodde skulle vara lätt för barnen visade sig ibland vara en utmaning som vi fick hjälpas åt med medan andra moment som jag var beredd att hjälpa till med klarade de på egen hand. Det jag hade planerat med spelet verkade bra då jag skrev ner planeringen på papper men när vi sedan testade spelet på riktigt såg jag tydligt vad jag behöver göra ändringar på. Även om jag hade provat spelet hemma och reflekterat över hur det kan vara att spela med barnen som Björkdahl Ordell, Eldholm och Hagstrand Velicu (2010, s.1) nämner är en bra utgångspunkt blev det helt annorlunda med barnen i förskoleklassen. 

Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev.2010, s.9) nämner att barnens tankar och idéer ska tas tillvara och det har jag försökt göra. När vi hade spelat färdigt och barnen var ute på rast skrev jag ner vad jag upplevde som lyckat och vad jag behövde förändra till nästa gång. Jag tycker det är spännande att titta på barnen när de spelar och lyssna på vad de pratar om under spelets gång. Det är det jag antecknar och försöker ta hänsyn till när jag ska göra förändringar. Jag frågade även barnen i efterhand vad de tyckte om spelet, vad som var roligt, svårt eller för lätt. Genom att sammanfläta barnens synpunkter och mina idéer utvecklar vi spelet tillsammans och förhoppningsvis blir det mer lustfyllt och lärorikt för barnen.

De två nästkommande gångerna vi spelade fortsatte vi med uppdrag på var tredje spelbricka för de tyckte barnen var bättre. Jag provade att lägga ut spelet på ett nytt sätt. Istället för att lägga ut spelet i en cirkel runt mattan använde jag mig av hela rummet och la ut spelbrickorna som en lång orm. Mitt syfte var att använda hela rummet och att det inte skulle bli lika trångt mellan spelbrickorna. Nackdelen kan vara att barnen inte ser vad de andra barnen gör i sina uppdrag. För att undvika det och lösa problemet med lerfigurerna kom jag på att barnen kunde sitta vid sidan av spelbrickorna och endast förflytta lerfigurerna när de har kastat tärningen. På det sättet kan de lättare förflytta sig utan att tappa bort sin spelbricka och tid sparas som kan läggas på uppdragen istället. Barnen berättade att de tyckte om spelet och att det var roligt att de kunde välja om de skulle göra uppdragen enskilt eller tillsammans.

Bildlektion

Bildlektionen den här veckan upplevde jag som väldigt positiv, barnen fick prova på att måla med olika slags färger och med olika tekniker. Det här gjorde mig glad då jag upplevde workshopen materialkännedom(2) som väldigt lustfylld och jag hoppades på att barnen skulle få samma känsla som jag hade då. De fick bland annat prova på att måla med pastell färger tillsammans med vattenfärg. Barnens reaktion var väldigt positiv då läraren berättade att de skulle få prova olika slags färger idag. Några av barnen började måla med pastell direkt medan andra barn tittade först på materialet som var uppdukat på ett bord och tittade även efter vad kompisarna hade på sitt bord. Några av barnen ville ha mer instruktioner på vad de skulle göra, de verkade förvirrade till en början men med uppmuntran från kompisar och lärare kom de igång och målade med flera olika slags färger.

Läraren hade ett syfte med aktiviteten och det var att barnen skulle måla vårbilder men hur de skulle göra det fick barnen själva välja. Det här arbetssättet tilltalar mig för jag tycker att barn ska få uttrycka sig på sitt eget sätt. Då blir skapandet mer personligt och något alldeles eget. Barnen fick gott om tid på sig och de fick måla flera teckningar om de ville. Förhållningssättet från läraren påverkade barnen kände jag. Läraren visade att det finns många olika sätt att uttrycka sig i sitt skapande och att alla sätt är bra, hon tydliggjorde att inget blir fel för skapandet är unikt och personligt. 

Jag tror att lärarens förhållningssätt och stöd skapade en avslappnad atmosfär där barnen kunde skapa i lugn och ro utan att behöva ha förväntningar på sig. Men då väcktes frågan, varför fick då inte barnen använda svart vid påskpysslet? Det var ju också eget skapande och jag funderar på ifall läraren tänkte på föräldrarna i det fallet, att de skulle bli glada över att få hem traditionella påskdekorationer från skolan. Jag är säker på att lärarens tanke var god men jag ångrar att jag inte frågade vad hennes syfte var med handlingen. Det är spännande att jag även omedvetet kopplar det jag ser till det jag läst och varit med om på högskolan. 

Jag är jätteglad att jag har fått så mycket tid för mina aktiviteter och min handledare har varit intresserad av mitt material. Det har uppmuntrat mig att att berätta och utveckla det ännu mer under dessa tre veckor. Jag kommer att spara mitt didaktiska material och använda det på min framtida arbetsplats.

______________________________________________________________

Referenser

(1) Lindahl Karin, Workshop i musik. Högskolan i Borås på Campus Varberg [2015-02-03]

(2) Mats Andersson, Workshop i material kännedom. Högskolan i Borås på Campus Varberg [2015-01-27]

• Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand-Velicu, Kerstin (2010).Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. 1. uppl. [Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell]

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
______________________________________________________________________
Berörda kursmål

• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande. 
• skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet. 
• kommunicera kursens innehåll med barn och yrkesverksamma.
• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser.