Stöd i kommunikationen - AKK

Kunskapen att kunna göra sig förstådd genom kommunikation är viktigare än att bara ha ett språk. Språket är bara ett medel för att nå målet som är att kommunicera menar Camilla Carlsson(1). För att omgivningen ska förstå oss bättre kan vi ta till hjälp av våra ögon, våra miner och vårt kroppsspråk när vi vill förmedla någonting.

Som pedagog behöver jag lära känna min barngrupp för att förstå hur jag ska gå tillväga när det gäller att ge barnen stöd i deras sätt att kommunicera. Barn utvecklas olika och vi som pedagoger ska ha en förståelse för barns olikheter. Den behavioristiska teorin menar att responsen barnen får då de försöker kommunicera med andra har en stor betydelse för språkinlärningen, genom att barnen får stimulans, gensvar och när får en möjlighet att upprepa ord utvecklas språket (Svensson 2009, ss.24-25). Pedagoger bör därför tänka på att benämna det barnet ser och upplever och ge barnet respons på kommunikationen de visar. Jag håller med om att pedagoger ska ge respons och benämna barnens upplevelser men det kan vara svårt att benämna allt hela tiden. Därför är det viktigt att skapa ett bra samspel mellan barnen så att de kan uppmuntra varandra till att kommunicera och ta vara på varje tillfälle som ges. En vardagssituation som exempelvis blöjbyten är ett utmärkt tillfälle att samtala och kommunicera med barnet.

Som närvarande och stöttande pedagog ger vi barn respons på kommunikationen, vi ger dem stöd och uppmärksamhet. Upptäcker vi att något barn inte riktigt hänger med i till exempel aktiviteter, matsituationer eller i den fria leken behöver vi observera barnet i dessa situationer och försöka komma fram till den bakomliggande orsaken. Ibland kan en specialpedagog kopplas in för att se situationerna ur ett nytt perspektiv. Att barnet inte hänger med kan bero på att barnet inte förstår pedagogerna och de andra barnen på grund av fysiska eller psykiska hinder. Läroplanen för förskolan (lpfö 98 rev. 2010, s.5) beskriver att barn som behöver mer stöd än andra ska erbjudas det stödet så att de kan utvecklas efter sina förutsättningar. Pedagoger behöver hitta en metod som stöttar och underlättar för barnen att kunna kommunicera med sin omgivning och att kunna göra sig förstådd. 

Barn kan även vara blyga och på grund av det kan dem inta ett tillbakadragande beteende som kan visa sig i till exempel samlingar, de sitter ofta tysta och undviker att dra blickar till sig. Det är ändå viktigt att inte direkt anta att barnen är blyga och att det går över om vi pratar mer med dem. Det kan finnas flera anledningar till varför barnet undviker att prata med andra barn och med pedagoger på förskolan. En anledning kan vara att barnet har en hörselnedsättning och då behöver vi sätta in åtgärder som underlättar barnets vistelse i verksamheten. Åtgärderna görs då generellt för att barnet som behöver extra stöd inte ska känna sig utpekad. En åtgärd kan då vara att använda tecken som stöd för hela barngruppen och i vissa fall kan barnet även behöva andra resurser som till exempel en hörsel apparat.

En annan anledning till att barn inte hänger med i till exempel leken och lätt hamnar i konflikter med de andra barnen kan vara att barnet inte har ett utvecklat ordförråd. Barnet kan vara sen i tal utvecklingen och det kan skapa frustration hos barnet då det inte blir förstått. Följden blir då att barnet kan dra sig undan eller bli utåtagerande. Barnet försöker hitta sitt sätt att handskas med kommunikationssvårigheterna. För att kunna stötta dessa barn behöver pedagoger skaffa sig en helhetsbild av barnet (Svensson 2009, s.169). Pedagogen kan försöka ta reda på hur barnet beter sig i olika sammanhang på förskolan, och även samtala med föräldrar om hur barnet agerar hemma i liknande situationer. Genom att ta fram en helhetsbild av barnet kan pedagogen anpassa stödet så att det gynnar barnet. 

AKK metoden

Förskolan ska sträva efter att varje barn får möjlighet att upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld och utveckla sitt ordförråd (Lpfö 98, rev. 2010. s.10). Ett sätt att underlätta för barn i behov av särskilt stöd när det gäller att förstå sin omvärld och utveckla sitt ordförråd kan vara att använda sig av AKK metoderna. AKK är en förkortning för Alternativt och Kompletterande Kommunikation. Enligt Camilla Carlsson(1) är AKK ett komplement för att kunna uttrycka sig och förstå sin omgivning. Det kan vara ett bra stöd för barn som är på väg mot ett utvecklat talspråk men behöver lite stöd på vägen, det vill säga att behovet är tillfälligt. Det finns också barn som kan behöva det hela livet, till exempel barn med Down Syndrom. Camilla Carlsson(1) berättade om två begrepp som ingår i AKK metoden och de beskrivs mer utförligt nedan.

TAKK - Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation

När vi använder oss av TAKK behöver vi inte tillföra något mer än det vi har naturligt. Det vill säga kroppsspråk, gester, mimik och tecken med händerna. Vi förstärker de tecken vi visar med vår blick, med ljud och med naturliga reaktioner. Det kan till exempel vara skratt eller gråt. Barn behöver se helheten för att stimuleras i sin utveckling(1). Fördelen med den här metoden är att vi alltid har med oss redskapen vi behöver för att kommunicera med barnen, det vill säga oss själva. Var vi än befinner oss kan vi stötta barnen då de behöver extra stöd. Nackdelen med TAKK kan vara att den som den försöker kommunicera med barnen på det här sättet inte tänker på helheten. Det blir svårare för barnen att uppfatta vad som menas. För att stimulera barnens kommunikations förmåga måste pedagoger tänka på helheten.

GAKK – Grafiska alternativ och kompletterande kommunikation

Ett annat alternativ är att tillföra någonting grafiskt för att underlätta kommunikationen för barn i behov av särskilt stöd(1). Det kan vara konkreta föremål, att vi till exempel visar upp en leksaksbil då vi pratar om bilar. Vi kan använda oss av riktiga foton eller tecknade bilder och även olika symboler som är kopplade till ord och händelser. Talande hjälpmedel som datorer och surfplattor kan också användas som förstärkning till det vi vill förmedla. Det positiva med den här metoden är att barnen får se vad vi menar visuellt, det kan bli lättare för vissa barn att koppla en bild till en händelse eller ett ord. Barnen kan visa oss på bilder vad de till exempel vill göra om orden inte räcker till.

För att barnen ska förstå bilder som används på förskolan behöver de ha erfarenhet och kunskap om föremålet på bilden. Det kan vara det negativa med GAKK, att barnen inte har erfarenheter och kunskaper om bilderna vi visar på förskolan. Här är det viktigt att utgå från barnens erfarenheter och använda bilder som vi vet är bekanta för barnen. Vill vi använda bilder som vi vet är främmande för barnen behöver vi först ge dem erfarenhet till exempel genom ett besök utanför förskolan eller med en aktivitet på avdelningen.

Tankar

Att använda tecken som stöd är ett effektivt sätt för barn att kommunicera om språket inte räcker till. Då menar jag inte bara barn i behov av särskilt stöd utan för hela barngruppen. Alla barn kan ha nytta av att lära sig enkla tecken både för att kunna kommunicera med barn i behov av särskilt stöd men även då de själva inte vet hur de ska uttrycka sina tankar verbalt. Pedagoger kan introducera TAKK vid till exempel fruktstunden. Då visar pedagogen frukten samtidigt som hon gör tecknet, samma sak kan göras till lunchen och i olika aktiviteter. Pedagogen kopplar tecknet till det objekt som visas upp. Pedagoger kan också bekanta barnen med TAKK när de sjunger tillsammans med barnen, när de spelar spel och läser böcker. Foton eller bilder tillsammans med tecknet kan hängas upp på väggen i barnens höjd. Här blandar vi det grafiska med tecken som beskriver det vi ser, det vill säga GAKK och TAKK.

Innan Camilla Carlssons(1) föreläsning hade jag en uppfattning om att tecken som stöd var komplicerat och jag antog att jag behövde behärska det bra själv innan jag kunde introducera det för barnen. Nu har jag fått en ny syn på AKK och jag har insett att det är okej att lära sig tecknen samtidigt som barnen. Det blir spännande när vi lär tillsammans!

_________________________________________________________________________________

Referenser

(1) Camilla Carlsson, Föreläsning Kommunikation utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Högskolan i Borås på Campus Varberg [2015-01-30]

• Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
• Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

• Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. 2., omarb. uppl. Lund: Studentlitteratur
• _________________________________________________________________________________
• Berörda kursmål:
• • redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser. 
  • förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser.
• • redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter. 
• • skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet.